Viktig fiskuppmaning till konsumenter – aldrig tidigare hänt

2024 12 04

För första gången någonsin riktas en specifik uppmaning till konsumenter om lax.

Varje år uppdaterar Världsnaturfonden, WWF, den så kallade “Fiskguiden” som visar vilka fiskar du bör välja – och välja bort – i fiskdisken på Ica, Coop, Willys och övriga matbutiker.

Sällan sker det några stora förändringar i listan.

Den här gången är det dock lite annorlunda.

I årets upplaga av konusmentgudien har för första gången landbaserad lax från Norge utvärderats.

Det gäller lax som producerats i så kallade recirkulerande system (RAS) – och laxen får grönt ljus och är därmed en produkt som man bör prioritera.

– Situationen för både Östersjön och många av våra vanliga matfiskar är på många sätt bekymmersam. Men allt är inte mörkt, utan det finns mer hållbara alternativ att välja, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF, i en kommentar.

Från gult till grönt ljus

En annan uppdatering är att den populära matfisken Alaska pollock, fiskad i Berings hav, går från gult ljus till grönt ljus.

Det innebär att uppmaningen ändras från “undvik” till “bra val” – tack vare förbättrad förvaltning.

Siklöja från Bottenviken genomgår också motsvarande förändring.

– Dessa framsteg visar att vi kan göra skillnad om vi ställer om till en mer hållbar produktion både inom fisket och odling av fisk och skaldjur, så kallat vattenbruk, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert och ansvarig för Fiskguiden på WWF i samma pressutskick.

Rött ljus för populär matfisk

Organisationen är dock tydliga med att många utmaningar består.

Östersjön och strömmingen är bland annat under press på grund av kontrollerat och storskaligt överfiske.

Det är skälet till att den populära matfisken strömming/sill från västra och centrala Bottniska viken får rött ljus, som betyder “låt bli”.

– Kvoter för flera fiskarter i Östersjön sätts fortfarande över vetenskapliga rekommendationer. För 2025 ligger fyra av tio kvoter över de vetenskapliga råden, vilket riskerar att förvärra läget för redan hårt drabbade bestånd och ett oerhört ansatt innanhav, säger Inger Melander.

Hela listan

Totalt finns 100 arter med i fiskguiden. 52 av dem har alternativ på grönt ljus, medan 31 saknar det helt.

Tio arter får rött ljus, det vill säga att de ska låtas bli helt. Det gäller ål, havsål, haj, rocka, svensk flodkräfta, argentinsk rödräka, chilensk räka, glansräka, flundra/skrubbskädda och stillahavsspätta.

Se hela listan på WWF:s hemsida här.

Foto: C. Attwood

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen