Viaplay kan snart försvinna – för vissa kunder

2025 04 09

Ett dödläge i förhandlingarna om ett nytt avtal kan leda till att vissa svenskar tappar tillgång till Viaplay – inom mindre än en månad.

Vissa svenska kunder kan snart förlora sin tillgång till Viaplay. 

Dessa kan nu bli av med allt innehåll från streamingjätten – inom bara en månad.

Närmare bestämt gäller det alla kunder som får sitt Viaplayutbud via Tele2.

Dödläge har uppstått

Anledningen till det dystra beskedet för Tele2:s kunder är att de båda parterna inte kan komma överens i förhandlingarna om ett nytt distributionsavtal.

Därför har nu ett dödläge uppstått, och om inget avtal kan tecknas innan den 1 maj kommer det att bli svart i rutan hos alla kunder hos leverantören, rapporterar DI.

Samtidigt dementeras tidningens uppgifter av Tele2:s kommunikationschef Fredrik Hallstan, som menar att det inte alls finns något “dödläge” att prata om.

– Mina kollegor i förhandlingsrummet har inte den uppfattningen. Förhandlingarna med Viaplay pågår och det är inget drama, säger han till Aftonbladet.

Tittarfester i riskzonen

Extra tråkigt blir beskedet för de som hade sett fram emot ishockey-VM, eller den stora finalen i fotbollens Champions League, som båda sker under maj månad.

VM i ishockey går av stapeln den 9 maj och pågår tills den 25 maj.

Finalen i Champions League spelas i München den 31 maj.

Inte första gången för Viaplay

Det här är inte första gången Viaplays förhandlingar når ett liknande dödläge.

I slutet av augusti 2022 varnade Telia för att Viaplays kanaler försvinner om man inte kommer överens om ett nytt avtal.

En miljon TV-kunder fick därför klara sig utan streamingjättens utbud tills i december samma år.

Då tecknade man ett nytt avtal, som betraktades som “win-win” av båda parter, uppger Dagens Media.

Foto: Viaplay (pressfoto)

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Varningssystem införs i hela Sverige – från och med 2026

2025 04 10

I dag utfärdas så kallade VMA (viktigt meddelande till allmänheten) vid krissituationer i Sverige.

VMA består av meddelanden i radio och tv samt mobiltelefoner, och kan ibland föregås av utomhussignalen ”Viktigt meddelande”.

Men systemet är inte tillräckligt omfattande, enligt regeringen. 

Från och med 2026 kommer VMA-systemet att kompletteras med ett helt nytt varningssystem, rapporterar SVT med hänvisning till regeringskällor.

Det nya varningssystemet bygger på så kallad ”cell broadcast-teknik” – en digital teknik som används för att skicka textmeddelanden till mobiltelefoner.

”Dragit lärdomar från kriget”

Den nya tekniken ska inte ersätta VMA-systemet, utan ska fungera som ett komplement för att försäkra att varningarna når ut till så många personer som möjligt.

– Regeringen har bland annat dragit lärdomar från kriget i Ukraina, där man använder flera typer av varningar samtidigt för att nå ut, rapporterar SVT.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Post- och Telestyrelsen (PTS) har fått i uppdrag att ta fram det nya systemet som kallas för ”SE Alert”.

Peter Norlander, enhetschef på MSB, har tidigare uttalat sig om den nya tekniken.

– Cell broadcast skulle ge oss möjlighet att använda ytterligare en kanal, har han sagt till SVT.

Kritik mot VMA-systemet

VMA-systemet har kritiserats för sina långsamma utskick.

När vattenparken Oceana brann ner i februari 2024 skickades 130 000 varningsmeddelande till människor i närliggande områden. För många personer dröjde det flera timmar innan meddelandena dök upp i telefonen.

Fakta VMA

VMA används exempelvis vid:

  • olyckor och allvarliga händelser, till exempel gasutsläpp eller brand med giftig rök
  • svåra störningar i viktiga samhällsfunktioner, till exempel nedfall av radioaktiva ämnen eller problem med att nå 112
  • krishantering inför och i samband med extraordinära händelser, till exempel förestående dammhaveri eller sabotage mot dricksvattenförsörjningen

Källa: MSB

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


Bluff på ICA – kunderna kommer inte att bli glada

2025 04 10

Ica och flera andra matjättar anklagas för att vilseleda sina kunder.

“Superklipp” och rabatter duggar tätt i matbutikerna.

Och det är många som lockas av de till synes attraktiva erbjudanden i tider när matpriserna ökar kraftigt.

Men i själva verket sparar kunden ofta inte alls så mycket pengar på extrapriserna som man kan tro av reklamen, framhåller Sveriges konsumenter enligt SVT.

Enligt organisationen skiljer sig erbjudanden om “tre för två”, styckpriser eller röda siffror knappt från ordinarie pris.

– Det är vilseledande. En rabatt ska innebära en stor prisskillnad jämfört med ordinarie pris, men det är sällan fallet, säger Maria Wiezell som är konsumentjuridisk expert på Sveriges konsumenter, till tv-kanalen.

Pekades ut av myndighet

Ica var, tillsammans med bland annat Willys och Hemköp, en av matbutikerna som också pekades ut av Konsumentverket förra året.

Kedjan fick då samma typ av kritik. Enligt en granskning från myndigheten gav annonsbladen intrycket att produkter hade fått lägre pris, utan att det tidigare lägsta priset framgick, rapporterade TV4 vid tillfället.

Det strider mot prisinformationslagen, menar Konsumentverket som krävde åtgärder.

Kampanjkritik

Även Icas så kallade multikampanjer, “köp 2 betala för 1”, har särskilt uppmärksammats av oberoende sajten Matpriskollen.

Kritiken handlar om att kedjorna flyttar lager från butikerna till kundens hem och ökar matsvinnet.

– Ica har den största ökningen mot förra året, men även tidigare har Ica varit drivande med multierbjudanden. Detta verkar vara en försäljningsstrategi man fokuserar ännu hårdare på, sade Ulf Mazur, sajtens vd och grundare, i höstas. 

Har inte svarat

Ica har inte svarat på kritiken. SVT har sökt matjätten utan resultat.

Enligt Sveriges konsumenter saknas det idag ett tydligt regelverk för hur stor skillnaden måste vara mellan ordinarie och rabatterat pris. “Röda siffror” innebär därmed inte att varan per automatik kostar mindre än normalt.

– Regleringen borde tydliggöra vad som räknas som en rabatt. I nuläget är det upp till butikerna, säger Maria Wiezell.

Foto: ICA-gruppen

Text: Redaktionen