SVERIGE: Varnar alla som närmar sig pensionen

2023 06 15

Pensionsåldern i Sverige kommer att höjas de kommande åren.

Det har regeringen beslutat.

Från och med 2023 förändras villkoren.

Lägsta tillåtna ålder för att kunna ta ut inkomstgrundad ålderspension höjs från 62 till 63 år.

Även garantipensionen påverkas.

Från och med nästa år behöver man vara 66 år för att kunna ta ut garantipensionen, få bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd.

Ersätter 65-årsnormen

De nya ändringarna är ett första steg mot att införa det som kallas riktåldern.

Den ska spegla förändringen i förväntad livslängd och ligga till grund för åldersgränserna i pensionssystemet.

– Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Riktåldern för år 2020, 2021, 2022 och 2023 har beslutats av riksdagen sedan tidigare och blir 67 år för alla fyra åren.

Ny höjning

Eftersom riktåldern beslutas varje år och träder i kraft sex år senare kommer den nya åldern att tillämpas under åren 2026-2028.

Då kommer tidigaste uttagsålder för garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas från 66 till 67 år.

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension ändras till tre år före riktåldern – det vill säga till 64 år.

Kommer att höjas stegvis

Framtida beslut kommer att följa medellivslängdens utveckling.

Och medellivslängden i Sverige väntas inte sjunka – snarare tvärtom.

–  Eftersom vi i genomsnitt kommer att leva längre framöver så kommer åldern för tidigast uttag av allmän pension, garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg att höjas stegvis, fastslår Pensionsmyndigheten.

Varning utfärdad

Riktåldern väntas stiga och därmed kommer pensionsåldern att höjas stegvis i Sverige.

Nu utfärdas en skarp varning till alla som närmar sig pensionen.  

Att gå i pension innan sin riktålder riskerar att bli en kostsam historia.

Pensionens storlek kan påverkas med 14-15 procent, enligt en färsk rapport från pensionsbolaget Skandia.

67 år är två år längre än den ålder som många fortfarande relaterar till som pensionsåldern. Normen om pension är fortfarande starkt kopplad till 65 års ålder. Genom att öka kunskapen om hur stor betydelse valet av pensionsålder har för pensionens storlek möjliggör vi för fler att planera för sin pension på bästa sätt, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia. 

– Våra beräkningar visar att valet att gå i pension tidigt är en kostsam historia samtidigt som den som jobbar längre, även på deltid, har stora pensionspengar att tjäna, fortsätter Mattias Munter.

Arbeta längre

Skandias rapport har sin utgångspunkt i riktåldern för pension och hur denna påverkar en generation som står relativt nära pensionen.

Pensionsbolaget har till exempel granskat tre scenarier för personer som är födda 1960:

- Att sluta arbeta två år innan riktåldern (65-årsnormen)

- Att gå i pension vid riktåldern (67 år)

- Att arbeta två år extra (69 år)

Skandias rapport visar på stora skillnader mellan alternativen. Den som arbetar två år längre än riktåldern kan få flera tusenlappar extra i månaden. Den som väljer att gå i pension tidigare kommer däremot att straffas hårt.

– De 60-talister som har längst till pensionen har mest att tjäna på att arbeta två år extra på deltid, hela 17 procent eller motsvarande 6 700 kronor per månad för en anställd i den privata sektorn och 15 procent eller 4 700 kronor per månad för en anställd i den offentliga sektorn, skriver Skandia.

Fakta

Så påverkas din pensionsinkomst
av valet av pensionsålder

i kronor per månad

Pension två år innan riktåldern

Pension två år efter riktåldern*  
Redovisningsekonom
(representerar den privata sektorn)
     
Född 1962 - 4 400 kr (-14%) + 5 350 kr (+17%)  
Född 1965 - 5 250 kr (-14%) + 6 150 kr (+16%)  
Född 1968 - 5 650 kr (-14%) + 6 700 kr (+17%)  
Förskolelärare
(representerar den offentliga sektorn)
     
Född 1962 - 3 850 kr (-14%) + 4 350 kr (+15%)  
Född 1965 - 4 100 kr (-15%) + 4 200 kr (+15%)  
Född 1968 - 4 350 kr (-14%) + 4 700 kr (+15%)  

Källa: Skandia 

Foto: S. Life

Text: Redaktionen


31 aug 26

UPPGIFTER: Svenskt bilmärke nära konkurs

2026 08 31

En svensk elbilstillverkare blöder ekonomiskt.

Det handlar om Polestar, som under en längre tid har tampats med ekonomiska svårigheter. Vid årsskiftet 2025/26 uppgick nettoskulden till 50 miljarder kronor, rapporterar EFN med hänvisning till källor med insyn.

Nu hotas bolaget av konkurs, enligt samma källor.

Enligt uppgifterna kan Polestar i närtid komma med ett rekonstruktions- eller nedläggningsbesked.

– Man sitter i en väldigt svår situation och det ser svårt ut att lösa utan någon form av rekonstruktion. På något sätt kommer det inte att bli trevligt, säger en källa till EFN.

Största ägarna

Polestar har en internationell ägarstruktur, där kinesiska Grely och Volvo Cars är de största ägarna.

– Det är utmanande för Geely att finansiellt hålla Polestar under armarna. Det är dyrt och Geely måste vårda sin balansräkning, säger en källa till kanalen.

Hävdar: Gör framsteg

Under andra kvartalet 2026 sjönk Polestars försäljning med omkring 4 procent till 17 269 bilar jämfört med motsvarande period föregående år.

På halvårsbasis har dock försäljningen ökat med 0,4 procent – från 30 289 bilar 2025 till 30 423 bilar 2026.

Polestars vd Michael Lohscheller uppger att bolaget noterade rekordsiffror under första halvåret, trots ”regulatoriska utmaningar och en fortsatt utmanande marknad”.

– Vi fortsätter att göra framsteg i verksamheten och levererar stark tillväxt på flera viktiga marknader, särskilt i Storbritannien, Tyskland, Sydkorea och den iberiska regionen, säger han i ett uttalande.

ANDRA LÄSER: Skattefritt stöd för anställda – nytt förslag från regeringen

FAKTA: Polestar

- Svensk elbilsmärke med huvudkontor i Göteborg

- Bolagets bilar finns tillgängliga online på 27 marknader globalt i Nordamerika, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- I Sverige finns totalt fem retail-ställen, som går under namnet Polestar Spaces, där kunder fysiskt kan få hjälp av icke provisionsbaserade Polestar-specialister för att ordna provkörningar och planera leverans av bil. Polestar finns i Göteborg, Malmö, Stockholm city, Umeå och vid Landvetter flygplats

Källa: Polestar

LÄS OCKSÅ: Nordnet: Mest köpta och sålda aktierna i augusti 

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen