12 mars 2026

Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen


6 nov 2026

Turkiet har fått nog – ultimatum till Ryssland

2026 11 06

Den turkiska regeringen sätter ned foten mot Ryssland.

Sänk priset.

Annars köper vi inte.

Så lyder Turkiets skarpa krav på Moskva när det gäller import av rysk gas.

Enligt Alparslan Bayraktar, den turkiska energi- och naturresursministern, kommer landet att hitta andra sätt att få in naturgas om ryssarna inte går med på att ge Turkiet rabatt.

– Anledningen till att vi köper mindre gas från Ryssland och mer gas från USA har ett mycket enkelt svar. Inte politik, utan pris. Ryssland är extremt dyrt, säger ministern enligt Turkiye Today.

Letar alternativ

Turkiet avser dock inte att stänga kranen helt. Landet kommer sannolikt fortsätta köpa rysk gas, men letar samtidigt efter mer gynnsamma erbjudanden.

Den turkiske ministern menar dock att “oöverkomliga kostnader” påskyndar övergången till andra leveranser. 

– På energiefterfrågesidan, eftersom gas är extremt dyrt, tvingar man i princip människor att hitta alternativ – antingen alternativa gaskanaler, billigare gas, konkurrenskraftig gas eller alternativa bränslen, säger Alparslan Bayraktar.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Kan bli hårt slag

För drygt 20 år sedan dominerade Ryssland den turkiska marknaden. Nästan 64 procent av Turkiets totala import av naturgas kom då från Ryssland. I början av 2025 hade andelen sjunkit till ungefär 37 procent, enligt turkisk media.

Tomrummet har framför allt fyllts av flöden från Azerbajdzjan som nu står för ungefär 22 procent av den turkiska importen. Det har även skett en kraftig ökning av amerikansk naturgas.

Ytterligare en minskning av tukriska inköp skulle bli ett hårt slag mot ryska Gazprom, som förlorat majoriteten av sina europeiska kunder, skriver The Moscow Times.

Kina och Turkiet är fortsatt de största köparna av rysk naturgas. Till Kina säljs gasen kraftigt rabatterat, enligt Bloomberg.

Läs mer: Trump kan rundas – öppnar ny möjlighet för Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen