Varnar för ny form av terrorism i Sverige

2023 04 05

Förra året drabbades Sverige av tre skoldåd, i Kristianstad, Eslöv och Malmö.

I Malmö mördades två lärare.

Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, följer attackerna samma mönster – bland annat utförs dåden av ensamagerande terrorister.

Kommer hända igen 

Det finns en stor risk att Sverige kommer att få uppleva fler attacker av det här slaget.

Det framhåller Katie Cohen, analytiker på, FOI och expert på  ensamagerande våldsverkare. 

– Det kommer att hända igen, tyvärr. Det är den nya formen av terrorism. Det kommer inte att sluta av sig självt, säger hon till SR Ekot.

Liknas vid terrorangrepp

De tre skoldåden i Skåne innehåller många av de kännetecken som förknippas med terrordåd.

Katie Cohen hänvisar till ny forskning från FOI.

– När vi började med den här forskningen, då handlade det om ensamagerande terrorister. Men sen har vi kommit att utvidga det här begreppet till folk som begår skolattacker i offentliga miljöer eftersom det finns så många likheter. 

Flera faktorer

Analytikern pekar ut flera likheter mellan terrordåd och skolattacker:

- Dåden utförs på offentliga platser med slumpmässigt utvalda offer

- Uppbyggnadsfasen och förberedelserna inför våldsdåden liknar varandra

- Gärningspersonerna följer samma mönster inför attackerna. De isolera sig och stänger ute omvärlden

– Det som upprepar sig hos väldigt många är upplevelsen om att vara ensam och obetydlig, samt att ha en känsla av att vilja bli någonting och göra någonting storslaget, säger Katie Cohen till SR Ekot.  

Har stoppat våldsdåd

Polisen har uppgett att man under 2022 förhindrade flera potentiella skoldåd.

Enligt Mats Karlsson, chef på polisens underrättelseenhet i syd, får polisen varje vecka tips om personer som de borde utreda.

– Det handlar om skolor som hör av sig om någon som de tycker agerar på ett sätt som ger en obehagskänsla. Från riktigt allvarliga avsikter till att det inte var helt genomtänkt, säger han till radion.

Avstyrde skolattack i huvudstaden

I Stockholm, kort efter dådet i Malmö, lyckades polisen avstyra ett skoldåd.

En 17-åring hade planerat att göra ”något liknande” som gärningsmannen i Malmö.

Men pojken stoppades.

– En specifik angiven dag skulle han ta sig till skolan. Han planerade att ta med sig kniv och yxa, och döda ett antal personer på skolan, berättar åklagare Katarina Engström i en intervju med SR.

Foto: M. Fleischmann

Text: Redaktionen


JUST NU: Högkostnadsskydd införs – vid det här elpriset

2025 09 08

Regeringen och Sverigedemokraterna kommer att införa ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det meddelar Tidöavtalspartierna på måndagsmorgonen parallellt med ett besked om sänkt elskatt.

– Vi kommer också införa ett högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushållen under perioden från november 2025 och under hela 2026, meddelar bland annat närings- och energiminister Ebba Busch (KD) i Aftonbladet.

Sänker även skatten

Skyddet kommer att gälla om det genomsnittliga priset på el går över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

– Motsvarande stöd ska även utformas för hushåll uppvärmda med gas, framhäver Tidöpartierna på tidningens debattsida.

Samtidigt sänker även regeringen elskatten med nästan tio öre per kilowattimme.

Den förändringen ska gälla från årsskiftet.

– Det innebär en sänkning med 20 procent från den normala skattesatsen och innebär en betydande lättnad för hushåll och företag – exempelvis kommer elkostnaden minska med 1 000 kronor per år för ett icke-eluppvärmt hus, skriver Tidöpartierna.

LÄS MER: Var fjärde svensk riskerar ekonomiskt bakslag – redan i höst

"Problematiskt"

Enligt regeringen förekommer fortfarande stora svängningar i elpriset, trots att prislappen generellt minskat den senaste tiden.

Det här är problematiskt av flera skäl. Dels för att hårt arbetande människor har svårt att förutse sina elkostnader och pressas hårt ekonomiskt av höga elpriser, dels för att det hindrar elintensiva företag och industrier från att etablera sig i södra Sverige, skriver Busch tillsammans med sina Tidöpartikollegor.

LÄS OCKSÅ: Oväntat besked om vindkraft – 9 av 10 boende överens

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Ny diagnos införs i Sverige – ska räknas som sjukdom

2025 09 08

En ny diagnos ska införas i den svenska hälso- och sjukvården.

Det gäller datorspelsberoende som ska börja klassas som en officiell sjukdom i Sverige, vilket Socialstyrelsen för närvarande har uppe på sitt bord.

Den kommande diagnosen får dock kritik redan innan den ens har införts, bland annat från psykologen Peter Friberg som varnar för att en vanlig fritidsaktivitet därmed kan komma att stigmatiseras.

– Det känns rimligt och fullt adekvat att de ska få hjälp, men är det samma sak som att det behövs en diagnos? Därom tvistar de lärde så att säga, säger Peter Friberg till SR.

FHM ställer krav

Folkhälsomyndigheten har dock satt ned foten i frågan och kräver att datorspelsföretagen ska ta ett större ansvar.

Myndigheten vill nu se att mindre beroendeframkallande spel utvecklas. Bland annat ska det finnas inprogrammerade maxtider och pauser i spelen.

Men att datorspel idag medvetet görs för att skapa ett beroende är inte en bild som Per Strömbäck, vd för branschorganisationen Dataspelsbranschen, delar.

– Jag köper inte riktigt att man skulle kunna designa ett spel så att det leder fram till gaming disorder, säger han till radion.

"Väntat länge"

Just “gaming disorder” är det internationella namnet på den kommande diagnosen. Redan 2018 klassade Världshälsoorganisationen, WHO, dataspelsberoende som en sjukdom.

Spelberoende Riksförbund har tidigare uttryckt sig positiva till att det ska göras likadant i Sverige.

Vi har väntat länge på den här diagnosen, redan 2006 mötte vi den här målgruppen. Det är en grupp som far illa och som inte har fått den hjälp som de behöver, säger Madeleine Tügel, förbundets ordförande, till SVT.

Pengar spelar roll

Det finns dock även flera positiva effekter av dataspelande och kritiker hävdar att motsvarande diagnos även  borde finnas för sociala medieberoende.

En faktor som spelar in är dock att pengar blivit en allt större del av datorspelandet.

– Vårt uppdrag är spel om pengar och vi ser att den gruppen ungdomar som söker sig till oss har börjat sitt spelande om pengar i datorspelen i tidig ålder. Vi ser också en marknadsföring riktad mot unga personer via exempelvis influencers, säger Madeleine Tügel.

Diagnosen kan införas i Sverige till 2028.

Foto: 1177

Text: Redaktionen