12 mars 2026

Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen