18mars26

Vattentaxan chockhöjs – gäller hundratusentals hushåll

2023 11 09

Sverige är på väg att få en “ny energikris”.

Det flaggade Pär Dalhielm för i somras.

Dalhielm, som är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, varnade för att  att vattenräkningarna i framtiden kan bli rejält kännbara.

Detta eftersom den så kallade VA-taxan förväntas bli minst fyra gånger så hög som idag.

– En snittvilla betalar 700 kronor i månaden för vatten nu. Det blir närmare 3 000 kronor i månaden med nya taxor, konstaterade Pär Dalhielm i en intervju med SVT.

Stor höjning i Sverige

Tidigare har vattentaxorna höjts i mindre orter, exempelvis i skånska Båstad.

Nu drabbas hundratusentals hushåll av samma fenomen.

Uppsala vattens politiska styrelse har beslutat att höja vattentaxorna med 28 procent.

För ett hushåll med en normal vattenförbrukning kan det bli en kostnadsökning med cirka 2 000 kronor per år.

Ehsan Nasari (C), oppositionsråd i Uppsala kommun, kritiserar beslutet i en intervju med UNT.

– Det här är en verksamhet där kommunen har monopol, då måste den vara effektiv och de måste kunna motivera prisökningen. Hur stort ska bolaget bli och ska Uppsalaborna ta kostnaden för det?

Nasari pekar på att Uppsala vatten ökat sin personalstyrka kraftigt från 2017 till i dag – 206 anställda har blivit 320.

– Och man har fyra kommunikatörer i dag, behövs det?

Även moderaten Therez Almerfors kritiserar beslutet.

– Vi kan konstatera att kostnaderna har ökat, men den här storleken är inte rimlig. Som ägare måste vi få veta vad det beror på, säger hon till UNT.

Hänvisar till ökade kostnader

Uppsala vatten framhåller att höjningen föreslås för att möta ökade kostnader för stora räntehöjningar och ökade elkostnader.

– Det i kombination med satsningar på underhåll, fortsatt tillväxt och tillkommande lagkrav ger det behov av den föreslagna höjningen i Uppsala. Det är kostnader som är svåra att effektivisera bort och VA-lagstiftningen ställer krav på kostnadstäckning, skriver man i ett uttalande.

Höjningen av vattentaxan träder i kraft den 1 januari 2024.

"Systemkollaps"

Branschorganisationen Svenskt Vatten har varnat för att framtida höjningar kan slå hårt mot svenska hushåll.

Organisationen kräver åtgärder och en “nationell diskussion”.

Man pekar bland annat på att tempot med att byta ut Sveriges gamla vattenledningar tar alldeles för lång tid och måste åtminstone fördubblas.

I nuvarande takt skulle det ta 200 år att färdigställa ett sådant arbete. 

Pär Dalhielm jämför med energikrisen, som han menar brustit under lång tid.

– När det gäller vattenförsörjning har vi tid på oss, men vi måste sätta igång nu om vi ska undvika en framtida systemkollaps, sa han till SVT i somras.

Ekonomiskt ansträngt

För några månader sedan gick Svenskt Vatten ut med ett pressmeddelande efter att årets taxeundersökning publicerats.

Där konstateras ett ekonomiskt ansträngt läge, stora skillnader mellan kommunerna och många höjningar i brukningsavgifterna.

– Samtidigt täcker höjningarna enbart 2023 års kostnader och inte framtida behov, betonar branschorganisationen på sin webbplats.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen