Varnar för massiv rysk attack – mitt under EU-toppmöte

2023 02 03

Flyglarm ljuder över Ukrainas huvudstad Kyiv.

Samtidigt hålls EU-toppmötet i Kyiv.

På deltagarlistan finns bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordföranden Charles Michel. Sveriges EU-kommisionär Ylva Johansson är också på plats.

Tecken på massiv rysk attack

Utöver Kyiv har flyglarm utfärdats i flera andra städer och regioner i Ukraina, rapporterar AFP.

Enligt brittiska Sky News ljuder flyglarm i samtliga ukrainska regioner, vilket indikerar att Ryssland kan vara på väg att utföra en ny massiv robotattack mot stora delar av Ukraina.

Det har gått flera dagar sedan Ryssland attackerade Kyiv från luften.

Dagens potentiella attack vore den första mot huvudstaden på drygt en vecka.

Viktigt möte

På dagens EU-toppmöte kommer bland annat Ukrainas möjligheter att bli en medlem av unionen att diskuteras.

Redan under gårdagen träffades Ursula von der Leyen, Charles Michel och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj

Zelenskyj framhåller att det var ett positivt samtal.

– Vi nådde en mycket viktig ömsesidig förståelse, säger presidenten enligt France24.

Han tillägger:

– Endast tillsammans kan ett starkt Ukraina och en stark europeisk union försvara det som vi värdesätter. Genom ett fortsatt samarbete kan vi ge energi och motivation till vårt folk att kämpa vidare, oavsett vilka hinder och hot som står framför oss.

Kandidatstatus

EU beviljade Ukraina kandidatstatus förra året, bara månader efter Rysslands invasion.

Men det finns mycket som tyder på att Ukraina, trots det ryska anfallskriget, inte kommer att få ett snabbspår in i unionen.

Lång väntan

EU har listat flera inträdeskrav som de anser att Ukraina måste uppfylla.

Det handlar bland annat om:

- Politisk och ekonomisk stabilitet

- Krav på att anta flera EU-lagar

- Krav på minskad korruption i landet

Ukrainas process in i EU kommer därför sannolikt att ta flera år.

Foto: MFA of Ukraine, Kostiantyn Liberov, Vlada Liberova

Text: Redaktionen

JUST NU: Enormt eldklot – Putins olja står i lågor

2025 11 14

Under natten till fredagen har Ryssland gått till massiv attack mot Ukraina. 

Hundratals drönare och flera missiler har skickats mot huvudstaden Kyiv.

En person har dött och minst 24 har skadats, enligt Kyiv Independent.

Men Ukraina har slagit tillbaka.

I natt har ukrainska drönarattacker riktats mot den ryska hamnstaden Novorossijsk i Krasnodar. En av de största oljeterminalerna i södra Ryssland har träffats och stått i lågor under natten.

Oberoende The Moscow Times beskriver attacken som “massiv” och på sociala medier sprids videoklipp som visar ett enormt eldklot som stiger mot himlen till följd av attacken.

– Detta är oljeterminalen i Novorssisjk efter attacken. Samtidigt attackerar Ryssland bostadshus och energiinfrastruktur, kommenterar Andrii Kovalenko, chef för Ukrainas centrum för motverkande av desinformation, på Telegram.

Mycket viktig byggnad

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter som ska exporteras.

Totalt ingår 30 oljetankar i komplexet som ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

– Det hanterar en betydande del av Rysslands export av råolja från Uralbergen sjövägen, förklarar The Moscow Times.

LÄS MER: Putin desperat – vänder sig till Rysslands fattigaste

Ryssland: skjutit ned 66 drönare

Enligt ryska statliga nyhetsbyrån RIA Novosti har Rysslands luftförsvar skjutit ned totalt 66 drönare över Krasnodar kraj i natt.

Påståendet har inte kunnat bekräftas av västerländska medier.

Den ryska nyhetsbyrån uppger också att ett civilt fartyg i samma hamn träffades i samband med attacken, vilket ska ha skadat tre personer i besättningen.

LÄS MER: Sjukdom från första världskriget upptäckt i Ukraina

Foto: X

Text: Redaktionen

Nytt förslag: två grupper ska inte ingå i hets mot folkgrupp

2025 11 14

Sverigedemokraterna vill se över och begränsa lagen om hets mot folkgrupp.

Inför partiets landsdagar i november har en rad motioner lämnats in som föreslår att lagen, som funnits i Sverige sedan 1948, skrotas.

Några av argumenten som framförs är att fokus bör ligga på yttrandefriheten och att den nuvarande lagtexten är svårtolkad.

– Vi har haft två fall nyligen där personer blivit dömda för att de uttryckt att “dragqueens är äckligt”. Det är såklart ett märkligt sätt att kommunicera på, men bör det vara olagligt att yttra den sortens åsikter, då är mitt svar såklart nej, säger SD-ledamoten Leonid Yurkovskiy som är en alla som lämnat in en motion om saken, till SR.

Blev anmäld

Det är inte första gången som lagen om hets mot folkgrupp är föremål för diskussion. Frågan var het i samband med de omtalade koranbränningarna i Sverige då SD-profilen Richard Jomshof anmäldes för brottet.

Han hade då delat två islamkritiska teckningar på plattformen X. Utredningen lades sedan ned.

– Man måste kunna göra karikatyrer och dela karikatyrer även i frågor som är känsliga eller kanske till och med framför allt i frågor som är känsliga, för kan man inte göra det vill jag påstå att graden av demokrati minskar radikalt, sade Jomshof till Aftonbladet efter att han delgivits misstanke.

LÄS OCKSÅ: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Partistyrelsen: undanta två grupper

Idag omfattar hets mot folkgrupp följande skyddade grupper: ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, könsöverskridande identitet eller uttryck, trosbekännelse (religion) samt sexuell läggning.

SD:s partistyrelse har svarat på kraven med att hets mot personer i de två sistnämnda grupperna inte ska omfattas av lagen.

När det gäller frågan om sexuelle läggning kommenterar Sverigedemokraternas partisekreterare Mattias Bäckström Johansson saken följande:

– De flesta kan nog förstå att det inte är en folkgrupp och det är ju det som lagstiftningen till sitt namn antyder att den ska vara, ett skydd mot folkgrupper. Sen har ju det breddats och lagts på med olika saker, säger han till SR.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Foto: Niklas Forsström samt Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen