SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst
av valet av pensionsålder

i kronor per månad

Pension två år innan riktåldern

Pension två år efter riktåldern*  
Redovisningsekonom
(representerar den privata sektorn)
     
Född 1962 - 4 400 kr (-14%) + 5 350 kr (+17%)  
Född 1965 - 5 250 kr (-14%) + 6 150 kr (+16%)  
Född 1968 - 5 650 kr (-14%) + 6 700 kr (+17%)  
Förskolelärare
(representerar den offentliga sektorn)
     
Född 1962 - 3 850 kr (-14%) + 4 350 kr (+15%)  
Född 1965 - 4 100 kr (-15%) + 4 200 kr (+15%)  
Född 1968 - 4 350 kr (-14%) + 4 700 kr (+15%)  

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Nya regler för hotellgäster – klassikern försvinner från rummen

2026 08 14

Ett klassiskt inslag under hotellvistelsen är snart ett minne blott.

I åratal har hotellgäster kunnat räkna med små flaskor med tvål och schampo i badrummet.

Nu försvinner produkterna.

Detta i enlighet med EU:s nya förpackningsförordning Packaging and Packaging Waste Regulation (PPWR).

Förordningen trädde i kraft under onsdagen och syftar till att varje medlemsstat, inklusive Sverige, ska minska sitt förpackningsavfall.

Som en del av detta kommer små schampo- och tvålflaskor att förbjudas på hotell runt om i hela landet.

– Hotellens små engångsflaskor med schampo, hudlotion och andra hygienprodukter kommer att försvinna. Istället kan du förvänta dig större fasta dispensers eller andra hållbara alternativ, framhåller organisationen Håll Sverige Rent.

Deadline

Engångsprodukterna kommer att fasas ut succesivt från svenska hotell.

Det finns dock en tydlig deadline.

Senast år 2030 ska samtliga flaskor vara borta.

I samma veva förbjuds engångsförpackningar på restauranger, kaféer och snabbmatsställen. 

– Från 2030 blir det förbjudet att servera mat och dryck som konsumeras på plats i engångsplastförpackningar. Det gäller även de små plastförpackningarna för ketchup, dressing och kryddor, uppger Håll Sverige Rent.

ANDRA LÄSER: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina 

Flera förbud hos Coop och Ica

Dessutom införs flera omfattande förbud i matbutiker. Nedan listar Håll Sverige Rent samtliga förbud:

- Plastpåsar för frukt och grönt förbjuds. Det mycket tunna plastpåsarna för frukt och grönt förbjuds helt under 2030. Detta eftersom EU anser att det finns stor risk att plastpåsarna blir skräp som hamnar i havet.  

- Plast för att bunta flerpack förbjuds. Från och med 2030 blir det inga mer inplastade trepack majs eller sexpack öl. Omslagsplast för att bunta varor som flerpack förbjuds nämligen helt för flera typer av drycker och konserver. 

- Ta med egna burkar och fyll på i butiken. När du handlar i större butiker kommer du att se fler påfyllningsstationer för både livsmedel och andra produkter. Butikerna ska avsätta 10 % av försäljningsytan till detta, vilket gör det enklare för dig att fylla på exempelvis tvättmedel, pasta eller snacks i egna behållare istället för att köpa förpackade produkter. 

- Frukt och grönt – utan plast. Många frukter och grönsaker säljs idag i plastförpackningar, nät eller plastpåsar i storpack. Men från 2030 förbjuds engångsplast för frukt och grönt som säljs i förpackningar under 1,5 kg – särskilt när syftet inte är att förlänga hållbarheten. Det innebär att du kommer att se färre plastpåsar med exempelvis äpplen och färre citrusfrukter i plastnät. 

LÄS OCKSÅ: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen