Vattenfall uppmanar hushållen – läge att agera

2023 12 01

Elpriserna i Sverige är återigen på uppgång.

I slutet av november ökade elpriserna kraftigt på grund av kyligt väder, ökad elkonsumtion och diverse oplanerade kärnkraftsstopp.

Uppgången innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med föregående månad.

Det uppger statliga energijätten Vattenfall i dag, fredag.

– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Uppmanar hushållen

Elpriserna pressas uppåt.

Nu går Jonas Stenbeck ut med en uppmaning till hushållen: Det kan vara läge att se över elavtalet.

– De rörliga elpriserna har under hösten varit populärare men med de stigande elpriserna så kan det vara bra att se över sitt elavtal. Många faktorer påverkar elpriset och ett fastprisavtal ger en förutsägbarhet om man vill ha kontroll på sin elkostnad, framhåller Stenbeck.

Han betonar dock att det finns flera positiva signaler på elmarknaden jämfört med samma period förra året.

Terminspriserna för tysk el ligger betydligt lägre än föregående år och dessutom är Europas gaslager fyllda.

– Det motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

– Har man möjlighet att styra sin elkonsumtion till timmar då elpriset är lägre, kan det vara värt att se om ett timprisavtal skulle passa hushållet bättre, säger Jonas Stenbeck.

Dyrare för ett år sedan

Under november månad förra året var elpriserna betydligt högre.

Så stora skillnader var det jämfört med i år:

November 2023 (medelspotpris)

Elområde 1, Norra Sverige 60,90 öre/kWh

Elområde 2, Norra Mellansverige 60,90 öre/kWh

Elområde 3, Södra Mellansverige 82,13 öre/kWh

Elområde 4, Södra Sverige 84,72 öre/kWh

November 2022 (medelspotpris)

Elområde 1, Norra Sverige 122,07 öre/kWh

Elområde 2, Norra Mellansverige 122,07 öre/kWh

Elområde 3, Södra Mellansverige 130,88 öre/kWh

Elområde 4, Södra Sverige 134,84 öre/kWh

Källa. Vattenfall

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen