Varnar för ny form av terrorism i Sverige

2023 04 05

Förra året drabbades Sverige av tre skoldåd, i Kristianstad, Eslöv och Malmö.

I Malmö mördades två lärare.

Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, följer attackerna samma mönster – bland annat utförs dåden av ensamagerande terrorister.

Kommer hända igen

Det finns en stor risk att Sverige kommer att få uppleva fler attacker av det här slaget.

Det framhåller Katie Cohen, analytiker på, FOI och expert på ensamagerande våldsverkare.

– Det kommer att hända igen, tyvärr. Det är den nya formen av terrorism. Det kommer inte att sluta av sig självt, säger hon till SR Ekot.

Liknas vid terrorangrepp

De tre skoldåden i Skåne innehåller många av de kännetecken som förknippas med terrordåd.

Katie Cohen hänvisar till ny forskning från FOI.

– När vi började med den här forskningen, då handlade det om ensamagerande terrorister. Men sen har vi kommit att utvidga det här begreppet till folk som begår skolattacker i offentliga miljöer eftersom det finns så många likheter.

Flera faktorer

Analytikern pekar ut flera likheter mellan terrordåd och skolattacker:

- Dåden utförs på offentliga platser med slumpmässigt utvalda offer

- Uppbyggnadsfasen och förberedelserna inför våldsdåden liknar varandra

- Gärningspersonerna följer samma mönster inför attackerna. De isolera sig och stänger ute omvärlden

– Det som upprepar sig hos väldigt många är upplevelsen om att vara ensam och obetydlig, samt att ha en känsla av att vilja bli någonting och göra någonting storslaget, säger Katie Cohen till SR Ekot.

Har stoppat våldsdåd

Polisen har uppgett att man under 2022 förhindrade flera potentiella skoldåd.

Enligt Mats Karlsson, chef på polisens underrättelseenhet i syd, får polisen varje vecka tips om personer som de borde utreda.

– Det handlar om skolor som hör av sig om någon som de tycker agerar på ett sätt som ger en obehagskänsla. Från riktigt allvarliga avsikter till att det inte var helt genomtänkt, säger han till radion.

Avstyrde skolattack i huvudstaden

I Stockholm, kort efter dådet i Malmö, lyckades polisen avstyra ett skoldåd.

En 17-åring hade planerat att göra ”något liknande” som gärningsmannen i Malmö.

Men pojken stoppades.

– En specifik angiven dag skulle han ta sig till skolan. Han planerade att ta med sig kniv och yxa, och döda ett antal personer på skolan, berättar åklagare Katarina Engström i en intervju med SR.

Foto: M. Fleischmann

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen