SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

– Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad	Pension två år innan riktåldern	Pension två år efter riktåldern*
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn)
Född 1962	- 4 400 kr (-14%)	+ 5 350 kr (+17%)
Född 1965	- 5 250 kr (-14%)	+ 6 150 kr (+16%)
Född 1968	- 5 650 kr (-14%)	+ 6 700 kr (+17%)
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn)
Född 1962	- 3 850 kr (-14%)	+ 4 350 kr (+15%)
Född 1965	- 4 100 kr (-15%)	+ 4 200 kr (+15%)
Född 1968	- 4 350 kr (-14%)	+ 4 700 kr (+15%)

Källa: Skandia

Foto: S. Life

Text: Redaktionen

JUST NU: Full panik i bilbranschen – fabriker kan stoppas helt

2025 06 11

Det råder “full panik” i bilindustrin.

Krisen har börjat bli global.

Enligt Franck Eckard, vd för den tyska magnettillverkaren Magnosphere, väller det in desperata förfrågningar från biltillverkare och reservdelsleverantörer till hans företag.

Anledningen är att alla söker alternativa källor till magneter på grund av att kinesiska exportrestriktioner orsakat brist på jordartsmetaller, rapporterar Reuters.

– Hela bilindustrin är i full panik. De är villiga att betala vilket pris som helst, säger Eckard till nyhetsbyrån.

Kan bli tredje stora krisen på fem år

De sällsynta jordartsmetallmagneterna är avgörande för att tillverka bilar.

Enligt Magnosphere kan bristen leda till att flera fabriker kan behöva stoppa sin produktion helt redan i mitten av juli.

Redan nu oroar sig branschen för att situationen kan urarta till den tredje massiva chocken i leveranskedjan på fem år. De tidigare var bristen på halvledare 2021-2023 när miljontals bilar ströks ur produktionen samt coronapandemin som stängde fabriker i flera veckor under 2020.

– Har ingen lärt sig av historien? frågar sig Eckard.

LÄS MER: Ny tung konkurs i elbilsbranschen

Flera fabriker redan stängda

Kina dominerar marknaden när det gäller sällsynta jordartsmetaller. Diktaturen kontrollerar uppemot 70 procent av den globala gruvbrytningen, 85 procent av raffineringskapaciteten och omkring 90 procent av produktionen av metallegeringar och magneter av metallerna, enligt konsultföretaget AlixPartners.

Flera billeverantörer i Europa har redan stängt sina fabriker. Och fler lär dölja, menar CLEPA som samlar över 3 000 leverantörer.

– Förr eller senare kommer det här att konfrontera alla, säger CLEPA:s generalsekreterare Benjamin Kriger till Reuters.

Samtal i veckan

Ett genomsnittligt elfordon använder omkring ett halvt kilo sällsynta jordartsmetaller. Bilar som drivs av fossila bränslen använder drygt hälften, enligt International Energy Agency.

Det finns få bra alternativ för bilbranschen, skriver Reuters.

USA:s president Donald Trump gav i fredags beskedet att Kinas diktator Xi Jinping går med på att släppa sällsynta jordartsmetaller, mineraler och magneter till USA.

I veckan ska nya samtal mellan Kina och USA föras.

LÄS MER: Elbilsjätten stäms – “Slavliknande förhållanden”

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Natochefen varnar hela Europa

2025 06 11

Ryssland kan anfalla Nato inom fem år.

Det understryker Natos generalsekreterare Mark Rutte i samband med ett besök hos tankesmedjan Chatham House.

– Låt oss inte lura oss själva. Vi befinner oss på östra flanken nu. Den nya generationen ryska missiler färdas många gånger snabbare än ljudet. Avståndet mellan europeiska huvudstäder är bara en fråga om minuter. Det finns inte längre öst eller väst, det finns bara Nato, säger Rutte i ett tal.

"Kan vara redo inom fem år"

I anförandet påtalar Natochefen behovet av att hela alliansen måste förstärkas för att möta yttre hot.

Han talar i synnerhet om Rysslands förmåga att slå till mot Natomedlemmar inom en snar framtid.

– När det gäller ammunition producerar Ryssland på tre månader vad hela Nato producerar på ett år. Och dess försvarsindustriella bas förväntas rulla ut 1 500 stridsvagnar, 3 000 bepansrade fordon och 2 000 Iskandermissiler bara i år, säger Rutte och fortsätter:

– Ryssland skulle kunna vara redo att använda militär makt mot Nato inom fem år.

Delas av flera medlemmar

Mark Rutte är inte ensam om att varna för att Ryssland kan vara redo att anfalla Nato inom bara några år.

Förra året påtalade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius samma sak.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, framhöll ministern i en intervju med svenska DN vid tillfället.

Även Danmark har varnar för liknande scenarier.

– Om kriget i Ukraina upphör eller pausas kommer Ryssland att kunna frigöra betydande militära resurser och därmed öka sin militära förmåga att utgöra ett direkt hot mot Nato, uppgav danska försvarets underrättelsetjänst FE i en rapport i februari.

Trump kommer delta

Den 24 juni inleds årets Natotoppmöte. I år hålls sammankomsten i Haag.

Talet för Chatham House är Ruttes sista offentliga tal innan mötet drar igång. Vita huset har bekräftat att USA:s president Donald Trump kommer att delta. Han väntas då sätta ytterligare press på europeiska länder att rusta upp sin försvarsförmåga, skriver tankesmedjan.

Även Rutte påminner om den uppmaningen.

Han menar att USA har burit en för stor börda alldeles för länge.

– USA:s allierade har breda axlar, och Europa och Kanada kommer att göra mer för vår gemensamma säkerhet. Och det kommer att backas upp av USA:s bergfasta engagemang för Nato.

Foto: Nato

Text: Redaktionen