4 augusti 26

Värmebesked – kan bli 25 plusgrader

2024 06 17

Efter den senaste tidens regn och rusk kan värmen snart vara tillbaka.

Solen och värmen hade presenterat sig på riktigt mot senvåren, men efter det så har det varit mycket skurar och åska i landet.

Den kommande veckan kommer bli mer av det som har varit.

Regnskurar kommer att ösa ner över landet, men mot mitten av nästa vecka väntas en stabilisering.

På midsommar ser det ut att kunna bli 25 grader varmt på sina håll, rapporterar TV4.

Regn att vänta

SMHI meddelar att söndagen och måndagen inte blir särskilt rolig.

– Vi har ett frontsystem med regn som är på långsam färd norrut över landet samtidigt som det försvagas. Först natt mot måndag når det då lätta, splittrade regnet landets nordligaste delar, framhåller myndigheten.

– Bakom detta frontsystem får södra Sverige en del skurar, tyngdpunkt i de västra landskapen. Samtidigt som det också väntas luckor i molntäcket så skurarna varvas med sol. I de östra landskapen kan det bli glesare mellan molnen med mer sol.

Fortsätter in i veckan

I början av nästa vecka blir det mer av detsamma.

– På måndag lämnar det sista av helgens regn norra Norrland, men det är fortsatt ostadigt väderläge som präglar landet, fortsätter SMHI.

– Flera stråk med skurar väntas passera över Götaland, Svealand och södra Norrland. I samband med detta kan även åska förekomma. Men mellan stråken kan en del sol varvas visa sig.

Vädret stabiliseras

Midsommar väntas dock bli en varm och solig tillställning, och på flera håll i de södra delarna av landet kan det bli 25 grader varmt.

– Från torsdag börjar vädret att stabiliseras något i samband med varmare luft som strömmar in över södra Sverige, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Kan bli 25 grader

I de södra delarna av Sverige väntas mellan 20 och 25 plusgrader medan det tros bli ungefär 15 grader i norr.

– Nu tyder det på att stabiliseringen kan ligga kvar till midsommarafton och möjligen under midsommarhelgen, meddelar SMHI.

– Det verkar bli en dag med sol på många håll i landet, säger TV4:s meteorolog Toni Fuentes.

Foto: H. Goetsch

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen