11feb25

Vattentaxan chockhöjs – gäller hundratusentals hushåll

2023 11 09

Sverige är på väg att få en “ny energikris”.

Det flaggade Pär Dalhielm för i somras.

Dalhielm, som är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, varnade för att  att vattenräkningarna i framtiden kan bli rejält kännbara.

Detta eftersom den så kallade VA-taxan förväntas bli minst fyra gånger så hög som idag.

– En snittvilla betalar 700 kronor i månaden för vatten nu. Det blir närmare 3 000 kronor i månaden med nya taxor, konstaterade Pär Dalhielm i en intervju med SVT.

Stor höjning i Sverige

Tidigare har vattentaxorna höjts i mindre orter, exempelvis i skånska Båstad.

Nu drabbas hundratusentals hushåll av samma fenomen.

Uppsala vattens politiska styrelse har beslutat att höja vattentaxorna med 28 procent.

För ett hushåll med en normal vattenförbrukning kan det bli en kostnadsökning med cirka 2 000 kronor per år.

Ehsan Nasari (C), oppositionsråd i Uppsala kommun, kritiserar beslutet i en intervju med UNT.

– Det här är en verksamhet där kommunen har monopol, då måste den vara effektiv och de måste kunna motivera prisökningen. Hur stort ska bolaget bli och ska Uppsalaborna ta kostnaden för det?

Nasari pekar på att Uppsala vatten ökat sin personalstyrka kraftigt från 2017 till i dag – 206 anställda har blivit 320.

– Och man har fyra kommunikatörer i dag, behövs det?

Även moderaten Therez Almerfors kritiserar beslutet.

– Vi kan konstatera att kostnaderna har ökat, men den här storleken är inte rimlig. Som ägare måste vi få veta vad det beror på, säger hon till UNT.

Hänvisar till ökade kostnader

Uppsala vatten framhåller att höjningen föreslås för att möta ökade kostnader för stora räntehöjningar och ökade elkostnader.

– Det i kombination med satsningar på underhåll, fortsatt tillväxt och tillkommande lagkrav ger det behov av den föreslagna höjningen i Uppsala. Det är kostnader som är svåra att effektivisera bort och VA-lagstiftningen ställer krav på kostnadstäckning, skriver man i ett uttalande.

Höjningen av vattentaxan träder i kraft den 1 januari 2024.

"Systemkollaps"

Branschorganisationen Svenskt Vatten har varnat för att framtida höjningar kan slå hårt mot svenska hushåll.

Organisationen kräver åtgärder och en “nationell diskussion”.

Man pekar bland annat på att tempot med att byta ut Sveriges gamla vattenledningar tar alldeles för lång tid och måste åtminstone fördubblas.

I nuvarande takt skulle det ta 200 år att färdigställa ett sådant arbete. 

Pär Dalhielm jämför med energikrisen, som han menar brustit under lång tid.

– När det gäller vattenförsörjning har vi tid på oss, men vi måste sätta igång nu om vi ska undvika en framtida systemkollaps, sa han till SVT i somras.

Ekonomiskt ansträngt

För några månader sedan gick Svenskt Vatten ut med ett pressmeddelande efter att årets taxeundersökning publicerats.

Där konstateras ett ekonomiskt ansträngt läge, stora skillnader mellan kommunerna och många höjningar i brukningsavgifterna.

– Samtidigt täcker höjningarna enbart 2023 års kostnader och inte framtida behov, betonar branschorganisationen på sin webbplats.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


4 feb 2026

S-ledaren: ”Det är helt sjukt – hela personalen har lämnat”

2026 02 27

Magdalena Andersson (S) är besvärad.

Socialdemokraternas partiledare menar att det finns problem med systemet för arbetskraftsinvandring.

Detta efter att S-ledaren gjort ett besök i Norrbotten som lämnade avtryck.

Där har man enligt Andersson tvingats stänga avdelningar på äldreboenden – på grund av att “hela personalen har utvisats”, rapporterar Dagens industri.

“Det är helt sjuk”

Det nuvarande systemet fungerar inte, menar hon.

S-ledaren anser att förändringar krävs – detta efter bland annat ett besök i Norrbotten.

– Där har man fått stänga avdelningar på äldreboenden för att hela personalen har utvisats. Det är helt sjukt, säger hon till Di.

“Fungerar inte”

S-ledaren menar vidare att regeringen och SD försöker komma åt fusk med arbetstillstånd på “ett väldigt stelbent sätt” – och pekar på just exemplet i Norrbotten.

– Det är uppenbart att det som gäller nu, där det är helt upp till arbetsgivaren att bestämma vilka som kommer i kombination med ett lönegolv, inte fungerar, säger hon.

Läs mer: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

25 procent

I Harads i Norrbotten har 25 procent av äldreboendenas personal försvunnit på två år.

Personalrekryteraren Marie Mattson är besviken.

– Det säger ”de måste integrera sig, de måste lära sig språket”. Mina medarbetare har gjort allt rätt och ändå hjälpte det inte, säger hon till SVT.

Skärpta regler

“Skärpta regler för arbetskraftsinvandring ska stoppa missbruket och stärka kontrollen”.

Så lät det från regeringen mot slutet av 2025.

– Arbetskraftsinvandringen till Sverige ska ske under rättvisa och ordnade former, sade migrationsminister Johan Forssell (M) då.

– Därför genomför regeringen nu en omfattande reform som sätter stopp för missbruk och stärker kontrollen. Med skärpta regler, nya straffbestämmelser och tydligare ansvar bygger vi ett system som skyddar kvalificerade arbetstagare och gynnar seriösa arbetsgivare.

Läs mer: ”Lägg av, skärp dig” – Sverige dundrar mot Trump

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 jan 2026

”Inte en chans” – stort bakslag väntar Kreml

2026 02 27

Rysslands ekonomi står inför en tung smäll.

Sberbanks chef Herman Gref varnar för att den ryska rubeln väntas försvagas kraftigt under 2026.

Detta på grund av lägre betalningsbalansöverskott och minskade valutatransaktioner från Centralbanken, vilket kan bli ett stort bakslag för Putins ekonomi, rapporterar oberoende Moscow Times.

Förutspår kraftigt fall

Sberbanks chef Herman Gref förutspår ett kraftigt fall av rubeln.

När Centralbanken drar ner på sina valutatransaktioner och betalningsbalansens överskott krymper, kommer rubeln börja försvagas från andra kvartalet 2026, menar Gref.

– Jag ser i år inte en chans alls att ha en så stark rubel som förra året. Det är kontraproduktivt på alla tänkbara och otänkbara sätt, säger Gref.

Under 2025 stärktes rubeln nästan 45 % mot amerikanska dollarn, vilket gjorde den till den valuta som stärktes mest under året.

Överskottet i Rysslands betalningsbalans uppgick förra året till 41 miljarder dollar, medan Gref påminner om att det för 2026 endast förväntas ligga på cirka 10 miljarder dollar.

LÄS MER: Stor brist för vanliga ryssar – mardröm för Putin

Olika prognoser

Sberbanks officiella prognos för slutet av 2026 ligger på 85–90 rubel per dollar, men Gref själv är mer pessimistisk.

– Mina personliga förväntningar vid årsskiftet är plus-minus 95. Möjligen, beroende på omständigheterna, närmare 100, det kommer att bero på centralbankens politik. Så snart speglingarna minskar kommer rubeln att gå nedåt, förklarar han.

Finansminister Anton Siluanov meddelade nyligen att regeringen överväger en skärpning av budgetregeln med ett lägre baspris för olja, vilket kan minska Centralbankens valutautbud.

Detta kan ytterligare pressa rubeln nedåt.

Faktorer som påverkar rubeln

Centralbanken säljer stora mängder kinesisk valuta och guld på Moskva-börsen – ungefär 16,5 miljarder rubel per dag.

Det är mycket mer än normalt och har hjälpt rubeln att hålla sig stark.

Om detta stöd försvinner kan rubeln däremot bli svagare.

– Kombinationen av dessa faktorer gör att dollarkursen troligen kommer börja stiga från andra kvartalet. Hur snabbt den stiger är svårt att säga, mycket handlar om magkänsla, avslutar Gref.

LÄS MER: Orbán har panik – tvingas till nödåtgärd

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen