Varnar regeringen – “utesluter inte väpnat angrepp”

2023 12 19

Det är mycket bråttom att stärka Sveriges civila försvar.

Budskapet i Försvarsberedningens nya rapport kan inte nog understrykas.

– Vi säger att vi behöver ha högsta beredskap för krig, säger Hans Wallmark (M), ordförande i just Försvarsberedningen, till Svenska Dagbladet.

Hans Wallmark pekar specifikt ut totalförsvaret.

Det är den delen som ytterst ska fungera som stödfunktion vid händelse av att Sverige blir invaderat.

Uttalandet kommer i samband med att beredningen idag lämnar över rapporten, som går under namnet “Kraftsamling”, till regeringen.

– Alla måste inse att vi måste börja planera för höjd beredskap och ytterst kriget och den väpnade striden, säger Hans Wallmark.

"Utesluter inte väpnat angrepp"

På tisdagseftermiddagen håller Försvarsberedningen och Hans Wallmark en pressträff i samband med överlämningen.

Det allvarliga budskapet betonas ännu en gång i direktsändning.

– Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, framhåller beredningen på pressträffen enligt Sveriges Radio som rapporterar direkt.

Alla måste delta

Att bygga ut totalförsvaret och stärka Sveriges civila försvar ska enligt Halls Wallmark specifikt tolkas som en signal till samtliga myndigheter i landet: alla måste delta i arbetet.

Det handlar också om att vara beredd på vilka villkor som ett krig ställer och en del i det är att göra om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nästan i grunden.

– Utgångspunkten har varit att MSB har haft väldigt spretiga uppgifter och inte heller väldigt tydligt mandat. Det förslag som vi nu står bakom det handlar om att MSB ska få mer renodlade uppgifter och ansvar, säger Lars Wistedt (SD) från Försvarsberedningen till SR.

Lär av Ukraina

Rapporten har tydligt analyserat hotet från Ryssland och dragit viktiga lärdomar från Ukrainas civila försvar.

Det föreslås också att MSB inte längre ska ansvara för uppgifter gällande cybersäkerhet och uppdrag kopplade till räddningstjänst eller skydd av civilbefolkningen.

– Vi behöver analysera och lära oss och besöka Ukraina många gånger nu. Både medan kriget pågår och sen när det blivit fred, säger Hanna Gunnarsson (V) till radion och understryker att Sverige kan lära sig mycket av hur Ukraina hållit igång civilsamhället samtidigt som det regnat bomber och missiler över landet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Lyxbilstillverkare varnar – hotas av konkurs

2025 09 14

Jaguar Land Rover befinner sig mitt i en kris.

En cyberattack mot Jaguar Land Rover, JLR  har tvingat fabriker och datasystem att vara stillastående och skapat en kris som sprider sig genom företagets leverantörskedja.

Attacken, som först upptäcktes den 1 september, ledde till att JLR stängde ned sina IT-system och produktionslinjer globalt.

Nu har det gått ännu längre där flera leverantörer förväntas gå i konkurs, rapporterar BBC.

Stoppat produktionen

Med produktionen stillastående i nästan två veckor riskerar tusentals jobb att försvinna, och företaget står inför en allvarlig kris.

De primära fabrikerna i Solihull, Halewood och Wolverhampton väntas stå stilla åtminstone till onsdag medan skadorna utreds, medan 34 000 anställda i Storbritannien har tvingats hålla sig hemma.

– Vi stängde ned nätverken medvetet för att skydda dem från skada, säger en talesperson för JLR, till BBC.

Men eftersom produktionen är starkt automatiserad har bilar inte kunna byggas, och försäljningen har påverkats kraftigt.

Leverantörer i fara

JLR:s leverantörer, många små och medelstora företag, drabbas hårt av stoppet.

Experter varnar för att vissa riskerar konkurs om krisen fortsätter och JLR:s framtid är fortfarande oklar.

– Vissa av dem kommer att gå under. Jag skulle inte bli förvånad om vi såg konkurser, säger Andy Palmer, tidigare chef på Aston Martin och senior chef på Nissan, till mediebolaget.

Han befarar att leverantörer redan har börjat minska personalen för att hålla kostnaderna nere.

En chef hos en mindre JLR-leverantör, som vill vara anonym, bekräftar för BBC att 40 personer redan har sagts upp – nästan hälften av arbetsstyrkan.

Krav på statlig hjälp

Politiker och fackföreningar uppmanar nu regeringen att agera för att skydda jobb.

– Det som började hos några onlinesystem sprider sig nu genom leverantörskedjan och hotar likviditeten, vilket kan förvandla en kortvarig chock till långsiktig skada, säger Labourföreträdaren Liam Byrne.

Unite, fackföreningen som organiserar fordonsarbetare, kräver ett korttidsstöd där staten subventionerar löner tills JLR och leverantörerna är i full drift igen.

Foto: L Clarysse

Text: Redaktionen

JUST NU: Trump hotar med kraftiga prisökningar i hela Europa

2025 09 14

Ett nytt besked från Donald Trump kan slå hårt mot europeiska konsumenter.

Donald Trump trappar upp kampen mot höga läkemedelspriser i USA – men strategin kan innebära att resten av världen får betala mer.

Presidenten vill att amerikanska patienter ska sluta “subventionera” läkemedel åt resten av världen.

För att nå dit hotar han nu läkemedelsbolagen med handelspolitiska åtgärder om de inte höjer sina priser i Europa och andra rika länder, rapporterar CNN.

– Presidenten kommer att säga att ni läkemedelstillverkare inte får sälja här om ni inte säljer i Europa till ett högre pris. Sluta vara villiga att sälja till dem så billigt, säger USA:s handelsminister Howard Lutnick i en intervju med The Axios Show.

Strategi återupplivas

Förslaget innebär att företagen ska balansera prissättningen globalt så att de amerikanska konsumenterna kan få billigare mediciner.

Trump försökte redan under sin första mandatperiod införa ett system där amerikanska Medicare skulle betala samma pris som de lägsta nivåerna i jämförbara länder – det så kallade “Most Favored Nation”-priset.

Förslaget stoppades dock i domstol och skrotades senare av Bidenadministrationen.

I maj i år återkom Trump med en presidentorder där han krävde att läkemedelsbolagen skulle erbjuda amerikanska patienter det lägsta internationella priset eller riskera sanktioner.

– Spelet är över, tyvärr, sade Trump då och riktade kritik mot EU:s hårda priskontroller.

Ökade priser i Europa

En del läkemedelsbolag i Europa har redan börjat agera.

I augusti meddelade läkemedelsföretaget Eli Lilly att man höjer priset på viktminskningsmedlet Mounjaro i Storbritannien.

– Det här ombalanseringsarbetet kan vara svårt, men det betyder att priserna på läkemedel som betalas av regeringar och sjukvårdssystem måste öka inom andra utvecklade marknader för att kunna minska i USA, skriver Eli Lilly i ett uttalande.

Kritik mot förslaget

Branschorganisationen PhRMA stöder tanken på att andra länder ska betala mer men varnar för Trumps prisstrategi.

De menar att det kan slå tillbaka mot den amerikanska läkemedelsindustrin.

Experter är dessutom tveksamma till om Trump ens har befogenhet att styra priser internationellt, och juridiska utmaningar ses som oundvikliga.

Foto: White House Official

Text: Redaktionen