Varnar regeringen – “utesluter inte väpnat angrepp”

2023 12 19

Det är mycket bråttom att stärka Sveriges civila försvar.

Budskapet i Försvarsberedningens nya rapport kan inte nog understrykas.

– Vi säger att vi behöver ha högsta beredskap för krig, säger Hans Wallmark (M), ordförande i just Försvarsberedningen, till Svenska Dagbladet.

Hans Wallmark pekar specifikt ut totalförsvaret.

Det är den delen som ytterst ska fungera som stödfunktion vid händelse av att Sverige blir invaderat.

Uttalandet kommer i samband med att beredningen idag lämnar över rapporten, som går under namnet “Kraftsamling”, till regeringen.

– Alla måste inse att vi måste börja planera för höjd beredskap och ytterst kriget och den väpnade striden, säger Hans Wallmark.

"Utesluter inte väpnat angrepp"

På tisdagseftermiddagen håller Försvarsberedningen och Hans Wallmark en pressträff i samband med överlämningen.

Det allvarliga budskapet betonas ännu en gång i direktsändning.

– Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, framhåller beredningen på pressträffen enligt Sveriges Radio som rapporterar direkt.

Alla måste delta

Att bygga ut totalförsvaret och stärka Sveriges civila försvar ska enligt Halls Wallmark specifikt tolkas som en signal till samtliga myndigheter i landet: alla måste delta i arbetet.

Det handlar också om att vara beredd på vilka villkor som ett krig ställer och en del i det är att göra om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nästan i grunden.

– Utgångspunkten har varit att MSB har haft väldigt spretiga uppgifter och inte heller väldigt tydligt mandat. Det förslag som vi nu står bakom det handlar om att MSB ska få mer renodlade uppgifter och ansvar, säger Lars Wistedt (SD) från Försvarsberedningen till SR.

Lär av Ukraina

Rapporten har tydligt analyserat hotet från Ryssland och dragit viktiga lärdomar från Ukrainas civila försvar.

Det föreslås också att MSB inte längre ska ansvara för uppgifter gällande cybersäkerhet och uppdrag kopplade till räddningstjänst eller skydd av civilbefolkningen.

– Vi behöver analysera och lära oss och besöka Ukraina många gånger nu. Både medan kriget pågår och sen när det blivit fred, säger Hanna Gunnarsson (V) till radion och understryker att Sverige kan lära sig mycket av hur Ukraina hållit igång civilsamhället samtidigt som det regnat bomber och missiler över landet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

15dec25

”Öppen krigsförklaring” – Orban fly förbannad

2025 12 16

Ungerns premiärminister Viktor Orban är förbannad på sina kollegor i EU.

Detta eftersom flera EU-ledare trycker på för att konfiskera Rysslands frysta tillgångar i Europa. Pengarna föreslås användas som en förskottsbetalning av ett ryskt krigsskadestånd till Ukraina.

Orban rasar 

Förslaget får den ryssvänlige Orban att gå i taket.

Han anklagar EU för att dra in Europa i ett storkrig mot Ryssland.

– Detta steg är liktydigt med en öppen krigsförklaring, en som kommer att mötas med vedergällning från rysk sida, dundrar Orban i ett inlägg på X.

Vidare skriver premiärministern att hans europeiska kollegor ”vill fortsätta kriget och till och med utvidga det”.

– Detta krig kommer inte att lösas på slagfältet. Och eftersom det inte finns någon lösning vid frontlinjen, då måste vi följa det president Trump gör: förhandla. Det är därför Ungern inte stöder konfiskering av frysta ryska tillgångar och inte heller att pengar eller vapen ska skickas till Ukraina, skriver Orban.

Nytt beslut har klubbats

EU har nyligen beslutat att man inte längre kommer behöva ompröva beslutet om att frysa de ryska tillgångarna varje halvår.

Beskedet välkomnas av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

– Mycket bra att EU:s medlemsländer idag har nått en överenskommelse om att inte längre ompröva de frysta ryska centralbankstillgångarna förrän Ryssland har betalat krigsskadestånd till Ukraina, framhåller han i ett inlägg på X.

LÄS MER: Ukraina säger nej till USA

”Vad Sverige tycker vet alla”

I samma inlägg skriver Kristersson att EU måste fatta beslut om att de ryska pengarna ska ställas till Ukrainas förfogande.

– Vad Sverige tycker vet alla. Men ingenting är klart förrän allt är klart, framhåller statsministern.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Jättebesked för bensin och dieselbilar – i morgon tisdag

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Kan bli allvarligt” – ovanlig vädervarning i Sverige

2025 12 17

Ett oväntat väderfenomen har drabbat Sverige.

Vintern har hittills varit ovanligt mild i stora delar av landet.

I Götaland har temperaturerna klättrat över 10-gradersstrecket vid flera tillfällen i december.  

– Det är ovanligt varmt för den här tiden på året, även i södra Sverige. Det börjar närma sig värmerekord för december, säger SMHI:s meteorolog Max Schildt till DN.

Varningen: ”Kan bli allvarligt”

Schildt kopplar den milda vintern till den globala uppvärmningen.

– Det milda vädret är ett tydligt tecken på klimatförändringar, säger han till tidningen.

Christian Pedersen, seniorforskare vid Norska institutet för bioekonomi (NIBIO), delar slutsatsen och varnar för att ihållande varma vintrar kommer får konsekvenser för ekosystemet över tid.

– Om arter som normalt vandrar söderut väljer att stanna kvar och sedan överraskas av iskyla, då kan det bli allvarligt. Då är det för sent att lämna, och de kan få problem med både temperaturen och att hitta föda i konkurrens med arter som är anpassade till en vanlig vinter, säger han till Dagbladet.

För växter och träd kan situationen bli ännu allvarligare, varnar experten.  Längre perioder av värme kan locka växter ur sin dvala, vilket gör att de börjar växa för tidigt och förbrukar den energi de behöver för våren. 

– Om milt väder följs av plötslig kyla kan cellvävnaden skadas, träd kan utveckla frostsprickor och rötter blir mer exponerade, särskilt när det råder brist på snö, säger Pedersen.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

”Ringverkningar”

Naturexperten Martin Eggen, verksam vid den ornitologiska föreningen BirdLife, berättar att smådjur kan påverkas extra hårt av instabila vintrar.

– Milt väder följt av kyla och isbildning på marken kan göra det svårt att få tag på föda, både för fåglar och smågnagare, säger han till Dagbladet.

Smådjurens problem kan dessutom ge ringverkningar, varnar experten.

– Smågnagare är en viktig resurs i många ekosystem, och när de har problem påverkar det arter som är beroende av dem, exempelvis ugglor och rovfåglar.

LÄS OCKSÅ: Michelle Obama sätter ned foten: “Till skillnad från vissa andra…” 

Foto: Nordseher

Text: Redaktionen