SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad	Pension två år innan riktåldern	Pension två år efter riktåldern*
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn)
Född 1962	- 4 400 kr (-14%)	+ 5 350 kr (+17%)
Född 1965	- 5 250 kr (-14%)	+ 6 150 kr (+16%)
Född 1968	- 5 650 kr (-14%)	+ 6 700 kr (+17%)
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn)
Född 1962	- 3 850 kr (-14%)	+ 4 350 kr (+15%)
Född 1965	- 4 100 kr (-15%)	+ 4 200 kr (+15%)
Född 1968	- 4 350 kr (-14%)	+ 4 700 kr (+15%)

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen

Mastercard försvinner som betalkort

2026 06 09

Mastercard planerar en ny digital betalningsrevolution.

Kortjätten meddelar att de kommer ersätta dagens kortsystem för betalning.

Vill ersätta kort

Betalkorten som idag finns i nästan varje plånbok är på väg att försvinna.

Mastercard arbetar enligt uppgifter med ett nytt system som ska ersätta både kredit- och betalkort helt.

Målet är att gå från fysiska kort till helt digitala betalningar där användaren i stället identifieras med teknik som inte kräver plastkort.

LÄS MER: Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Får unika koder

Kärnan i förändringen är så kallade tokens – unika engångskoder som skapas för varje enskild betalning.

I stället för att ett kortnummer används flera gånger ska det ersättas av en tillfällig kod som bara gäller för ett köp.

Det gör att känsliga kortuppgifter inte behöver delas mellan butik och bank på samma sätt som idag.

– Tillsammans påskyndar dessa funktioner övergången till en tokeniserad och autentiserad betalningsupplevelse i kassan över olika enheter och plattformar, och lägger grunden för smidiga och pålitliga betalningar, uppger bolaget om utvecklingen.

För kunder innebär det i praktiken att kortuppgifter inte längre lagras och sprids i samma omfattning, vilket minskar risken för bedrägerier.

Ska godkännas med fingeravtryck

Samtidigt som tokenlösningarna utvecklas satsar Mastercard på biometrisk identifiering.

I stället för att använda ett kort och slå en PIN-kod ska betalningar även kunna godkännas med fingeravtryck, handflata eller ansiktsigenkänning.

I praktiken innebär det att kunder inte längre kommer behöva ta fram ett kort eller slå en PIN-kod i butik.

Tekniken testas redan tillsammans med banker och handelsaktörer för att bygga upp ett nytt betalningssystem inför framtiden.

Vill skrota kort före 2030

Målet är att de nya systemen ska vara fullt utbredda inom fyra år.

– Mastercard driver på utvecklingen av hur vi betalar online i Europa och närmar sig sitt mål för 2030 att ta bort manuell kortinmatning och minska beroendet av fasta kortuppgifter, uppger Mastercard i ett uttalande.

Utvecklingen sker samtidigt som kontanter redan minskar kraftigt i flera länder, vilket driver på övergången till digitala betalningar.

LÄS MER: Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

Foto: Akuptsova

Text: Redaktionen