Varnar för massiv rysk attack – mitt under EU-toppmöte

2023 02 03

Flyglarm ljuder över Ukrainas huvudstad Kyiv.

Samtidigt hålls EU-toppmötet i Kyiv.

På deltagarlistan finns bland annat EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och rådsordföranden Charles Michel. Sveriges EU-kommisionär Ylva Johansson är också på plats.

Tecken på massiv rysk attack

Utöver Kyiv har flyglarm utfärdats i flera andra städer och regioner i Ukraina, rapporterar AFP.

Enligt brittiska Sky News ljuder flyglarm i samtliga ukrainska regioner, vilket indikerar att Ryssland kan vara på väg att utföra en ny massiv robotattack mot stora delar av Ukraina.

Det har gått flera dagar sedan Ryssland attackerade Kyiv från luften.

Dagens potentiella attack vore den första mot huvudstaden på drygt en vecka.

Viktigt möte

På dagens EU-toppmöte kommer bland annat Ukrainas möjligheter att bli en medlem av unionen att diskuteras.

Redan under gårdagen träffades Ursula von der Leyen, Charles Michel och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj

Zelenskyj framhåller att det var ett positivt samtal.

– Vi nådde en mycket viktig ömsesidig förståelse, säger presidenten enligt France24.

Han tillägger:

– Endast tillsammans kan ett starkt Ukraina och en stark europeisk union försvara det som vi värdesätter. Genom ett fortsatt samarbete kan vi ge energi och motivation till vårt folk att kämpa vidare, oavsett vilka hinder och hot som står framför oss.

Kandidatstatus

EU beviljade Ukraina kandidatstatus förra året, bara månader efter Rysslands invasion.

Men det finns mycket som tyder på att Ukraina, trots det ryska anfallskriget, inte kommer att få ett snabbspår in i unionen.

Lång väntan

EU har listat flera inträdeskrav som de anser att Ukraina måste uppfylla.

Det handlar bland annat om:

- Politisk och ekonomisk stabilitet

- Krav på att anta flera EU-lagar

- Krav på minskad korruption i landet

Ukrainas process in i EU kommer därför sannolikt att ta flera år.

Foto: MFA of Ukraine, Kostiantyn Liberov, Vlada Liberova

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen


27 nov 2025

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.  

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.  

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen