Vattenfall uppmanar hushållen – läge att agera

2023 12 01

Elpriserna i Sverige är återigen på uppgång.

I slutet av november ökade elpriserna kraftigt på grund av kyligt väder, ökad elkonsumtion och diverse oplanerade kärnkraftsstopp.

Uppgången innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med föregående månad.

Det uppger statliga energijätten Vattenfall i dag, fredag. 

–  Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Uppmanar hushållen

Elpriserna pressas uppåt.

Nu går Jonas Stenbeck ut med en uppmaning till hushållen: Det kan vara läge att se över elavtalet.   

– De rörliga elpriserna har under hösten varit populärare men med de stigande elpriserna så kan det vara bra att se över sitt elavtal. Många faktorer påverkar elpriset och ett fastprisavtal ger en förutsägbarhet om man vill ha kontroll på sin elkostnad, framhåller Stenbeck.

Han betonar dock att det finns flera positiva signaler på elmarknaden jämfört med samma period förra året.

Terminspriserna för tysk el ligger betydligt lägre än föregående år och dessutom är Europas gaslager fyllda.

– Det motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

–  Har man möjlighet att styra sin elkonsumtion till timmar då elpriset är lägre, kan det vara värt att se om ett timprisavtal skulle passa hushållet bättre, säger Jonas Stenbeck.

Dyrare för ett år sedan

Under november månad förra året var elpriserna betydligt högre.

Så stora skillnader var det jämfört med i år:

November 2023 (medelspotpris) 

Elområde 1, Norra Sverige  60,90 öre/kWh

Elområde 2, Norra Mellansverige 60,90 öre/kWh 

Elområde 3, Södra Mellansverige 82,13 öre/kWh 

Elområde 4, Södra Sverige 84,72 öre/kWh 

November 2022 (medelspotpris) 

Elområde 1, Norra Sverige  122,07 öre/kWh

Elområde 2, Norra Mellansverige 122,07 öre/kWh 

Elområde 3, Södra Mellansverige 130,88 öre/kWh 

Elområde 4, Södra Sverige 134,84 öre/kWh 

Källa. Vattenfall

Foto: S. Panel

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen