Vattentaxan chockhöjs – gäller hundratusentals hushåll

2023 11 09

Det flaggade Pär Dalhielm för i somras.

Dalhielm, som är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, varnade för att  att vattenräkningarna i framtiden kan bli rejält kännbara.

Detta eftersom den så kallade VA-taxan förväntas bli minst fyra gånger så hög som idag.

– En snittvilla betalar 700 kronor i månaden för vatten nu. Det blir närmare 3 000 kronor i månaden med nya taxor, konstaterade Pär Dalhielm i en intervju med SVT.

Stor höjning i Sverige

Tidigare har vattentaxorna höjts i mindre orter, exempelvis i skånska Båstad.

Nu drabbas hundratusentals hushåll av samma fenomen.

Uppsala vattens politiska styrelse har beslutat att höja vattentaxorna med 28 procent.

För ett hushåll med en normal vattenförbrukning kan det bli en kostnadsökning med cirka 2 000 kronor per år.

Ehsan Nasari (C), oppositionsråd i Uppsala kommun, kritiserar beslutet i en intervju med UNT.

– Det här är en verksamhet där kommunen har monopol, då måste den vara effektiv och de måste kunna motivera prisökningen. Hur stort ska bolaget bli och ska Uppsalaborna ta kostnaden för det?

Nasari pekar på att Uppsala vatten ökat sin personalstyrka kraftigt från 2017 till i dag – 206 anställda har blivit 320.

– Och man har fyra kommunikatörer i dag, behövs det?

Även moderaten Therez Almerfors kritiserar beslutet.

– Vi kan konstatera att kostnaderna har ökat, men den här storleken är inte rimlig. Som ägare måste vi få veta vad det beror på, säger hon till UNT.

Hänvisar till ökade kostnader

Uppsala vatten framhåller att höjningen föreslås för att möta ökade kostnader för stora räntehöjningar och ökade elkostnader.

– Det i kombination med satsningar på underhåll, fortsatt tillväxt och tillkommande lagkrav ger det behov av den föreslagna höjningen i Uppsala. Det är kostnader som är svåra att effektivisera bort och VA-lagstiftningen ställer krav på kostnadstäckning, skriver man i ett uttalande.

Höjningen av vattentaxan träder i kraft den 1 januari 2024.

"Systemkollaps"

Branschorganisationen Svenskt Vatten har varnat för att framtida höjningar kan slå hårt mot svenska hushåll.

Organisationen kräver åtgärder och en “nationell diskussion”.

Man pekar bland annat på att tempot med att byta ut Sveriges gamla vattenledningar tar alldeles för lång tid och måste åtminstone fördubblas.

I nuvarande takt skulle det ta 200 år att färdigställa ett sådant arbete. 

Pär Dalhielm jämför med energikrisen, som han menar brustit under lång tid.

– När det gäller vattenförsörjning har vi tid på oss, men vi måste sätta igång nu om vi ska undvika en framtida systemkollaps, sa han till SVT i somras.

Ekonomiskt ansträngt

För några månader sedan gick Svenskt Vatten ut med ett pressmeddelande efter att årets taxeundersökning publicerats.

Där konstateras ett ekonomiskt ansträngt läge, stora skillnader mellan kommunerna och många höjningar i brukningsavgifterna.

– Samtidigt täcker höjningarna enbart 2023 års kostnader och inte framtida behov, betonar branschorganisationen på sin webbplats.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Uppmanar samtliga som kör bil i Sverige – anmäl alla ni ser

2024 04 29

Från och med idag inleds den så kallade Nationella potthålsveckan.

I samband med det går M Sverige ut med en vädjan till alla bilister om att rapportera in varenda potthål som upptäcks på vägarna.

Det handlar inte bara om att skydda bilarna – det handlar om att skydda människorna som sitter i dem.

– Potthålen är ett stort och växande problem. Var tionde bilist i vår undersökning uppger att de nyligen råkat ut för en trafikolycka till följd av dåligt vägunderhåll, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige, i en kommentar.

Han tillägger:

– Hål och ojämnheter leder till trafikfarliga fordonsrörelser och vattenplaningsolyckor.

Tappar koncentrationen

Riksförbundet understryker att ojämna vägar kan medföra ökad dåsighet, nedsatt förmåga att hantera fordonet och att föraren distraheras från andra trafikanter – eftersom man måste koncentrera sig på vägen.

Var fjärde statlig väg uppges vara i dåligt skick på grund av eftersläpande underhåll och tung trafik.

– Problemet med guppiga vägar beror inte bara på ett oförutsägbart vinterklimat. Den växande underhållsskulden och brist på förebyggande underhåll gör att vägarna inte klarar påfrestningarna, säger Tony Gunnarsson.

Hela veckan

Under hela veckan uppmanar nu därför M Sverige att alla bilister och trafikanter ska rapportera in samtliga betydande vägskador man ser till väghållaren.

Ofta är det Trafikverket eller kommunen som anmälan ska gå till.

– Om vägarna ska bli säkrare behöver dels myndigheter få en bättre uppfattning om var problemen finns, dels behöver politiken uppmärksammas på problematikens omfattning. Det finns en risk att den stora mängden potthål normaliseras och att rapporteringsbenägenheten minskar, säger Tony Gunnarsson.

Trafikverket: "Hinner inte med"

Tidigare i år har bilverkstäder uppgett att man fått in ovanligt många kunder just på grund av fler potthål än normalt för årstiden.

E20 har varit en av de värst drabbade vägarna och Trafikverket sade i februari att man knappt hinner med att laga allihop.

– Det är väldigt mycket potthål, väldigt tidigt i år. Än så länge är det kanske inte extremt men vi har väldigt mycket i förhållande till hur det brukar vara just den här tiden, sade Trafikverkets enhetschef för vägunderhåll till TV4 då.

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen