Om kriget med Iran drar ut på tiden förväntas euron utsättas för kraftig press och riskera en allvarlig kollaps mot dollarn.

Detta varnar flera världsekonomer för, rapporterar Euronews.

Kriget pressar energipriser

Kriget i Iran har redan skapat en chockvåg i energipriserna, vilket i sin tur påverkar kostnaderna för olja, bensin, diesel och gas världen över.

Det drabbar både konsumenter och industrier som är beroende av energi, exempelvis kemi‑ och stålindustrin, och lägger extra press på Europas ekonomi.

Flera experter pekar på att om konflikten fortsätter längre än de fyra veckor som USA förutspått, kan euron påverkas ännu mer.

– En redan strukturellt svag euro, på grund av låg tillväxt, hög skuldsättning och politiska motsättningar, skulle utsättas för ytterligare press, säger den tyske ekonomen Daniel Stelter, och förklarar att kapital i sådana lägen ofta flyttar till säkrare investeringar som den amerikanska dollarn – vilket ytterligare pressar ner euron.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Värsta scenario

I ett värsta scenario skulle euron kunna sjunka betydligt i värde mot dollarn om energiförsörjningen störs kraftigt och konflikten fortsätter.

Carsten Brzeski, chefs­ekonom vid ING Bank, beskriver hur euron kan påverkas i ett värsta scenario.

– I ett sådant scenario skulle dollarn stiga först och euron fortsätta falla, säger han.

Brzeski uppskattar att kursen kan falla till cirka 1,10 dollar per euro eller lägre om blockaden vid Hormuz varar längre, vilket skulle innebära en betydande värdeminskning på 5–8  procent.

Ekonomer menar att detta skulle vara en kollaps mot dollarn, som kan få stora konsekvenser för import, export och investeringar i eurozonen.

Kan nå kraschnivå

Stelter uppskattar att euron till och med tillfälligt kan falla under paritet – det vill säga under 1 dollar per euro.

 – Jag tror euron kan falla långt under tidigare kraschnivåer. I värsta fall tror jag att euron kan falla långt under de lägsta nivåerna under krisen 2022–2023, säger han.

Stelter varnar också för att kriget kan leda till recession i Tyskland och vidare in i eurozonen om energipriserna fortsätter vara höga och påverkar både konsumtion och investeringar negativt.

LÄS MER: Chockbesked för Trump – serverat av Fox News

Foto: J Zerdzicki

Text: Redaktionen

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen