Varning för kraftiga skyfall – i fem landskap

2024 07 11

SMHI varnar för kraftiga skyfall på flera håll i landet.

Delar av Sverige har drabbats hårt av kraftiga skyfall och åskväder tidigare under veckan.

Och det är fortfarande inte riktigt slut med det dåliga vädret.

SMHI har utfärdat en ny gul varning för skyfallsliknande regn.

Flera landskap berörs

Varningen gäller på lördag.

– Under lördagen rör sig ett lågtryck med tillhörande regnskurar in söderifrån, enligt SMHI.

Den avser delar av östra Götaland, delar av södra Götaland samt Gotland.

Landskap som Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Gotland kan alltså räkna med kraftiga skyfall på lördag.

Enligt SMHI kan skyfallet komma att skapa vissa problem.

– Under lördagen risk för skyfallsliknande regn som kan ge problem med översvämningar, heter det i varningen.

Risk för översvämningar

Regnet har orsakat översvämningar tidigare i veckan, bland annat i Jönköping.

Och nu finns det alltså en risk för ytterligare översvämningar i de berörda landskapen.

– Risk att till exempel källare, dagvattensystem, vägar och viadukter översvämmas, varnar SMHI.

Även trafiken kan komma att påverkas.

– Trafiken kan gå långsammare på grund av översvämmade vägar, enligt den gula varningen.

Regnet tidigare i veckan ledde bland annat till att bilar fastnade i stora vattenmassor på E4, vilket MarcusOscarsson.se rapporterade om.

Stora mängder på kort tid

Även nu på lördag kan det alltså komma stora mängder regn på kort tid.

– Totalt kan 30-50 millimeter regn falla, varav stora mängder på kort tid och inslag av åska kan förekomma, enligt SMHI.

Det kan också bli blåsigt och hårda vindbyar på sina håll.

SMHI tillägger dock att den lokala variationen kan vara stor och att det är svårt att bedöma var och när de största och kraftigaste regnskurarna kommer.

Varningen gäller på lördag klockan 09-21 i östra Götaland, klockan 02-21 i södra Götaland och klockan 12-20 på Gotland.

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Handla med kontanter – uppmaning till hela Sverige nästa vecka

2025 11 20

Årets största shoppingvecka står för dörren.

På måndag inleds reaperioden Black Week och den 28 november är det dags för årets största shoppingdag, Black Friday.

Men alla tänker inte hoppa på reatåget.

Organisationerna Kontantupproret, Hela Sverige Ska Leva, Småföretagarna och Positiva Pengar ut lanserar en alternativ kampanj: ”Lokala Veckan”.

Syftet är att få så många som möjligt att låta bli att nätshoppa under Black Week och i stället stödja den lokala handeln och den egna kommunen.

Dessutom uppmanas alla svenskar att handla med kontanter under ”Lokala Veckan”.

– Tillsammans med flera folkrörelser och organisationer lanserar vi Lokala Veckan. Det betyder att i stället för Black Week-shopping på nätet så vill vi att alla ska gå till sin lokala affär och handla med kontanter. Då får inte heller storbankerna ytterligare tillskott i sina vinstkassor och pengarna stannar i lokalsamhället, säger Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret.

”Hållbart, lokalt och kontant”

Louise Kroon, ledamot i styrelsen för Småföretagarnas Riksförbund, välkomnar initiativet.

– Vi småföretagare står bakom kampanjen och uppmanar allmänheten att handla hållbart, lokalt och kontant, säger hon.

LÄS MER: Så många svenskar tänker handla under Black Week

”Den mest kraftfulla protest du kan göra”

Organisationerna påpekar att näthandelsjättarna och storbankerna gör rekordvinster under Black Week – samtidigt som lokala butiker går på knäna.

– Att handla kontant är faktiskt den mest kraftfulla protest du kan göra mot storbankernas övervinster. De kammar hem miljarder på kortavgifter, räntor, BankID och Swish. Kontanter är det enda statligt utgivna betalningsmedel vi konsumenter kan välja i dag, säger Samuel Färdow Kazen, kampanjledare Positiva Pengar.

– Ju mer kontanter vi använder, desto mindre bankvinster och mer vinst till statskassan och lokala företag, tillägger han.

Irene Oskarsson, ordförande för Hela Sverige Ska Leva, gör samma bedömning.

– Handlar vi kontant i riktiga butiker tänker vi efter noggrannare innan vi köper. Pengarna fortsätter cirkulera i närområdet och skapar jobb och skatteintäkter där vi bor, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Bransch skriker efter personal – här finns jobben

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen