15 januari 2026

Varning utfärdas på Island

2023 10 28

Islands meteorologiska institut har utfärdat en varning.

Det råder som bekant återkommande problem med seismisk aktivitet på Island.

Vulkanutbrott sker med jämna mellanrum, och har i vissa fall orsakat problem för bland annat flygtrafiken.

Nu går landets meteorologiska institut ut med en varning om en seismisk svärm, och framhåller att nästa vulkanutbrott kan vara nära.
Det rapporterar The Guardian.

“Ett varningstecken”

Bara under de senaste tre dagarna har drygt 5,500 mindre jordbävningar skett på ön.

Den seismiska aktiviteten tros nu peka på att någonting håller på att byggas upp.

– Dessa jordbävningar utgör ett varningstecken, det är del av en större bild och vi vet att vi går in i en uppbyggnadsfas mot nästa vulkanutbrott, säger forskaren Matthew Roberts.

Inom 12 månader

Den senaste seismiska svärmen har beskrivits som ovanlig och kan innebära att ett vulkanutbrott är nära.

Det är oklart exakt när ett sådant utbrott kan ske, men Matthew Roberts menar att det kan ske inom ett år.

– Från mitt perspektiv som forskare och någon som har följt denna aktivitet mycket noga, skulle jag säga att ett utbrott inom de närmaste 12 månaderna är troligt, säger han till The Guardian.

Skedde 2010

Vulkanutbrott sker förhållandevis ofta på Island, men år 2010 skedde ett betydligt kraftigare sådant än vanligt.

Ett utbrott vid glaciären Eyjafjallajökull lamslog då hela den nordeuropeiska flygtrafiken på grund av att askmolnen från vulkanen inte var säkra att flyga igenom, enligt SVT.

Även förra året

Även förra året skedde vulkanutbrott i dalområdet Geldingadalur på Reykjaneshalvön.

Den utbröt efter det att flera mindre jordbävningar registrerats dagarna innan.

I juli 2023 skedde ett annat utbrott, även det vid Reykjaneshalvön, efter en dryg vecka av mindre jordskalv.

Isländska myndigheter har stenkoll på de seismiska utvecklingarna i landet och kommunikation till invånare sker löpande i fall av större utbrott.

Foto: S. Schmitt

Text: Redaktionen


04 jun 26

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


05 jun 26

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid. 

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.  

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen