Värsta läget någonsin – jobb i hela landet kan försvinna

2025 03 25

Det konstaterar näringslivsorganisationen Svensk Handel på tisdagsmorgonen.

"Råder inga tvivel"

Läget är illa.

I mars rasar framtidstron inom såväl sällanköpshandeln som daglighandeln. För 39:e månaden i rad är nu framtidsförväntningarna pessimistiska.

– Resultaten vi idag presenterar kanske kommer som en överraskning för människor runt om i landet som följt debatten under senare tid. Här vill vi ändå markera klart och tydligt, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Hon tillägger:

– Den svenska handeln har det oerhört tufft just nu. Det råder inga tvivel om att företag och jobb runt om i landet, i såväl större som mindre städer, nu står på spel.

"Varningsklockorna ringer"

Organisationen hänvisar till siffror som visar att framtidstron inom handeln sjönk med -3,0 enheter i mars. Sällanköpshandeln sjönk med -4,6 enheter.

Dämpad syn på framtida lönsamhet och försäljning pekas ut som de främsta skälen till den kraftiga nedgången.

– Att en så pass central och viktig bransch som handeln präglats av pessimism i över tre års tid borde få varningsklockorna att ringa. Just nu slås i övrigt välmående företag ut, och med dem även viktiga arbetstillfällen och skatteintäkter, säger Sofia Larsen.

Dystra tider väntar

Enligt Svensk Handel ser trenden inte ut att brytas i närtid.

Tvärtom väntar fortsatt dystra tider.

Tilltagande inflation som i sin tur bidrar till ökade marknadsräntor nämns som skäl i kombination med rådande geopolitiska osäkerhet i världen.

Det slår hårt mot såväl konsumenter som handelsföretag.

– Att priserna, och genom det räntorna, tar fart uppåt har en mycket negativ effekt på hushållens konsumtion, vilket i sin tur hotar återhämtningen inom handeln och i den svenska ekonomin i stort, säger Sofia Larsen.

– Här befinner sig handeln i en rävsax. Samtidigt som kostnaderna ökar och lönsamheten faller, måste företagen försöka hålla priserna nere för att behålla sina kunder. För många blir det tyvärr en omöjlig ekvation.

Arkivfoto: Väla

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen