12 mars 2026

Varning utfärdad till Sverige: ”Bli inte frestad”

2023 06 13

Hårdare straff och en skärpt lagstiftning.

Så vill regeringen bekämpa den enorma våldsvåg som skakar Sverige.

Bland annat vill regeringen sänka straffåldern i landet.

Någonstans mellan 12 och 15 år kommer den nya gränsen att ligga på och tvångsmedel som att tömma mobiltelefoner på information kan vara på väg att införas.

– Unga personer som begår riktigt grova brott måste kunna mötas med en annan kraft än vad vi gör idag, sa justitieminister Gunnar Strömmer (M) till DN i mitten av maj.

”Otroligt viktigt”

Regeringen vill se hårdare tag mot unga kriminella.

Att sänka straffmyndighetsåldern beskriver Gunnar Strömmer delvis som ett förebyggande arbete.

– Det är otroligt viktigt att även brott som bedöms som ringa får en tydlig konsekvens, inte minst för unga människor. Om man väl har begått sina första brott är det mycket enklare att glida över i grövre brottslighet. Så skärpningar på det här området är helt centralt som preventiv åtgärd i den långsiktiga kampen mot den grova organiserade brottsligheten, kommenterade ministern i intervjun med DN.

Men justitieministern får mothugg av Beatriz Magaloni, en av världens ledande kriminologer. Magaloni, som är professor vid Stanford University i Storbritannien, har forskat på polismetoder mot gängkriminella med utgångspunkt i Mexico.

Hon befinner sig just nu i Stockholm där hon ska delta på en konferens med andra världsledande kriminologer. 

I Sverige ska Magaloni prisas för sin forskning.

Kritiserar regeringen

I samband med sitt besök i Sverige riktar Beatriz Magaloni kritik mot den svenska regeringens metoder.  

Enligt experten krävs det ett större fokus på förebyggande åtgärder i utsatta områden för att få ner den grova brottsligheten.

 Att sänka straffåldern kommer inte att fungera, enligt Magaloni.

– I min forskning har jag sett att sådana åtgärder inte får avsedd verkan. Mitt råd är att involvera människor som kan analysera informationen och ge vetenskapliga råd om vad som funkar och inte, säger kriminologen till TV4 och tillägger att åtgärder som ”skapar framtidstro” är vitala för att komma till rätta med brottsligheten i utsatta områden. 

Avslutningsvis skickar hon ett tydligt budskap till de svenska politikerna.

– Mitt främsta råd är att man inte ska låta sig frestas av brottspopulism.

Flera åtgärder

Regeringen och SD har presenterat flera "mönsterbrytande åtgärder" som ska tillämpas för att bekämpa den grova brottsligheten i Sverige. 

Bland annat:  

- Utökade möjligheter till preventiva tvångsmedel. Polisen ska få rätt att avlyssna eller övervaka personer i förebyggande syfte – utan att det finns en konkret brottsmisstanke. Lagen väntas träda i kraft under hösten.

- Utvisa fler gängkriminella. En möjlighet att kunna utvisa gängkriminella som saknar svenskt medborgarskap utan att de dömts för brott ska utredas.

- Dubbla straff för gängkriminella.

- Visitationszoner. Ett system med tidsbegränsade visitationszoner för att söka efter illegala vapen och sprängmedel ska upprättas. Åklagare ska kunna besluta om utökade befogenheter för polis att på en viss geografisk plats söka efter vapen och handgranater på människor och i fordon

- Straffreduktionen för de som är över 18 år ska tas bort. En utredning ska se över straffrabatten för de under 18 år och samtidigt överväga en sänkning av straffmyndighetsåldern.

- Ny huvudregel i sekretesslagstiftningen. All relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott. Myndigheter ska kunna dela information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att bekämpa brott, bidragsfusk, felaktig bokföring och arbetslivskriminalitet.

- Kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Förslag till grundlagsändringar ska tas fram för att möjliggöra en kriminalisering av deltagande i, och samröre med, kriminella organisationer.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Melania Trump försvunnen

2026 07 29

Var är Melania Trump?

Det är en fråga som många ställer sig för närvarande.

USA:s första dam tycks ha försvunnit från offentligheten den senaste tiden. 

När den avlidna senatorn Lindsey Graham igår begravdes fanns inte Melania Trump på plats vid sidan av sin make Donald Trump.

Det har eldat på spekulationerna om var presidentfrun håller hus. 

– Melanias frånvaro var anmärkningsvärd då hennes make satt bredvid vicepresident JD Vance, finansminister Scott Bessant, Eric Trump och Lara Trump (Donald Trumps son respektive svärdotter, red. anm.), skriver den brittiska tidningen Daily Express.

Publicerade kuslig video

Melania Trumps frånvaro har en kuslig timing.

I dagarna släpptes en iransk video där en statligt styrd iransk nyhetsbyrå uppmanade till att mörda USA:s första dam.

Klippet har titeln “Var man dödar Melania” och utreds för närvarande av amerikansk polis. 

– Secret Service är medvetna om videon och utreder allt som kan uppfattas som ett hot mot våra beskyddare, säger Nate Herring, chefsspecialist inom informationsfrågor vid Secret Services kommunikations- och medieavdelning, till Newsweek.

Andra läser: Uppgifter: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Ovanligt frånvarande

Det är inte första gången som Melania Trump undviker offentligheten. Flera USA-experter har flaggat för presidentfruns anmärkningsvärda frånvaro.

Hon lyser med sin frånvaro. Det är i grunden svårt att få något intryck av Melania Trump i rollen som USA:s första dam eftersom hon helt enkelt inte syns, har Sigrid Rege Gårdsvoll, USA-kännare och politisk kommentator, sagt till norska Dagbladet tidigare i år.

Enligt Gårdsvoll signalerar Melanias frånvaro ett ointresse för makens politiska utspel. USA-experten Eirik Løkke, rådgivare på den liberala tankesmedjan Civita, har fört liknande resonemang.

– Hon vill inte ta en offentlig roll, utan håller sig hellre i bakgrunden. Det var konsekvent under valkampanjen 2024 och skiljer sig från både tidigare första damer och presidentkandidatfruar, sade han till samma tidning i januari.

Vita huset har inte kommenterat Melania Trumps senaste frånvaro eller den iranska hotvideon.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks

Text: Redaktionen


29 juli 2026

UPPGIFTER: Ryska trupper kapitulerar

2026 07 29

Ryska soldater överlämnar sig till Ukraina.

Både Ryssland och Ukraina tar återkommande fångar bland motståndarnas trupper.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022 har många fångutbyten gjorts mellan länderna.

Nu märker Ukraina en allt vanligare trend från de stridande på den ryska sidan, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ryska soldater som skickas tillbaka till fronten efter att ha utväxlats kapitulerar i allt högre grad till ukrainska styrkor istället för att återvända till strid, uppger ledningen för den enhet som samordnar hanteringen av Ukrainas krigsfångar, enligt tidningen.

20 soldater just nu

Enligt Ukraina hålls just nu 20 ryska soldater som har kapitulerat för andra gången, efter att ha fått återvända genom ett fångutbyte, som fångar i landet.

Den växande trenden vittnar om skillnaderna mellan länderna, enligt den ukrainska sidan.

– Denna situation visar också den grundläggande skillnaden mellan Ukrainas och Rysslands tillvägagångssätt gentemot sin egen militära personal, uppger samordningsledningen.

– I Ukraina har militär personal som återvänt från fångenskap laglig rätt att av egen fri vilja gå i pension från militärtjänsten. Efter utbytet lämnar den ryska ledningen sina soldater inget val – de skickar alla till frontlinjen igen.

Dessutom följer Ukraina internationell humanitär rätt och Genèvekonventionen, vilket de som tidigare suttit fångar är medvetna om. Det gör att förhållandena som fångar i Ukraina är bättre än i den ryska militären, menar samordningsledningen för krigsfångarna.

Läs också: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

Viktigt med fångar

Andrii Yusov är biträdande chef för samordningshögkvarteret. Han menar att de ryska fångarna har en viktig funktion.

– Det är viktigt för oss att så många ryssar som möjligt kapitulerar, säger han, enligt tidningen.

– Varje sådan krigsfånge ökar vår utbytespool och ökar vår förmåga att ta hem ukrainska försvarare från rysk fångenskap.

Enligt Ukrainas parlamentariska ombudsman för mänskliga rättigheter, Dmytro Lubinets, håller Ryssland omkring 1 900 ukrainare som fångar.

Andra läser: Lavrov: Historisk vändning med Putin

Foto: Bohan_伯韩 Shen_沈 

Text: Redaktionen