Varnar för katastrof nära Sverige – ”Ryssland bryr sig inte”

2024 04 18

Utrikesminister Tobias Billström (M) varnar för att Ryssland kan orsaka en katastrof i Östersjön.

Ungefär hälften av all rysk olja som transporteras till sjöss passerar genom Östersjön och danskt vatten.

Det görs dessutom ofta genom att fartygen döljer sin härkomst eller att man använder internationellt vatten för att undvika att granskas.

Enligt den svenska ministern kan den ryska fartygstrafiken få förödande konsekvenser.

– Vi kommer alla att påverkas om det skulle uppstå ett problem på grund av en kollision eller ett oljeläckage från ett av dessa fartyg, som dessutom i många fall inte är sjödugliga eller mycket nära att inte vara sjödugliga, säger Tobias Billström till brittiska The Guardian.

"Bryr sig inte ett dugg"

Utrikesministern har precis samverkat med sina motsvarigheter från Norden och Baltikum för att diskutera hur man ska tackla den ryska närvaron, som även kringgår västerländska sanktioner.

– Det faktum att de transporterar olja, vilket underblåser rysk aggression mot Ukraina är illa nog, säger Tobias Billström.

– Men ännu värre är det faktum att Ryssland tydligen inte bryr sig ett dugg om det faktum att dessa fartyg kan orsaka stor miljöförstöring till havs. Östersjön är känsligt nog som det är.

Uppmanar att ta ansvar

Billström uppmanar samtliga medlemsstater i Internationella sjöfartsorganisationen, IMO, att ta ansvar för att upprätthålla rådande regler och föreskrifter.

Men en del nordiska länder oroas samtidigt över en rysk reaktion om de skulle vidta åtgärder, eftersom det kan förstärka Kremls övertygelse om att Östersjön är på väg att förvandlas till en “Natosjö”.

Det kan i sin tur minska Rysslands tillgång till havet från St. Petersburg och hamnen i Kaliningrad.

Otydlig lag

Internationell lag tillåter att fartyg förbjuds om de anses vara felaktigt flaggade.

Samtidigt är en del av lagen otydlig.

Att agera skulle kunna vara känsligt för USA som oroas för oljebrist och skenande drivmedelspriser, särskilt under ett valår.

Sverige valdes in i rådet till IMO under förra året.

Sjöfarten är avgörande för Sverige. Därför är det viktigt för Sverige att vara med och arbeta för framtidens säkra och fossilfria sjöfart. Som rådsmedlem får Sverige stort inflytande i IMO och möjlighet att påverka, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i december.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen