Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19okt2025

JUST NU: Felaktiga pensioner har betalats ut

2025 11 28

Tiotusentals pensionärer riskerar felaktiga utbetalningar.

De felaktiga pensionerna har betalats ut då Pensionsmyndigheten inte hinner räkna om garantipensionen enligt EU:s nya och mer omfattande krav, vilket gör att många ärenden blir liggande.

Det tros i dagsläget beröra cirka 10 000 pensionärer, enligt en granskning av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) .

”Många felutbetalningar”

Efter en EU-dom fastställd 2017 måste Pensionsmyndigheten samla in betydligt fler uppgifter än tidigare för att kunna fastställa korrekt garantipension.

För personer som har pension från ett annat EU/EES-land ska pensionen räknas om – men för närmare 10 000 pensionärer har omräkningarna fortfarande inte gjorts.

Enligt Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) leder detta till stora risker för fel.

– Vi ser att dessa problem leder till många felutbetalningar. Pensionsmyndigheten skulle behöva komma i kapp med de gamla ärendena och få bättre möjligheter att hämta in uppgifter om ändringar av utländska pensioner, säger Louise Grönqvist, projektledare och utredare vid ISF.

LÄS MER: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Nya regler sedan 2023

Sedan 2023 ska garantipension inte betalas ut till pensionärer som bor utomlands.

Men enligt ISF finns det betydande brister i myndighetens möjlighet att upptäcka när en pensionär flyttar – vilket ytterligare ökar risken för felutbetalningar.

– Det saknas aktuella studier av hur vanligt det är att pensionärer flyttar utomlands utan att meddela myndigheterna, säger Grönqvist.

Hon betonar att det därför är svårt att veta hur omfattande felutbetalningarna faktiskt är.

Myndigheten har också svårt att avgöra i vilket land en pensionär ska anses vara bosatt – något som även det försvårar både handläggning och kontroll.

Bekräftar problemet

Pensionsmyndigheten bekräftar problemet och uppger att arbetet med att räkna om de berörda pensionerna ”pågår och prioriteras”.

Den statliga enheten uppger att de prioriterar dessa ärenden och handlägger dem i turordning, samtidigt som man löpande informerar de berörda.

Myndigheten menar att den pågående omräkningen kan leda till både högre, lägre eller oförändrade pensioner, beroende på individens situation.

Grundskyddet ska utredas

ISF har länge pekat på att pensionssystemets konstruktion gör handläggningen svår.

Nu ska grundskyddet utredas politiskt – och enligt ISF är det avgörande att systemet förenklas.

– Utredningen bör ta hänsyn till de fördelar som finns med ett grundskydd som är enkelt för Pensionsmyndigheten att hantera och för pensionärerna att förstå, säger Grönqvist.

LÄS MER: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Foto: Format-arw

Text: Redaktionen


28nov2025

JUST NU: Regeringen drar i handbromsen – ”fungerar inte”

2025 11 28

Regeringen backar nu från en av sina stora satsningar inom skolan.

Stora pengar har satsats på att skolans nationella prov ska genomföras digitalt.

– Införandet av digitala nationella prov sker successivt. Läsåret 2024/25 genomfördes de första nationella proven i Skolverkets provplattform och läsåret 2025/26 blir ytterligare prov digitala, uppger Skolverket.

Tvingas backa

Nu kommer beskedet att regeringen sätter stopp för satsningen, och det blir inga digitala nationella prov till våren.

Projektet, som har kostat skattebetalarna nära en miljard, stoppas på obestämd tid.

– De här senaste testerna visar ju att det uppenbarligen inte fungerar och då kan vi inte låta elever och lärare och rektorer leva i den här smeten, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), till SR.

Krav har ställts från Lärarfacket

Lärarfacket har tidigare ställt krav på att satsningen ska stoppas, mycket på grund av de stora problem som tidigare tester har inneburit.

Lotta Edholm menar att ansvaret för den fallerade satsningen delas av många.

– Det är ju svårt att säga exakt var man ska lägga ansvaret. Vi är nog många som är delansvariga för detta, säger hon.

LÄS OCKSÅ: ”Erbjuder falska lån” – Finansinspektionen varnar för 38 aktörer

Tar ett omtag

I samband med beskedet från regeringen går också Skolverket ut och kommenterar att man nu pausar satsningen.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång, uppger Skolverket.

De kommande åren kommer alltså elever att fortsätta göra sina nationella prov på papper.

-Vi kan konstatera att uppdraget att införa digitala nationella prov är ett komplext och utmanande uppdrag som vi dessvärre inte har lyckats med. Nu behövs ett omtag för att säkerställa att skolväsendet får säkra, användarvänliga och stabila digitala prov, säger Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: I dag fredag: Biltema går mot strömmen - i alla 64 varuhus

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen