SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad	Pension två år innan riktåldern	Pension två år efter riktåldern*
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn)
Född 1962	- 4 400 kr (-14%)	+ 5 350 kr (+17%)
Född 1965	- 5 250 kr (-14%)	+ 6 150 kr (+16%)
Född 1968	- 5 650 kr (-14%)	+ 6 700 kr (+17%)
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn)
Född 1962	- 3 850 kr (-14%)	+ 4 350 kr (+15%)
Född 1965	- 4 100 kr (-15%)	+ 4 200 kr (+15%)
Född 1968	- 4 350 kr (-14%)	+ 4 700 kr (+15%)

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

– I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen