18mars26

Vattentaxan chockhöjs – gäller hundratusentals hushåll

2023 11 09

Sverige är på väg att få en “ny energikris”.

Det flaggade Pär Dalhielm för i somras.

Dalhielm, som är vd på branschorganisationen Svenskt Vatten, varnade för att  att vattenräkningarna i framtiden kan bli rejält kännbara.

Detta eftersom den så kallade VA-taxan förväntas bli minst fyra gånger så hög som idag.

– En snittvilla betalar 700 kronor i månaden för vatten nu. Det blir närmare 3 000 kronor i månaden med nya taxor, konstaterade Pär Dalhielm i en intervju med SVT.

Stor höjning i Sverige

Tidigare har vattentaxorna höjts i mindre orter, exempelvis i skånska Båstad.

Nu drabbas hundratusentals hushåll av samma fenomen.

Uppsala vattens politiska styrelse har beslutat att höja vattentaxorna med 28 procent.

För ett hushåll med en normal vattenförbrukning kan det bli en kostnadsökning med cirka 2 000 kronor per år.

Ehsan Nasari (C), oppositionsråd i Uppsala kommun, kritiserar beslutet i en intervju med UNT.

– Det här är en verksamhet där kommunen har monopol, då måste den vara effektiv och de måste kunna motivera prisökningen. Hur stort ska bolaget bli och ska Uppsalaborna ta kostnaden för det?

Nasari pekar på att Uppsala vatten ökat sin personalstyrka kraftigt från 2017 till i dag – 206 anställda har blivit 320.

– Och man har fyra kommunikatörer i dag, behövs det?

Även moderaten Therez Almerfors kritiserar beslutet.

– Vi kan konstatera att kostnaderna har ökat, men den här storleken är inte rimlig. Som ägare måste vi få veta vad det beror på, säger hon till UNT.

Hänvisar till ökade kostnader

Uppsala vatten framhåller att höjningen föreslås för att möta ökade kostnader för stora räntehöjningar och ökade elkostnader.

– Det i kombination med satsningar på underhåll, fortsatt tillväxt och tillkommande lagkrav ger det behov av den föreslagna höjningen i Uppsala. Det är kostnader som är svåra att effektivisera bort och VA-lagstiftningen ställer krav på kostnadstäckning, skriver man i ett uttalande.

Höjningen av vattentaxan träder i kraft den 1 januari 2024.

"Systemkollaps"

Branschorganisationen Svenskt Vatten har varnat för att framtida höjningar kan slå hårt mot svenska hushåll.

Organisationen kräver åtgärder och en “nationell diskussion”.

Man pekar bland annat på att tempot med att byta ut Sveriges gamla vattenledningar tar alldeles för lång tid och måste åtminstone fördubblas.

I nuvarande takt skulle det ta 200 år att färdigställa ett sådant arbete. 

Pär Dalhielm jämför med energikrisen, som han menar brustit under lång tid.

– När det gäller vattenförsörjning har vi tid på oss, men vi måste sätta igång nu om vi ska undvika en framtida systemkollaps, sa han till SVT i somras.

Ekonomiskt ansträngt

För några månader sedan gick Svenskt Vatten ut med ett pressmeddelande efter att årets taxeundersökning publicerats.

Där konstateras ett ekonomiskt ansträngt läge, stora skillnader mellan kommunerna och många höjningar i brukningsavgifterna.

– Samtidigt täcker höjningarna enbart 2023 års kostnader och inte framtida behov, betonar branschorganisationen på sin webbplats.

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen