Värmebesked – 25 grader i nästan hela landet

2024 07 17

Värmen är på väg att presentera sig i nästan hela Sverige.

Det är många som har längtat efter den riktiga sommarvärmen.

Under den senaste tiden har det inte varit mycket annat än regnskurar och moln.

Nu meddelar dock SMHI att det blir varmare till helgen, men värmen stannar bara tillfälligt innan ett nytt lågtryck drar in över landet igen.

Blir 25 grader

Redan på fredagen så kommer högtrycket att presentera sig i de södra delarna av landet.

I Norrland kommer det dock att regna även då.

– På fredag ligger det fortsatt skurar över norra Norrland och dessutom begränsat med sol. Även över södra Norrland väntas ganska mycket moln men det blir uppehåll, meddelar SMHI.

– I söder förstärks högtrycket ytterligare och i stora delar av Götaland och Svealand soligt med 21-26 grader.

I nästan hela landet

I helgen kommer nästan hela landet att få känna på värmen igen efter en längre tids skakigt väder.

Då kommer det att bli uppemot 25 grader varmt på många håll.

– På lördag och söndag förstärks högtrycket även längre norrut och det väntas bli ganska soligt i en stor del av landet, framhåller SMHI.

– Lokalt dock lite tätare moln och att någon eftermiddagsskur bildas är inte uteslutet. Men temperaturen stiger till omkring eller strax över 25 grader i nästan hela landet.

Sedan ostadigt igen

Värmen och solen kommer dock inte att stanna särskilt länge.

Det blir bara ett tillfälligt besök, då ett nytt lågtryck drar in över landet efter helgen.

– I början på nästa vecka närmar sig nya lågtryck västerifrån och för med sig regn och skurar in över landet, troligtvis redan från måndagen. Men tidtabellen är osäker, förklarar SMHI.

Kvar ett tag i norr

I de norra delarna av landet kan dock högtrycket stanna ett par dagar extra, men det råder alltjämt vissa oklarheter gällande hur länge värmen stannar även där.

– Längst i norr ser högtrycket och den varma luften ut att ligga kvar på obestämd tid, troligen åtminstone till mitten av veckan, fortsätter vädermyndigheten.

Foto: T. Cooper

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen