Finansiella ”nukleära lösningen” aktiveras mot Ryssland diktator

2022 03 01

USA och Västeuropa har nu beslutat att säga ja till Ukrainas begäran om att införa vad som beskrivs som den hårdast tänkbara åtgärden mot den ryska ekonomin.

Väst har kommit överens om att slå till med den så kallade ”nukleära lösningen” mot Putinregimens finanser vilket innebär att ett antal ryska banker stängs ute från det som kallas för SWIFT-systemet.

Potential att krossa rysk ekonomi

En del bedömare har prognosticerat att SWIFT-åtgärderna har potential att mer eller mindre krossa Rysslands ekonomi och det har talats fram och tillbaka i kulisserna i Washington DC och Bryssel huruvida man skulle ta det steget eller inte.

Upprörda ryssar

SWIFT-systemet är ett avancerat säkerhetssystem som kopplar samman finansiella institutioner världen över. Det möjliggör snabba gränsöverskridande betalningar som är en grund för världshandeln.

Ett tydligt tecken på att Putinregimen känt stark oro inför Västs SWIFT-hot är att ryska talespersoner har reagerat upprört med hot om kraftig vedergällning från Moskva om USA och Europa väljer SWIFT-lösningen.

Olja och gas

– Om Ryssland kopplas bort från SWIFT så kommer vi inte att motta utländsk valuta men då kan inte europeiska köpare motta våra varor; olja, gas metaller och andra viktiga komponenter, säger vice talmannen i Rysslands överhus, rapporterar ryska nyhetsbyrån Tass.

Angriper ryska krigskassan

Den ryska skrämseltaktiken tycks dock inte ha fungerat då EU och USA nu meddelar att ett antal ryska banker kommer att drabbas av SWIFT-sanktioner från Väst.

EU och USA:s strategi är att attackera den ryska diktatorns krigsfinansiering.

– Stoppa Ryssland från att använda sin krigskassa, sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när förklarade syftet med åtgärderna.

Kan skada Putin internt

Att ryska banker utestängs för SWIFT skadar i sin tur ryska företag och dess utländska kunder. Det väntas slå mot Rysslands centrala näringssektor bestående av gas och olja vilket är viktigt för landets sysselsättning.

Att enskilda företag drabbas kan i förlängningen öka det interna missnöjet med Putinregimen.

Grundades 1973

SWIFT står för The Society for World Wide Interbank Financial Telecommunications och grundades 1973. Systemet används idag av med än 11 000 finansiella aktörer för att sända säkra meddelanden och betalningsorders, förklarar CNN Business.

Iran drabbades hårt

Iran ströks från SWIFT-systemet 2012 när landet utsattes för sanktioner av EU kopplat till Irans kärnbränsleprogram. Iran tappade då nästan halva sin oljeexport och 30 procent av den utländska handeln föll bort.

Boris Johnson

Ryssland har utvecklat ett eget alternativ till SWIFT för att värja sig mot en eventuell SWIFT-avstängning och även Kina har en egen variant. Men inget av alternativen är särskilt effektivt enligt CNN Business.

Slår mor gyllene pass

Väst har även beslutat att slå ned på så kallade ”gyllene pass” som har möjliggjort för förmögna ryssar med kopplingar till ryska regeringen att bli medborgare i länder i Väst och ge dem access till Västs finansiella system.

De nya åtgärderna mot Ryssland är ett gemensamt beslut mellan USA, Kanada, Storbritannien och EU.

Två tveksamma länder säger ja

Tyskland och Italien uppges ha varit skeptiska till att aktivera SWIFT-lösningen men har nu alltså sagt ja.

Foto: V. Papikyan

Text: Redaktionen


Jättebesked för Sveriges ekonomi

2026 09 10

Svensk ekonomi går starkt.

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen


10 sep 26

Mer än dubbelt så dyrt – tung faktura på väg till hushållen

2026 09 10

Mer än en fördubbling jämfört med hösten 2025 och över tre gånger högre än 2024 års prisnivå.

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen