Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen