Varnar för Putins armé

2022 11 14

Det varnar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg för på en pressträff med nederländska regeringstjänstemän i Haag, rapporterar Reuters.

Natochefen skickar en uppmaning till Ukraina och västvärlden. Stoltenberg betonar att den ryska arméns kapacitet inte ska underskattas, trots flera nederlag på slagfältet.

– Vi bör inte göra misstaget att underskatta Ryssland. De ryska väpnade styrkorna är fortfarande mycket kapabla och stora i antal, säger Jens Stoltenberg enligt nyhetsbyrån.

Natochefen varnar för att Ukraina står inför stora utmaningar. Vintern närmar sig och temperaturen sjunker.

– De kommande månaderna kommer att bli svåra. Putins mål är att lämna Ukraina kallt och mörkt i vinter. Vi måste hålla kursen, säger generalsekreteraren.  

Ukraina ska hålla i taktpinnen

Vidare betonar Jens Stoltenberg att det är upp till Ukraina att diktera villkoren i eventuella fredsförhandlingar mellan parterna.

– Det är upp till Ukraina att bestämma vilka villkor som är acceptabla för att få ett slut på kriget som Ryssland för mot landet, säger han och tillägger: 

– De betalar det högsta priset i termer av förlorade liv och förstörelse av sitt land. Så det är upp till Ukraina att bestämma vilken typ av villkor som är acceptabla för dem.

Stoltenberg understryker att det som bestäms på förhandlingsbordet är starkt kopplat till situationen på slagfältet.

– Därför måste vi stödja Ukraina och stärka deras hand, så att det kan bli förhandlingar som slutar med att Ukraina blir en självständig suverän nation i Europa, framhåller Natochefen.

Diktatorns besked – 80 000 till fronten

Jens Stoltenbergs varning kommer kort efter att Rysslands diktator Vladimir Putin meddelat att 80 000 av drygt 300 000 mobiliserade ryska reservister har skickats till slagfältet i Ukraina.

Diktatorn hävdar att 50 000 av dessa befinner sig i strid. Soldaterna har snabbutbildats och har skickats till frontlinjen med kort varsel.

Enligt Peter Lidén, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, ska de nya trupperna främst komplettera och skydda de tyngre understöds- och stridsfordonssystemen.

– Det var det Ryssland inte klarade under det första skedet av den storskaliga invasionen i februari-mars och det bidrog till att ukrainska mindre enheter då kunde slå ut ryska stridsfordon och förband. Men de nymobiliserade soldater man hittills har satt in har redan tagit mycket stryk, med stora förluster, så det har inte gjort så stor skillnad som man kunde trott. Många har stupat redan i sina första strider, säger han till DN.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen