Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Kreml avslöjar: “Rysslands tre krav för att lösa kriget”

2025 10 26

Kreml tror på en fredsuppgörelse om tre centrala punkter nås.

En diplomatisk lösning på kriget i Ukraina kan nås snabbt.

Detta ifall vissa centrala frågor som Ryssland vill ha uppfyllda tas på allvar, menar Kremls särskilda sändebud Kirill Dmitriev, rapporterar Pravda.

Fortsatt dialog

Dmitriev, som anlänt till USA för officiella samtal efter nya sanktioner mot Rysslands oljesektor och inställda toppmöten, hävdar att Ryssland, Ukraina och USA nu är nära en diplomatisk lösning som skulle kunna avsluta kriget.

Han pekar dock särskilt på tre punkter som behöver uppnås.

En av dem gäller säkerhetsgarantier för Ukraina som är en viktig del för att bygga förtroende och minska spänningarna.

– En av de sakerna är säkerhetsgarantier till Ukraina, och Ryssland sa ja, Ryssland är öppet för säkerhetsgarantier till Ukraina, säger Dmitriev i en intervju med Fox News.

Han menar att en lösning inte handlar om många frågor, utan om att dessa centrala punkter hanteras på ett diplomatiskt sätt.

LÄS MER: Europa hotar med stenhård åtgärd – stryper rysk sektor

Territoriella frågor

En annan viktig fråga handlar om områden där ryska medborgare bor, som enligt Kreml ska ha utsatts för attacker från ukrainska styrkor redan före konflikten.

Dmitriev framhåller att dessa territoriella frågor måste lösas för att skapa en hållbar fred.

– Det finns definitivt en territoriell fråga, där det finns en rysk befolkning som attackerats av ukrainska styrkor även innan konflikten började, säger han.

Detta är ett av Kremls huvudargument som behöver lösas för en potentiell fredsuppgörelse.

Neutralitet för Ukraina

Dmitriev betonar också vikten av Ukrainas neutralitet, något som enligt Kreml är avgörande för Rysslands säkerhet.

Neutralitet skulle innebära att Ukraina inte ansluter sig till militära allianser som Kreml uppfattar som ett hot.

Dmitriev passar även på att berömma president Donald Trump för hans roll i att undvika ytterligare eskalering gällande konflikten.

– För det första undvek president Trump en eskalering till ett tredje världskrig. För det andra uppnåddes den första vapenvilan på värme- och energiinfrastruktur. Och för det tredje har han verkligen förstått den ryska positionen, säger sändebudet.

LÄS MER: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Norge varnar – “Här planerar Ryssland sitt nästa krig“

2025 10 26

Norge slår larm om att Ryssland rustar upp för ett nytt krig.

Norge går ut med en varning om att ryska styrkor bygger upp nya militärbaser och kärnvapen långt uppe i Arktis, nära den norska gränsen.

Enligt landets försvarsminister Tore Sandvik handlar det om att Ryssland förbereder sig för att kunna hota både Europa och USA från norr, rapporterar Newsweek.

Kärnvapenbas i norr

Ryssland förstärker sin militära närvaro på Kolahalvön, innanför polcirkeln, där landets nordflotta och stora delar av dess kärnvapenarsenal är stationerade.

Enligt Norges försvarsminister Tore Sandvik rör det sig om ett av världens största lager av kärnvapen – och vapnen är inte bara riktade mot Norge.

– Ryssland bygger upp på Kolahalvön där ett av världens största arsenaler av kärnvapen finns. De är inte bara riktade mot Norge, utan mot Storbritannien och över polen mot Kanada och USA, säger Sandvik till Telegraph.

Norge, som delar gräns med Ryssland i norr, beskriver sig som ”Natos ögon och öron i Arktis”, där man nu observerar nya vapentester – bland annat hypersoniska missiler och kärndrivna torpeder.

LÄS MER: JUST NU: Rysslands plötsliga öppning – ”nära en lösning” på kriget

Strategiskt läge

Om ett krig mellan Ryssland och Nato skulle bryta ut, menar Sandvik att Moskva skulle sikta på att ta kontroll över centrala havspassager i norr.

– Putin behöver etablera det som kallas bastionförsvar. Han måste kontrollera Bear Gap för att kunna använda sina ubåtar och sin nordflotta, säger Sandvik.
– Han vill också förhindra Natos allierade från att få tillgång till GIUK Gap.

Bear Gap ligger mellan Svalbard och det norska fastlandet, medan GIUK Gap är den strategiska korridoren mellan Storbritannien, Island och Grönland – en nyckelzon för ubåtsrörelser mellan Atlanten och Arktis.

”Förlorat i Ukraina”

Trots stora förluster i Ukraina menar Sandvik att Rysslands nordflotta är intakt och till och med växer.

– Även om Putin förlorar tungt i Ukraina – han har förlorat en miljon soldater – är nordflottan intakt. De utvecklar den fortfarande, säger han.

– Det största hotet just nu är Rysslands ubåtar. Även om Ryssland inte kan vinna kriget i Ukraina, gör deras möjlighet att slå tillbaka med kärnvapen att landet fortfarande är en supermakt.

LÄS MER: Europa hotar med stenhård åtgärd – stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office
Text: Redaktionen