Varnar för världens undergång

2022 10 07

USA:s president Joe Biden varnar för att Vladimir Putin menar allvar med sina kärnvapenhot.

– Han bluffar inte, säger presidenten under ett kampanjtal, enligt CNN.

Vidare konstaterar Biden att hotet om världens undergång är det största sedan början av 1960-talet.

–  Vi har inte ställts inför ett potentiellt Armageddon sedan Kennedy och Kubakrisen 1962. För första gången sedan Kubakrisen står vi inför ett direkt hot om användning kärnvapen om saker och ting faktiskt fortsätter på inslagen väg.

Källor: Ingen rysk upptrappning

Trots återkommande hot från Putin har USA inte noterat ryska förberedelser för en kärnvapenattack i Ukraina, rapporterar CNN med hänvisning till flera amerikanska regeringskällor.

–  I det här skedet har vi ingen information som får oss att ändra vår strategiska hållning. I nuläget bedömer vi inte att Putin har fattat ett beslut om att använda kärnvapen, säger Pentagons talesman Pat Ryder.

Förvånad över Bidens uttalande

En annan högt uppsatt amerikansk tjänsteman utrycker en förvåning över president Bidens uttalande och säger att det inte finns några uppenbara tecken som tyder på ett eskalerande hot från Ryssland.

– Ingenting har upptäckts som återspeglar en upptrappning, säger tjänstemannen enligt CNN.

Men Biden betonar att väst och USA måste ta Putins hot på allvar.

– Vi har att göra med en kille som jag känner ganska väl. Han skämtar inte när han pratar om potentiell användning av taktiska kärnvapen eller biologiska och kemiska vapen eftersom hans militär, minst sagt, tydligt underpresterar, säger presidenten.

Putins hot

I ett tal till nationen den 21 september hotade Vladimir Putin återigen med att Ryssland kan använda kärnvapen i Ukraina.

– Vårt land har också en rad massförstörelsevapen, inom vissa områden mer avancerade än de som finns i Natoländer. Om vårt lands territoriella integritet hotas kommer vi utan att tveka använda alla tillgängliga medel för att skydda Ryssland och vårt folk, sa Putin och tillade:

– Det här är ingen bluff.

Foto: Joe Biden

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen