Varnar för ny form av terrorism i Sverige

2023 04 05

Förra året drabbades Sverige av tre skoldåd, i Kristianstad, Eslöv och Malmö.

I Malmö mördades två lärare.

Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, följer attackerna samma mönster – bland annat utförs dåden av ensamagerande terrorister.

Kommer hända igen 

Det finns en stor risk att Sverige kommer att få uppleva fler attacker av det här slaget.

Det framhåller Katie Cohen, analytiker på, FOI och expert på  ensamagerande våldsverkare. 

– Det kommer att hända igen, tyvärr. Det är den nya formen av terrorism. Det kommer inte att sluta av sig självt, säger hon till SR Ekot.

Liknas vid terrorangrepp

De tre skoldåden i Skåne innehåller många av de kännetecken som förknippas med terrordåd.

Katie Cohen hänvisar till ny forskning från FOI.

– När vi började med den här forskningen, då handlade det om ensamagerande terrorister. Men sen har vi kommit att utvidga det här begreppet till folk som begår skolattacker i offentliga miljöer eftersom det finns så många likheter. 

Flera faktorer

Analytikern pekar ut flera likheter mellan terrordåd och skolattacker:

- Dåden utförs på offentliga platser med slumpmässigt utvalda offer

- Uppbyggnadsfasen och förberedelserna inför våldsdåden liknar varandra

- Gärningspersonerna följer samma mönster inför attackerna. De isolera sig och stänger ute omvärlden

– Det som upprepar sig hos väldigt många är upplevelsen om att vara ensam och obetydlig, samt att ha en känsla av att vilja bli någonting och göra någonting storslaget, säger Katie Cohen till SR Ekot.  

Har stoppat våldsdåd

Polisen har uppgett att man under 2022 förhindrade flera potentiella skoldåd.

Enligt Mats Karlsson, chef på polisens underrättelseenhet i syd, får polisen varje vecka tips om personer som de borde utreda.

– Det handlar om skolor som hör av sig om någon som de tycker agerar på ett sätt som ger en obehagskänsla. Från riktigt allvarliga avsikter till att det inte var helt genomtänkt, säger han till radion.

Avstyrde skolattack i huvudstaden

I Stockholm, kort efter dådet i Malmö, lyckades polisen avstyra ett skoldåd.

En 17-åring hade planerat att göra ”något liknande” som gärningsmannen i Malmö.

Men pojken stoppades.

– En specifik angiven dag skulle han ta sig till skolan. Han planerade att ta med sig kniv och yxa, och döda ett antal personer på skolan, berättar åklagare Katarina Engström i en intervju med SR.

Foto: M. Fleischmann

Text: Redaktionen


Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen