Det varnar flera forskare för i en studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet.

Forskarna bedömer att cirka 40 miljoner dödsfall kommer vara direkt orsakade av läkemedelsresistenta infektioner fram till 2050. Nästan 170 miljoner dödsfall beräknas under samma tidsperiod kunna kopplas till läkemedelsresistenta infektioner. 

Siffrorna är baserade på de senaste analyserna om dödsfall orsakade av antimikrobiell resistens (AMR) – bakterier, virus och parasiter som utvecklar resistans mot läkemedel.

Mellan 1990 och 2021 dog en miljon människor varje år till följd av AMR. En siffra som förväntas skjuta i höjden fram till 2050.

– Forskarna uppskattar att 1,91 miljoner människor skulle kunna dö som en direkt följd av AMR år 2050 – en ökning med nästan 70 procent jämfört med 1,14 miljoner dödsfall under 2021, rapporterar Politico som tagit del av studien.

“Är avgörande”

Mohsen Naghavi, professor vid University of Washington, är en av forskarna bakom studien.

– Resultatet visar att AMR är ett betydande hot mot den globala folkhälsan och att hotet växer, säger han till Politico.

– Att förstå hur trender i AMR-dödsfall har förändrats över tiden, och hur de sannolikt kommer att förändras i framtiden, är avgörande för att fatta välgrundade beslut för att kunna rädda liv, fortsätter forskaren.

Ministern: Modern sjukvård står på spel

Antimikrobiell resistens (AMR) uppstår när bakterier, virus, svampar och parasiter inte längre svarar på läkemedel. Det gör infektioner mer svårbehandlade och ökar risken för smittspridning, dödsfall och allvarlig sjukdom.

Enligt Världshälsoorganisationen WHO är AMR ett av de största hoten mot folkhälsan. En utbredd resistens kan få stora konsekvenser för den moderna sjukvården.

– Det är i förlängningen modern sjukvård som står på spel. Det handlar om att vi i framtiden inte kommer kunna göra enkla knäoperationer och att cancerbehandlingar kommer att bli omöjliga om vi inte klarar frågan om antibiotikaresistens, sade socialminister Jakob Forssmed (KD) till Altinget i slutet av 2023.

"Då blir jag verkligen rädd"

Forskaren och Storbritanniens tidigare nationella chefläkaren Dame Sally Davies delar oron.

– Vi står inför ett riktigt katastrofscenario som skulle kunna få coronapandemin att se liten ut i jämförelse, sade hon till The Guardian i maj.

Enligt Sally Davies kan det bli aktuellt att isolera människor.

– Om vi inte lyckas göra framsteg de kommande åren, då blir jag verkligen rädd.

– Många människor drabbas av infektioner som inte går att behandla. Vi skulle därför behöva gå över till att isolera människor som inte kan behandlas så att de inte för smittan vidare.

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

Från och med nästa år kommer det estniska säkerhetsföretaget Frankenburg Technologies börja testa sina luftvärnsrobotar i Ukraina.

– Tekniken är lovande och vi kommer att börja testa den i Ukraina under det nya året, säger Kusti Salm, vd för Frankenburg Technologies och Estlands tidigare försvarsminister, till public service-kanalen ERR.

Salm bekräftar att Estland och Ukraina har tecknat ett avtal.

– Vårt mål är att hjälpa Ukraina att vinna detta krig. För att göra detta erbjuder vi testskjutningar av en ny lågkostnadsrobot. Roboten kan användas för att skjuta ner inkommande projektiler, främst obemannade flygfarkoster (drönare).

Massproduktion

Vd:n lovordar det nya vapnet och berättar att Frankenburg Technologies har stora planer för luftvärnsroboten.

– Vi vill utveckla ett robotsystem som är tio gånger billigare jämfört med systemen i dag och som har en produktionskapacitet som är hundra gånger större. Vi siktar på att producera kvantiteter som vida överstiger nuvarande industrikapacitet.

Det estniska företaget planerar initialt att producera dussintals robotar per vecka. Under 2025 kommer siffran att öka till flera hundra robotar per vecka.

Frankenburg Mark 1

Luftvärnsroboten som ska testas i Ukraina går under namnet ”Frankenburg Mark 1”. Den har kapacitet att träffa mål som befinner sig två kilometer upp i luften.

Ukraina är i stort behov av att stärka sitt luftförsvar.

Under hösten har flyglarmen tjutit var och varannan dag i landet. 

I november uppgav president Volodymyr Zelenskyj att Ryssland avfyrat 800 flygbomber, 460 drönare och 20 robotar inom loppet av en vecka.

– Ukraina behöver mer luftförsvar. Vi arbetar med denna fråga tillsammans med våra partners, sade presidenten.

LÄS MER HÄR:

Fartyg med vapen har gått på grund – på väg till Natojätte

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen