Världskänd artist attackerar Danmark – ”Grym kolonisatör”

2026 01 05

En världsartist ger sig in i debatten om Grönland.

Donald Trumps eventuella planer på att ta kontroll över Grönland har diskuterats flitigt sedan den amerikanska attacken mot Venezuela.

Planerna har på måndagen ännu en gång fördömts av Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Nu ger sig den världskända sångerskan Björk in i debatten – och riktar hårda ord mot Danmark.

Toksågar Danmark

Sångerskan Björk kommer själv från Island.

I ett inlägg på X lyckönskar hon grönlänningarna i deras kamp för självständighet.

Men Björk fördömer inte bara USA, som har hotat att ta kontroll över Grönland.

Hon riktar även hårda ord mot Danmark, som är den stat där Grönland idag ingår.

– Islänningarna är oerhört lättade över att de lyckades bryta sig loss från danskarna 1944. Vi förlorade inte vårt språk (mina barn skulle ha pratat danska nu), och jag spricker av sympati för grönlänningarna, skriver Björk i inlägget.

Sångerskan menar att både Danmark och USA är ”grymma kolonisatörer”.

Som exempel på danskarnas grymma agerande nämner hon en välkänd skandal där tusentals grönländska kvinnor fick spiraler insatta mellan 1966 och 1970.

LÄS OCKSÅ: Stenhårda domen: De kommer att svika Grönland

”Skräckrysningar längs ryggen”

Björk menar att danskarna än idag behandlar grönlänningarna illa.

Hon länkar bland annat till en artikel från The Guardian om danska psykometriska tester på grönländska föräldrar, som har kritiserats för att vara diskriminerande.

– Fortfarande idag behandlar danskarna grönlänningar som om de vore andra klassens människor, menar Björk.

Hon tar också avstånd ifrån USA:s påstådda planer att ta kontroll över Grönland, och menar att Danmark och USA är jämförbara som kolonisatörer.

– Kolonialism har upprepade gånger gett mig skräckrysningar längs ryggen, skriver artisten.

”Utropa självständighet!”

Nu uppmanar hon det grönländska folket att kämpa för självständighet från både Danmark och USA.

– Möjligheten att grönlänningarna kan gå från en grym kolonisatör till en annan är för brutal för att ens kunna föreställa sig, menar Björk i inlägget.

– Kära grönlänningar, utropa självständighet! uppmanar den isländska sångerskan.

Björk är född i Reykjavík på Island. Hon har drygt 10 miljoner lyssnare i månaden på Spotify.

LÄS OCKSÅ: Samsung bekräftar - ny funktion till 400 miljoner telefoner

Foto: B. Mihaylov resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen