SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst
av valet av pensionsålder

i kronor per månad

Pension två år innan riktåldern

Pension två år efter riktåldern*  
Redovisningsekonom
(representerar den privata sektorn)
     
Född 1962 - 4 400 kr (-14%) + 5 350 kr (+17%)  
Född 1965 - 5 250 kr (-14%) + 6 150 kr (+16%)  
Född 1968 - 5 650 kr (-14%) + 6 700 kr (+17%)  
Förskolelärare
(representerar den offentliga sektorn)
     
Född 1962 - 3 850 kr (-14%) + 4 350 kr (+15%)  
Född 1965 - 4 100 kr (-15%) + 4 200 kr (+15%)  
Född 1968 - 4 350 kr (-14%) + 4 700 kr (+15%)  

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen


17 november 2025

NATOGENERAL: Ryssland kan förbereda nytt krig

2025 11 17

En Natogeneral varnar för att Ryssland redan förbereder ett nytt krig.

En framstående Natogeneral varnar för att Ryssland nu förbereder sig för ett helt nytt krig.

– Det här är ett förkrigstillstånd, säger han.

”Motståndaren förbereder sig för krig”

Polens premiärminister Donald Tusk har bekräftat att den stora explosion som inträffade på den polska järnvägen mellan Warszawa och Lublin på söndagen var ett sabotage.

Det går inte att utesluta att Ryssland ligger bakom attacken, enligt den polska regeringen.

Nu varnar den polska generalen Wiesław Kukuła för att ”motståndaren förbereder sig för krig”, rapporterar Wiadomosci.

– Det vi har idag är inte ett krig, det är ett förkrigstillstånd eller något vi vanligtvis kallar ett hybridkrig, säger Wiesław Kukuła i en polsk radiointervju, enligt tidningen.

Generalen varnar för att aggression mot landet förbereds och att motståndaren bland annat kan försöka skada förtroendet för statliga institutioner.

– Motståndaren har börjat förbereda sig för krig. De bygger en viss miljö här, som syftar till att undergräva allmänhetens förtroende för regeringen, organ som försvarsmakten och polisen. För att skapa förutsättningar som är gynnsamma för potentiell aggression på polskt territorium, menar Kukuła.

LÄS OCKSÅ: Kunder varnas för lampor: "Livsfarliga"

”Farhågor har bekräftats”

Samtidigt understryker han att hybridkrigföring av olika slag inte alltid behöver leda till väpnad konflikt.

– Jag betonar återigen: det viktigaste idag är vår attityd, vår reaktion, säger Natogeneralen, enligt tidningen.

Polens premiärminister Donald Tusk har alltså bekräftat att explosionen på den polska järnvägen, där man bland annat transporterar vapen till Ukraina, var ett avsiktligt sabotage.

– Tyvärr har de värsta farhågorna bekräftats. På sträckan Warszawa–Lublin (byn Mika) har en sabotagehandling ägt rum, har premiärministern meddelat på X.

Den polska regeringen har varnat för att omedelbart peka ut Ryssland som skyldiga till attentatet, samtidigt som man säger att det inte kan uteslutas att Putinregimen ligger bakom.

Tusk har också meddelat att landets militär kallas in till ett krismöte med anledning av händelsen.

LÄS OCKSÅ: "Vår sista sommar i fred" - Tyskland varnar hela Europa

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen


OVÄNTAD BESKED: Hon kan ta över efter Trump

2025 11 17

Vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Det är några av de namn som har pekats ut som republikanska presidentkandidater i valet 2028 och därmed president Trumps potentiella efterträdare.

Nu får de konkurrens av ett oväntat namn.

Kongressledamoten Marjorie Taylor Greene chanser att bli vald till presidentkandidat har fördubblats, rapporterar Newsweek.

– Denna vecka har hon gått om potentiella kandidater som Ron DeSantis (Floridas guvernör, reds.anm.) och Donald Trump Jr., skriver tidningen med hänvisning till de senaste oddsen från spelsajten Polymarket.

I storbråk med presidenten

Uppsvinget inträffar samtidigt som Marjorie Taylor Greene är indraget i ett storbråk med president Trump.

Kongressledamoten har krävt att dokumenten om den avlidna sexualbrottslingen Jeffrey Epstein ska offentliggöras – något som Trump länge har motsatt sig. 

Presidenten har svarat med hårda angrepp mot sin tidigare allierade. På sin sociala medieplattform Truth Social har Trump kallat henne för ”galen” och deklarerat att han inte längre kommer att stödja hennes omval. 

Enligt Taylor Greene har presidentens ord försatt henne i fara.  

– Privata säkerhetsföretag kontaktar mig och varnar för min säkerhet, samtidigt som en hel del hot mot mig underblåses av världens mäktigaste man. Mannen jag stöttade och hjälpte att bli vald, skriver hon på X.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner

Kontroversiell kandidat

Enligt Newsweek kan hennes kritik mot Trump och hållningen i Epsteinfrågan ligga bakom Marjorie Taylor Greene ökade chanser att bli nominerad som presidentkandidat.  

Kongressledamoten, som tidigare var en av Donald Trumps trognaste allierade, är känd för sina kontroversiella åsikter och uttalande. Hon har bland annat uppmärksammats för sina omstridda uttalanden om stormningen av Kapitolium, sin kritik mot restriktioner under covid-19 och sitt stöd till konspirationsteorin QAnon.

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen