Viktig fiskuppmaning till konsumenter – aldrig tidigare hänt

2024 12 04

För första gången någonsin riktas en specifik uppmaning till konsumenter om lax.

Varje år uppdaterar Världsnaturfonden, WWF, den så kallade “Fiskguiden” som visar vilka fiskar du bör välja – och välja bort – i fiskdisken på Ica, Coop, Willys och övriga matbutiker.

Sällan sker det några stora förändringar i listan.

Den här gången är det dock lite annorlunda.

I årets upplaga av konusmentgudien har för första gången landbaserad lax från Norge utvärderats.

Det gäller lax som producerats i så kallade recirkulerande system (RAS) – och laxen får grönt ljus och är därmed en produkt som man bör prioritera.

– Situationen för både Östersjön och många av våra vanliga matfiskar är på många sätt bekymmersam. Men allt är inte mörkt, utan det finns mer hållbara alternativ att välja, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF, i en kommentar.

Från gult till grönt ljus

En annan uppdatering är att den populära matfisken Alaska pollock, fiskad i Berings hav, går från gult ljus till grönt ljus.

Det innebär att uppmaningen ändras från “undvik” till “bra val” – tack vare förbättrad förvaltning.

Siklöja från Bottenviken genomgår också motsvarande förändring.

– Dessa framsteg visar att vi kan göra skillnad om vi ställer om till en mer hållbar produktion både inom fisket och odling av fisk och skaldjur, så kallat vattenbruk, säger Inger Melander, havs- och fiskeexpert och ansvarig för Fiskguiden på WWF i samma pressutskick.

Rött ljus för populär matfisk

Organisationen är dock tydliga med att många utmaningar består.

Östersjön och strömmingen är bland annat under press på grund av kontrollerat och storskaligt överfiske.

Det är skälet till att den populära matfisken strömming/sill från västra och centrala Bottniska viken får rött ljus, som betyder “låt bli”.

– Kvoter för flera fiskarter i Östersjön sätts fortfarande över vetenskapliga rekommendationer. För 2025 ligger fyra av tio kvoter över de vetenskapliga råden, vilket riskerar att förvärra läget för redan hårt drabbade bestånd och ett oerhört ansatt innanhav, säger Inger Melander.

Hela listan

Totalt finns 100 arter med i fiskguiden. 52 av dem har alternativ på grönt ljus, medan 31 saknar det helt.

Tio arter får rött ljus, det vill säga att de ska låtas bli helt. Det gäller ål, havsål, haj, rocka, svensk flodkräfta, argentinsk rödräka, chilensk räka, glansräka, flundra/skrubbskädda och stillahavsspätta.

Se hela listan på WWF:s hemsida här.

Foto: C. Attwood

Text: Redaktionen

Nya pensionsåldrar införs – få känner till det

2025 04 03

Nya riktåldrar för pension införs i Sverige.

Det meddelar Pensionsmyndigheten på onsdagsförmiddagen.

Riktåldern fastslår när det är möjligt och lämpligt att ta ut pension för olika åldersgrupper.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är tre år före riktåldern. Ju längre personer arbetar och tjänar in pengar till pensionen, desto högre blir månadsbeloppet när man väl börjar ta ut pensionen.

Här är samtliga nya riktåldrar:

66 år = födda 1958–1959
67 år = födda 1960–1966
68 år = födda 1967–1980
69 år = födda 1981–1996
70 år = födda 1997–2014.

(Riktåldrarna är beslutade för personer födda 1963 eller tidigare. Födda 1964 och framåt har endast en prognostiserad riktålder, det betyder att den inte är fastställd/beslutad.)

Det här gäller

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, förklarar hur det nya systemet fungerar.

– Det betyder att du tidigast kan ta ut inkomst- och premiepension från 64 års ålder om din riktålder är 67 år. När det gäller garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg kan du tidigast få dessa från den riktålder som gäller för dig.

Ska motverka lägre pensioner

Riktåldern har införts för att motverka att pensionerna blir lägre i takt med att medellivslängden ökar.

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2023 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2029.

Varje år görs prognoser på riktålderns utveckling som ger en vägledning om vilka riktåldrar som kommer att gälla framåt. Riktåldern kan ändras med max ett år i taget, förutsatt att den inte har ändrats under de tre föregående åren.

Enligt nuvarande prognos väntas riktåldern öka, eftersom medellivslängden stiger i Sverige.

Många ovetandes

Trots att riktåldern har stor betydelse för pensionen är det få som känner till fenomenet. Enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten är det endast åtta procent som känner till begreppet.

– Det är viktigt att känna till riktåldern eftersom det påverkar när du kan ta ut din allmänna pension. Riktåldern kommer att påverka alla generationer framöver. När du får ditt orange kuvert och loggar in på pensionsmyndigheten.se så ser du vilken riktålder som troligen kommer att gälla för just dig, säger Monica Zettervall.

Foto: B. Macdonald

Text: Redaktionen

Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen