”Vi badar i bajs” – politiker kräver drastisk åtgärd

2025 05 16

En rad politiker menar att ”vi badar i bajs och gifter” och att drastiska åtgärder därför är nödvändiga.

Det har pratats mycket om vatten i Sverige den senaste tiden.

Igår rapporterades det till exempel om att skolbarn i Gnesta inte får duscha efter idrotten på grund av vattenbrist.

Det har också kommit flera larm om gifter och smuts i svenskt vatten.

Nu kräver sju företrädare för ett svenskt parti att åtgärder vidtas genast.

”Fullt av avföringspartiklar”

Det är sju företrädare för Miljöpartiet på kommunal nivå som slår larm om vattensituationen i en debattartikel i DN.

Debattörerna menar att ”vi badar i bajs och gifter”.

– Sanningen är att vi lever i en vattenkris. Ledningar spricker, orenat avlopp släpps rakt ut i naturen, mikroplaster och PFAS hittas allt oftare i dricksvattnet, menar de sju MP-företrädarna.

Kranvattnet innehåller giftiga kemikalier – och att bada är inte alltid så trevligt som man tror, framhåller debattörerna.

– När du badar i en havsvik är det ofta i ett mer eller mindre dött vatten, fullt av avföringspartiklar från avloppet, som inte klarar av de kvalitetskrav vi gemensamt inom EU har enats om, menar de.

Nu kräver de drastiska åtgärder.

92 procent av dricksvattnet

De sju miljöpartisterna, som är kommunala politiker i Helsingborg, Gnesta, Upplands-Bro, Kungsbacka, Nässjö, Värmdö och Älmhult, menar att kommunala vatten- och avloppsledningar är sönderfallande på grund av en stor underhållsskuld.

Debattörerna kräver nu flera drastiska åtgärder, bland annat att en vattenminister inrättas.

– Det behövs en ansvarig minister, som kan leda arbetet på ett övergripande och samordnat sätt, menar de sju miljöpartisterna i debattartikeln.

Ett problem som debattörerna nämner är miljögifterna PFAS.

PFAS finns i så mycket som 92 procent av Sveriges dricksvatten, uppgav Naturskyddsföreningen efter ett test 2024.

Föreningen testade kranvatten på 63 platser runt om i Sverige, och konstaterade att drygt nio av tio prover innehöll PFAS.

– Det är skrämmande att miljögifter vars konsekvenser vi vet så lite om finns i vattnet vi dricker, sade Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, i ett uttalande.

Foto: J. Antony

Text: Redaktionen


Forskare uppmanar: ta ut pengar nu – så mycket behövs

2025 09 28

Forskare uppmanar folk över hela Europa att ta ut kontanter.

Alla bör ha fysiska pengar liggandes hemma för att vara redo för kris.

Det är slutsatsen efter en ny forskningsrapport från Europeiska centralbanken som analyserat fyra stora kriser i Europa, bland annat coronapandemin och den ryska invasionen av Ukraina.

– Håll er lugna och ha kontanter till hands, lyder titeln på studien, rapporterar CNN.

Så mycket behövs i Sverige

Studien har undersökt den kraftiga efterfrågan på sedlar som ökat när en ny kris slagit till. Forskarna konstaterar att fysiska pengar erbjuder “en tydlig psykologisk och praktisk nytta”.

– Resultatet stöder det växande erkännandet bland myndigheter att kontanter är en kritisk del av nationell krisberedskap, framhåller forskarna enligt CNN.

Kanalen uppmärksammar dessutom Sverige som ett särskilt exempel. Alla svenskar rekommenderas att ha kontanter redo för att kunna betala för mat, mediciner, bränsle och andra förnödenheter under minst en vecka.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tidigare preciserat att det handlar om en summa på minst 2 000 kronor.

– Vi brukar säga att det är ett bra riktmärke, men sen handlar det ju också om hur mycket förmåga och vilka marginaler man har. Men tänk att man ska ha för att kunna gå till affären och kanske tanka bilen, då brukar man klara sig i ett par dygn, sade Elin Bohman, presstalesperson på MSB, till SR för tre år sedan.

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Ett "reservdäck"

När Ryssland invaderade Ukraina ökade antalet kontantuttag i Sverige drastiskt. Liknande skedde i flera länder i våras när ett massivt strömavbrott slog ut strömmen i Spanien och Portugal. 

Förklaringen, enligt forskarna, är att sedlar får en särskild attraktionskraft i akuta stressmoment.

– Kontanter innebär viktig redundans – “reservdäck” – för betalningssystemet. Denna redundans är avgörande för alla system, eftersom inget system är ofelbart, framhåller forskarna i rapporten.

Regeringen i Sverige har tidigare gått fram med att kontanter alltid ska kunna användas för att betala läkemedel, livsmedel och drivmedel.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID slutar fungera på vissa telefoner – detta gäller

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


Nya regler för a-kassan – införs den här veckan

2025 09 30

På onsdag börjar nya regler för a-kassan att gälla i Sverige.

Det handlar enligt regeringen om den största reformen av a-kassan på 40 år.

Från och med 1 oktober ska nu arbetslöshetsförsäkringen baseras på inkomst istället för arbetad tid.

– Den nya a-kassan stärker arbetslinjen och blir en förbättrad omställningsförsäkring, sade före detta arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) när förslaget lades fram våren 2024.

Det här gäller

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Pehrson: En modernisering

De nya reglerna röstades igenom i riksdagen sommaren 2024, men införs alltså först nu i oktober året efter.

Johan Pehrson, som under fjolåret var drivande i frågan, beskriver förändringen som en modernisering av a-kassan.

– Den som knappt arbetat halvtid under ett halvår får i dag full ersättning, medan den som jobbat heltid i fem månader inte får det. När man väl är inne i systemet kan man gå hemma år ut och år in med upp till 22 000 i månaden i ersättning, trots att man kan jobba, framhöll han i en debattartikel i Expressen i februari 2024.

LÄS OCKSÅ: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS OCKSÅ: Kan sänka boräntan – ”Få använder knepet”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen