SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad	Pension två år innan riktåldern	Pension två år efter riktåldern*
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn)
Född 1962	- 4 400 kr (-14%)	+ 5 350 kr (+17%)
Född 1965	- 5 250 kr (-14%)	+ 6 150 kr (+16%)
Född 1968	- 5 650 kr (-14%)	+ 6 700 kr (+17%)
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn)
Född 1962	- 3 850 kr (-14%)	+ 4 350 kr (+15%)
Född 1965	- 4 100 kr (-15%)	+ 4 200 kr (+15%)
Född 1968	- 4 350 kr (-14%)	+ 4 700 kr (+15%)

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen

Fransmän strömmar till Sverige – köper massor

2026 06 04

Ofta förknippas semester i Sverige med sommarmånaderna.

Men också under vintern strömmar många människor till Sverige. Inte minst till de norra delarna, där turismen i Norrbotten återigen har slagit rekord, rapporterar SVT.

– Norrbotten som vinterdestination ökar ständigt och det vi kan se som en indikation är att antalet gästnätter ökat med sex procent under säsongen. Vi ser också att ökningen sker över hela länet, säger Annika Fredriksson som är vd för Arctic Sweden Visitors Board, till kanalen.

Norge ofta i topp i landet

I Sverige som helhet har norrmännen dominerat under en lång tid, när det kommer till antalet gästnätter.

Men under 2023 skedde ett skifte, då de tyska turisterna gick om de svenska grannarna i väst.

- Detta är möjligen ett historiskt skifte eftersom norska turister i alla pandemifria tider varit de utländska besökare som övernattat mest i Sverige, uppgav Visit Swedens vd Susanne Andersson i ett uttalande i samband med att siffrorna släpptes.

Fransmännen strömmar till

I Norrbotten ser man ett nytt trendbrott.

För första gången kommer flest vinterturister från Frankrike, som också står för den största ökningen under årets kalla säsong, rapporterar SVT.

Som helhet ökade antalet gästnätter med sex procent. Men bland fransmännen var ökningen hela 27 procent.

Och tillströmningen innebär ett rejält ekonomiskt tillskott till regionen.

– Våra besökare spenderar väldigt mycket pengar. Det är enorma summor när det här räknas ihop, säger Annika Fredriksson, till kanalen.

LÄS MER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

Viktigt att analysera

De olika trenderna när det gäller utländska turister är ibland svåranalyserade, menar Susanne Andersson på Visit Sweden.

Men det finns ändå en stor fördel att känna till dem.

- Det är svårt att dra relevanta slutsatser utan insikt i utvecklingen men detta kan vara viktigt att känna till när svenska besöksnäringsföretag ska planera sina kommande marknadsföringsinsatser, säger hon, i ett uttalande.

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: R. Garcin

Text: Redaktionen