Varnar – hel yrkesgrupp på väg att försvinna

2024 08 19

Det råder stor oro bland Sveriges yrkesfiskare.

Bristen på strömming och torsk har varit känd under en tid.

Det råder stor oro bland Sveriges yrkesfiskare och många funderar på om det är dags att överge yrket.

En fiskare i Malmö går så långt som att varna för att det inte kommer att finnas några yrkesfiskare kvar över huvud taget inom några år.

Det rapporterar TV4.

“Måste ske något radikalt”

Bengt Grip, fiskare i Klagshamn utanför Malmö, menar att radikala förändringar måste till för att rädda yrkesgruppen.

– Om det inte sker en radikal förändring på förutsättningarna så finns inga yrkesfiskare kvar om fem år, säger han till TV4.

Begränsningar ett problem

Omfattande trålfiske och begränsningar på vad som får tas upp från svenska vatten ställer till det ordentligt.

– I dag är det omöjligt. Fisket har alltid varit upp och ner, då kunde man flytta ner i Östersjön eller norröver i vissa perioder. Men nu när fisken vi kan tjäna pengar på är förbjuden, finns det inget att flytta till, säger Bengt Grip.

Stora problem

Livsmedelsjätten Axfood, med butiker som Willys och Hemköp i portföljen, har slutat sälja surströmming på grund av problemen i svenska vatten.

– Beståndet mår mycket sämre nu, vi ser att strömmingarna är mindre och magrare, de har svårare att reproducera sig och fiskeuttaget är alldeles för högt, säger Inger Melander, fiskeexpert på WWF, till SVT.

Blir allt svårare

Sveriges lantbruksuniversitet fastslår att exempelvis torsken lider extremt av klimatförändringarna.

– Torsk är en nyckelart i marina ekosystem. Den formar förutsättningarna för en lång rad andra arter i havet och har också haft stor betydelse både ekonomiskt och kulturellt, framhåller SLU.

– Läget för torsken är dock kritiskt både i Östersjön och i Västerhavet, populationerna är små och fiskarna i dålig kondition. Forskning baserad på de senaste klimatmodellerna visar att temperaturen kommer att stiga och leda till lokala värmeböljor. 

– Havsförsurningen kommer att öka, och salthalten kan minska. Tillsammans innebär de här klimateffekterna en omfattande förändring av den marina miljön.

Foto: Brandon

Text: Redaktionen


22 maj 26

Alla får pengar – nytt stöd i Sverige

2026 05 22

Den digitala brevlådan Billo lanserar ett nytt elstöd till svenska folket.

– Vi älskar lösningar. Om du betalar din elräkning med Billo så bjuder vi på 250 kronor, säger Billos vd Johan Eklöf.

För att ta del av stödet måste användare betala sin elräkning med Klarna via Billo.

– Det enda vi kräver är att du registrerar dig kostnadsfritt hos oss och betalar räkningen med hjälp av Klarna. Sedan får du 250 kronor att göra vad du vill med, säger Eklöf.

Statligt godkänd

Billo är godkänd av både av Myndigheten för digital förvaltning, Digg, och Finansinspektionen.

Sedan en tid tillbaka erbjuder Billo betallösningar från Klarna.

– Över huvud taget finns det oerhört mycket vi kan göra för att förenkla vardagsekonomin för vanliga svenskar. Att du nu kan betala dina räkningar på ett sätt som passar just dig är ett stort steg framåt. Vi kommer att fortsätta underlätta och förenkla folks vardag på det här sättet. Framtiden är flexibel, säger Johan Eklöf.

LÄS MER: Nytt flygbolag i Europa – planerar 100 destinationer

Så går det till

För att ta del av elstödet behöver användare betala en elräkning i Billo med Klarna mellan 22 maj och 30 juni 2026.

Processen utgörs av fyra steg:

1, Skaffa Billo gratis. Registrera dig med BankID eller Freja eID.

2, Betala din elräkning i Billo med Klarna. Välj att betala direkt eller senare.

3, Mejla in din elräkning. Bifoga en kopia av din betalda elräkning till [email protected].

4, Få upp till 250 kr.

Elräkningen måste vara på minst 250 kronor för att du ska kunna ta del av hela elstödet. Vid lägre belopp får du tillbaka det belopp som står på räkningen. Erbjudandet gäller första gången du använder Klarna i Billo.

Källa: Billo

LÄS OCKSÅ: Nya regler i Thailand – svenskar påverkas starkt 

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen


22 maj 2026

Sverige säger ja till USA – först i hela EU

2026 05 22

Sverige har tecknat ett ovanligt och exklusivt samarbetsavtal med USA.

Technology Prosperity Deal.

Så lyder namnet på det nya samförståndsavtalet som Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och USA:s motsvarighet Marco Rubio skrev på idag.

Inget annat land i EU har ett liknande avtal. Enbart tre länder i världen har sedan tidigare en sådan överenskommelse med USA: Japan, Sydkorea och Storbritannien.

Det är USA som tagit initiativ till avtalet som har godkänts efter att Sverige fått möjlighet att påverka utformningen, erfar Expressen.

I grunden handlar detta om att stärka vår konkurrenskraft och värna våra näringslivsintressen, säger Maria Malmer Stenergard i en kommentar.

"Ett av världens mest innovativa länder"

Avtalet gäller ett bilateralt tekniksamarbete.

Enligt regeringen innebär det utökade möjligheter till samarbete inom exempelvis AI, biomedicin, energi, rymd, kvantteknik och försvarsinnovation.

Även konnektivitet, avancerad tillverkning och försvarsinnovation nämns som exempel.

– Sverige rankas som ett av världens mest innovativa och nyskapande länder tack vare många människors hårda arbete. Vi vill att deras ansträngning ska löna sig och skapa de bästa förutsättningarna för svenska företag att fortsätta leda utvecklingen av framtidens teknik, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard. 

LÄS MER: Del av Nordamerika kan bryta sig loss

Inga ekonomiska åtaganden

Regeringen understryker att det nya teknikavtalet inte innebär några rättsliga eller ekonomiska åtaganden för Sverige eller USA.

Istället ska det betraktas som en “politisk avsiktsförklaring om att fördjupa banden inom strategiska områden som bidrar till vårt gemensamma välstånd och konkurrenskraft. 

Sverige har en långsiktig och bred relation med USA. Tekniksamarbetet är ett kvitto på att Sveriges innovationskraft och tekniska spetskompetens gör oss till en värdefull samarbetspartner, säger Maria Malmer Stenergard.

LÄS MER: Trump ger bort en miljard kronor i gåva till ärkefiende

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen