JUST NU: Varnar för angrepp mot svenska valet

2022 07 07

Valet i höst kan komma att påverkas av angrepp från flera aktörer.

Det varnar Therese Naess för, som är chef för Nationellt cybersäkerhetsscenter, rapporterar Sveriges Radio.

Kartlägger hot mot valet

Just nu arbetar Nationellt cybersäkerhetsscenter med att försöka kartlägga de hot som myndigheten menar kan komma att påverka det svenska valet i höst.

Det är i synnerhet cyberangrepp av olika slag som oroar.

– Svenska valsystemet är i mångt och mycket analogt, men det är frågan om tilltron till demokratin som är den stora frågan. Till exempel om det skulle ske någon påverkan på prognosarbetet, säger Therese Naess.

Flera angrepp 2018

I samband med att svenskarna gick till val 2018 skedde flera angreppsförsök kopplade till valet. Politiska partier var särskilt utsatta i form av överbelastningsattacker.

Även valmyndighetens webbplats angreps, vilket gjorde att det inte under en period inte gick att följa valresultatet på hemsidan, uppger SR.

Analytiker från Försvarsmakten

Nationellt säkerhetsscenter består av analytiker från bland annat Säpo, Försvarsmakten, Försvarets radioanstalt (FRA) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Vi håller på att skapa förutsättningar för att bevaka valet både före och efter. Där förbereder vi oss för att koordinera de incidenter som kan uppkomma. Vi håller också på att framställa en lägesbild för att se vilka hot och sårbarheter som kan uppkomma, säger Therese Naess till radion.

Enskilda politiker utsatta

Myndigheterna ser en särskild fara för angrepp som syftar till att både komma åt och sprida information, med målet att påverka förtroende för enskilda politiker.

Det finns också en risk att prognoserna manipuleras vilket skulle kunna påverka svenska folkets förtroende till valresultatet negativt.

– Såklart finns det ett intresse från olika aktörer att påverka valet, det gäller för oss att identifiera vilka hot och vilka sårbarheter som är kopplade till valet för att skydda oss från de intressenterna, säger Therese Naess.

Turkisk tv-kanal riktade påverkanskampanj

Förra veckan rapporterades om hur den turkiska tv-kanalen Haber Global öppet försökte påverka utgången i det svenska valet till hösten.

Kanalen, med kopplingar till högerextrema organisationen Grå Vargarna, uppmanade svenska medborgare i Turkiet att rösta på ett mindre parti utanför riksdagen som beskrivs som Erdoğanvänliga.

“Hot mot rikets säkerhet”

Avslöjandet orsakade häpnad i Sveriges riksdag.

– Om svensk politik riskerar att fjärrstyras från Ankara framöver så utgör det ett hot mot rikets säkerhet, sade Liberalernas riksdagsledamot Gulan Avci till Expressen.

Foto: Fialotta Bratt Valmyndigheten

Text: Redaktionen

Utropar seger – superfiasko för Moskva

2026 06 08

Rysslands diktator Vladimir Putin tvingas konstatera ett större magplask.

Fortsätta närma sig Europa eller gå tillbaka till Moskva.

Det var de två scenarierna som präglade Armeniens val som ägde rum under söndagen.

På måndagsmorgonen står utfallet klart.

Nikol Pashinyan, premiärminister i Armenien, utropar seger efter en överlägsen ledning för hans parti Civil Contract mot det proryska oppositionspartiet Starkt Armenien.

En “historisk seger”, menar Pashinyan.

– Det armeniska folket röstade för regionalt välstånd och samarbete, och jag hoppas att detta kommer att få ett positivt gensvar från Turkiet och Azerbajdzjan, säger han enligt AFP.

Glider Putin ur händerna

De tidiga resultaten visar att Starkt Armenien väntas landa på runt 23 procent i parlamentsvalet.

Ett fiasko för Moskva, som hade hoppats på betydligt större proryskt inflytande i landet som håller på att glida Putin ur händerna.

Armenien har historiskt stått Ryssland mycket nära, men har de senaste åren svängt och närmat sig både Europa och USA.

Vladimir Putin har tidigare varnat för att landet är på väg att bli ett “nytt Ukraina”.

– Vi lever nu igenom allt som händer på det ukrainska spåret. Och var började det? Med Ukrainas försök att gå med i EU, sade Putin i maj enligt RBC Ukraine.

Desperata metoder

Kreml har på senare tid börjat ta till desperata metoder för att tvinga in Armenien på en mer ryssvänlig linje. Ryssland är fortfarande Armeniens största handelspartner, och har de senaste veckorna visat sin makt genom att stoppa importen av en rad armeniska varor, enligt BBC.

– Det enda sättet Ryssland kan påverka Armenien nu är ekonomiskt, säger Haykaz Fanyan vid Armeniens centrum för socioekonomiska studier, till kanalen.

Läs mer: ”Siffran ska fördubblas” – Ukraina slår rekord

Över 50 procent

Att Pashinyan sitter kvar som premiärminister efter söndagens val bedöms som en missräkning för Kreml.

EU har lovat att hjälpa landet klara de ryska ekonomiska påtryckningarna. Armenien har den senaste tiden även utökat sitt militära samarbete med USA. Den armeniske premiärministern Nikol Pashinyan har tidigare uttryckt att det varit ett “strategiskt misstag” att förlita sig på Ryssland som garanti för säkerheten.

Civil Contract ser ut att landa på strax över 50 procent av rösterna.

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige vill göra som Finland – för att stoppa ryssarna

2026 06 07

Regeringen vill kunna tvångsköpa hus.

Finland har infört ett förbud för ryska och belarusiska medborgare att köpa fastigheter.

Samma förbud finns även i Lettland och Litauen – och Estland väntas införa det vid årsskiftet.

Nu utreder även den svenska regeringen möjligheterna till att stoppa sabotage och spioneri genom att kunna tvångsköpa fastigheter som kan användas för att spionera på känsliga platser, rapporterar SVT.

Utreder förslaget

Förra året kom uppgifter om att den ryska affärsmannen Stanislav Aleshchenko börjat bygga ett 600 kvadratmeters stort hus vid inloppet till den topphemliga Musköbasen.

Vissa politiker och säkerhetsexperter rasade mot situationen, och då fanns det ingen lag som kunde stoppa ett sådant fastighetsköp, rapporterar Expressen.

Men nu kan det vara på väg att ändras.

“Måste kunna vidta åtgärder”

Regeringen vill nu att staten ska kunna tvångsköpa sådana fastigheter och tomter där innehavet bedöms kunna utgöra en säkerhetsrisk.

Förslag ska redovisas senast den 15 mars nästa år.

– Det finns länder som Ryssland som bedriver krigsplanläggning mot Sverige och då måste vi kunna vidta mer åtgärder för att kunna skydda Sveriges säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: LAVROV: USA har backat – gäller inte längre

S håller med

Även Socialdemokraterna vill se en skärpning av regelverket.

Partiets försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist säger att “ryska och belarusiska intressen på svensk mark måste stoppas”.

– Det finns ingen anledning att sälja ut till någon eftersom vi inte vet vad som kan hända i andra och tredje led, säger han.

“Bara löjligt”

Stanislav Aleshchenkos hustru äger formellt fastigheten vid inloppet till Musköbasen.

Förra året avfärdade hon påståendena om säkerhetsrisker.

– Det där är bara löjligt, folk hittar på grejer, sade hon då.

Läs mer: Ukraina genomför helt unik militär operation

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen