JUST NU: Varnar för angrepp mot svenska valet

2022 07 07

Valet i höst kan komma att påverkas av angrepp från flera aktörer.

Det varnar Therese Naess för, som är chef för Nationellt cybersäkerhetsscenter, rapporterar Sveriges Radio.

Kartlägger hot mot valet

Just nu arbetar Nationellt cybersäkerhetsscenter med att försöka kartlägga de hot som myndigheten menar kan komma att påverka det svenska valet i höst.

Det är i synnerhet cyberangrepp av olika slag som oroar.

– Svenska valsystemet är i mångt och mycket analogt, men det är frågan om tilltron till demokratin som är den stora frågan. Till exempel om det skulle ske någon påverkan på prognosarbetet, säger Therese Naess.

Flera angrepp 2018

I samband med att svenskarna gick till val 2018 skedde flera angreppsförsök kopplade till valet. Politiska partier var särskilt utsatta i form av överbelastningsattacker.

Även valmyndighetens webbplats angreps, vilket gjorde att det inte under en period inte gick att följa valresultatet på hemsidan, uppger SR.

Analytiker från Försvarsmakten

Nationellt säkerhetsscenter består av analytiker från bland annat Säpo, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi håller på att skapa förutsättningar för att bevaka valet både före och efter. Där förbereder vi oss för att koordinera de incidenter som kan uppkomma. Vi håller också på att framställa en lägesbild för att se vilka hot och sårbarheter som kan uppkomma, säger Therese Naess till radion.

Enskilda politiker utsatta

Myndigheterna ser en särskild fara för angrepp som syftar till att både komma åt och sprida information, med målet att påverka förtroende för enskilda politiker.

Det finns också en risk att prognoserna manipuleras vilket skulle kunna påverka svenska folkets förtroende till valresultatet negativt.

– Såklart finns det ett intresse från olika aktörer att påverka valet, det gäller för oss att identifiera vilka hot och vilka sårbarheter som är kopplade till valet för att skydda oss från de intressenterna, säger Therese Naess.

Turkisk tv-kanal riktade påverkanskampanj

Förra veckan rapporterades om hur den turkiska tv-kanalen Haber Global öppet försökte påverka utgången i det svenska valet till hösten.

Kanalen, med kopplingar till högerextrema organisationen Grå Vargarna, uppmanade svenska medborgare i Turkiet att rösta på ett mindre parti utanför riksdagen som beskrivs som Erdoğanvänliga.

“Hot mot rikets säkerhet”

Avslöjandet orsakade häpnad i Sveriges riksdag.

– Om svensk politik riskerar att fjärrstyras från Ankara framöver så utgör det ett hot mot rikets säkerhet, sade Liberalernas riksdagsledamot Gulan Avci till Expressen.

Foto: Fialotta Bratt Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen