SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

– Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

– 67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst av valet av pensionsålder i kronor per månad	Pension två år innan riktåldern	Pension två år efter riktåldern*
Redovisningsekonom (representerar den privata sektorn)
Född 1962	- 4 400 kr (-14%)	+ 5 350 kr (+17%)
Född 1965	- 5 250 kr (-14%)	+ 6 150 kr (+16%)
Född 1968	- 5 650 kr (-14%)	+ 6 700 kr (+17%)
Förskolelärare (representerar den offentliga sektorn)
Född 1962	- 3 850 kr (-14%)	+ 4 350 kr (+15%)
Född 1965	- 4 100 kr (-15%)	+ 4 200 kr (+15%)
Född 1968	- 4 350 kr (-14%)	+ 4 700 kr (+15%)

Källa: Skandia

Foto: S. Life

Text: Redaktionen

15-åring hittad död i pulkabacke

2026 02 21

En pojke har förlorat livet i Norge på fredagen.

De tragiska uppgifterna kommer från Gjøvik som ligger 120 kilometer norr om Oslo.

Polis och ambulans ryckte ut på fredagseftermiddagen efter larm om vad som beskrevs som en livlös kropp i en pulkabacke.

Livräddande insatser påbörjades – men den 15-årige pojkens liv gick inte att rädda, rapporterar VG.

15-åring död

Pojkens anhöriga är underrättade, och arbete pågår med att ta hand om både dem och vittnen till olyckan.

– Polis och ambulanspersonal är på plats, och Gjøvik kommuns krisstöd har informerats, säger polisadvokat Hildegunn Tronsli.

– Det är för tidigt att säga något om händelseförloppet och vad som är orsaken till olyckan, men det ska ha funnits flera vittnen till händelsen. Vittnen kommer att förhöras löpande, och kriminaltekniker kommer att genomföra undersökningar på platsen.

I pulkabacke

Enligt initiala uppgifter till NRK ska det röra sig om en pulkaolycka.

Flera jämnåriga ungdomar, liksom lärare från skolan, ska ha bevittnat händelsen.

– Elever och anställda är nu samlade i skolans samlingssal och tas om hand av kommunens psykosociala krisstöd. Vårdnadshavare har informerats om att de kan komma till skolan för att vara tillsammans med sina barn där. Skolan håller öppet under eftermiddagen, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Läs mer: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Oklart exakt vad som hänt

Om än det framgår att olyckan ska ha inträffat i en pulkabacke är det oklart exakt vad det är som har hänt.

– Vi befinner oss i ett helt inledande skede, och detta framstår som en mycket tragisk olycka. Våra tankar går först och främst till de anhöriga, framhåller polisen.

Ingen misstänkt

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon person ska vara misstänkt för brott i samband med dödsfallet.

Ingen annan ska ha skadats i samband med olyckan.

Läs mer: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Slipper elnätsavgiften – ”världsunik” satsning i Sverige

2026 02 20

Ett fastighetsbolag i Skåne gör en unik satsning.

Det är i ett bostadsområde i Lund som fastighetsbolaget LKF nu har tagit de första spadtagen för att upprätta en energigemenskap.

Tio fastigheter ska kopplas ihop i ett internt elnät.

– För oss på Kraftringen är detta ett bra tillfälle att utvärdera nyttan med fysiska energigemenskaper och dra lärdomar av projektet efterhand som det fortlöper, Henrik Esbjörnson, vd för Kraftringen Nät som är en del av projektet, i ett uttalande.

– Kan ett system som detta avlasta elnätet och bidra till att det används mer effektivt? Kan det också skapa nytta ur ett klimat- och kostnadsperspektiv?

Börjat gräva

Arbetet har precis startat för att påbörja konstruktionen av det interna elnätet.

Snart kommer solcellsproduktion och batterilagring installeras så att fastigheterna har möjlighet till egen solelproduktion.

– Det finns ett stort intresse för energigemenskaper, men få genomförda exempel i verkliga bostadsområden. Med detta projekt vill vi skapa konkreta erfarenheter som kan delas med andra aktörer, kommuner och beslutsfattare, säger Henrik Adamsson.

LÄS OCKSÅ: 21 procent dyrare på en månad - käftsmäll för hushållen

Slipper elnätsavgiften

För de boende i det aktuella kvarteret på Väster i Lund innebär satsningen att de framöver kommer slippa betala den fasta elnätsavgiften, då den slopas när systemet är på plats.

Men tanken är att inte klippa banden helt till det fasta nätet, utan kunna använda det vid behov.

– När det behövs kan vi ta hjälp av Kraftringens överliggande nät. Med detta projekt sparar vi kostnader och så tillför vi mycket grön el, säger Henrik Adamsson, till Sydsvenskan.

”Världsunikt”

Enligt Henrik Adamsson är projektet ensamt i sitt slag i hela världen.

Och förhoppningen är att det ska kunna inspirera fler satsningar.

– Det är världsunikt att vi kan dela energi genom att styra elektronerna med routrar och särskilda energiväxlar. Nu kan vi välja vart vi vill skicka överskottsströmmen: till ett batteri, till hyresgästen eller till Kraftringen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen