Varnar regeringen – “utesluter inte väpnat angrepp”

2023 12 19

Det är mycket bråttom att stärka Sveriges civila försvar.

Budskapet i Försvarsberedningens nya rapport kan inte nog understrykas.

– Vi säger att vi behöver ha högsta beredskap för krig, säger Hans Wallmark (M), ordförande i just Försvarsberedningen, till Svenska Dagbladet.

Hans Wallmark pekar specifikt ut totalförsvaret.

Det är den delen som ytterst ska fungera som stödfunktion vid händelse av att Sverige blir invaderat.

Uttalandet kommer i samband med att beredningen idag lämnar över rapporten, som går under namnet “Kraftsamling”, till regeringen.

– Alla måste inse att vi måste börja planera för höjd beredskap och ytterst kriget och den väpnade striden, säger Hans Wallmark.

"Utesluter inte väpnat angrepp"

På tisdagseftermiddagen håller Försvarsberedningen och Hans Wallmark en pressträff i samband med överlämningen.

Det allvarliga budskapet betonas ännu en gång i direktsändning.

– Väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas, framhåller beredningen på pressträffen enligt Sveriges Radio som rapporterar direkt.

Alla måste delta

Att bygga ut totalförsvaret och stärka Sveriges civila försvar ska enligt Halls Wallmark specifikt tolkas som en signal till samtliga myndigheter i landet: alla måste delta i arbetet.

Det handlar också om att vara beredd på vilka villkor som ett krig ställer och en del i det är att göra om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nästan i grunden.

– Utgångspunkten har varit att MSB har haft väldigt spretiga uppgifter och inte heller väldigt tydligt mandat. Det förslag som vi nu står bakom det handlar om att MSB ska få mer renodlade uppgifter och ansvar, säger Lars Wistedt (SD) från Försvarsberedningen till SR.

Lär av Ukraina

Rapporten har tydligt analyserat hotet från Ryssland och dragit viktiga lärdomar från Ukrainas civila försvar.

Det föreslås också att MSB inte längre ska ansvara för uppgifter gällande cybersäkerhet och uppdrag kopplade till räddningstjänst eller skydd av civilbefolkningen.

– Vi behöver analysera och lära oss och besöka Ukraina många gånger nu. Både medan kriget pågår och sen när det blivit fred, säger Hanna Gunnarsson (V) till radion och understryker att Sverige kan lära sig mycket av hur Ukraina hållit igång civilsamhället samtidigt som det regnat bomber och missiler över landet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen