SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst
av valet av pensionsålder

i kronor per månad

Pension två år innan riktåldern

Pension två år efter riktåldern*  
Redovisningsekonom
(representerar den privata sektorn)
     
Född 1962 - 4 400 kr (-14%) + 5 350 kr (+17%)  
Född 1965 - 5 250 kr (-14%) + 6 150 kr (+16%)  
Född 1968 - 5 650 kr (-14%) + 6 700 kr (+17%)  
Förskolelärare
(representerar den offentliga sektorn)
     
Född 1962 - 3 850 kr (-14%) + 4 350 kr (+15%)  
Född 1965 - 4 100 kr (-15%) + 4 200 kr (+15%)  
Född 1968 - 4 350 kr (-14%) + 4 700 kr (+15%)  

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen


JUST NU: Massiv attack mot Ryssland – explosioner i Sankt Petersburg

2025 09 12

Ryssland uppges vara under attack.

Drönare har skickats mot flera ryska regioner.

Även mot huvudstaden Moskva och jättestaden Sankt Petersburg.

Det handlar om en storskalig attack, uppger ryska tjänstemän och mediebolag enligt Kyiv Independent.

– Attacken orsakade enligt uppgift bränder på ett fartyg i Primorsk hamn och vid en Lukoilanläggning i Smolensk, skriver den ukrainska tidningen.

Primorsk hamn är den största ryska oljelastningshamnen i Östersjön.

– Invånare i Leningrad oblast säger att attacken är en av de mest massiva mot regionen sedan det fullskaliga kriget började.

Stänger flygplats

Över 30 drönare ska ha skjutits ned över Leningrad oblast, enligt den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko.

Enligt den ryska oppositionskanalen Astra fortsätter invånare i regionen, samt i Sankt Petersburg, att rapportera om explosioner.

Flygplatsen Pulkovo i just Sankt Petersburg har akutstängt till följd av drönarhotet. Drygt 50 flygningar uppges ha påverkats.

I Moskva ska Ryssland ha skjutit ned nio ukrainska drönare på väg mot huvudstaden, enligt ett uttalande från borgmästaren Sergej Sobjanin på Telegram.

Informationen har inte bekräftats i västerländska medier.

LÄS OCKSÅ: USA varnar Ryssland – “då blir det action”

"Avvärjt stor attack"

Från det ryska försvarsdepartementet hävdas att Rysslands luftförsvar har avvärjt en stor ukrainsk drönarattack.

Det uppges att totalt 221 ukrainska drönare identifierats, inklusive de nio över Moskva.

Västerländska medier har inte bekräftat de uppgifterna heller.

LÄS MER: ”Är bara början” – motståndsgrupp till attack i Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tidöparti kan drabbas av massavhopp

2025 09 12

Ett av regeringens tre partier kan komma att skakas av massavhopp.

Det handlar om Liberalerna som i slutet av månaden väntas samla partistyrelsen för att ge besked om sin hållning gällande att släppa in Sverigedemokraterna i regeringen.

Men frågan riskerar att splittra partiet, uppger SVT.

Enligt tv-kanalen fruktar centrala personer i Liberalerna “massavhopp” om man byter ståndpunkt om SD.

Från partiledaren Simona Mohamsson är dock beskedet tydligt.

– Jag vill inte och tycker inte att vi ska ha en regering där Sverigedemokraterna ingår, säger hon till SVT.

"Kan tänka mig"

Alla inom partiet har dock inte en lika stängd dörr till SD.

Till exempel öppnar riksdagsledamoten Martin Melin för ett scenario med Sverigedemokraterna i regeringen.

– Jag kan tänka mig att sitta i en regering där SD ingår. Men bara om partiet säger ja till det, säger Melin till samma kanal.

LÄS OCKSÅ: Arbetsförmedlingen: Här finns jobben i höst

Hotar fälla M-ledd regering

Liberalerna har hittills sagt nej till att regera med SD.

I slutet av förra året ställde dock Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ett tydligt krav: SD ska sitta i regeringen efter nästa val.

Om partiet inte släpps in kan SD fälla en regering ledd av Ulf Kristersson (M).

– Vi kommer att rösta nej till alla regeringar där vi inte ingår, sade Åkesson på partiets kommun- och regiondagar i november 2024, enligt SR.

Åkesson: Kritiken har mildrats

I somras uppgav Jimmie Åkesson att SD:s utgångspunkt är att man ska sitta i en regering tillsammans med Liberalerna efter riksdagsvalet 2026.

Det fanns en väldig kritik i delar av L innan vi genomförde Tidö. Nu har det mildrats ganska mycket skulle jag säga, sade Åkesson till SvD i juni.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk snabbmatsjätte uppges komma till Sverige

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen