Var tredje Trumpväljare protesterar – mardröm för Vita huset

2026 01 25

Republikanerna har ett stort problem inför mellanårsvalet.

Det stormar kring Trump-administrationen efter att federala poliser skjutit en man till döds i Minneapolis.

Nu kommer tydliga signaler om oro och missnöje även bland Trumps egna väljare – och republikanska politiker börjar bli oroliga inför mellanårsvalet.

Många Trump-väljare ifrågasätter

Det brukar vara svårt för sittande presidenter att vinna mellanårsvalet.

Nu kommer dessutom uppgifter om att den senaste tidens ICE-razzior, och dödsskjutningar i Minneapolis, har fått Trumps egna väljare att rygga tillbaka.

Trump-väljare stödjer i regel administrationens försök att genomföra massutvisningar av invandrare, rapporterar Politico.

Men rapporteringen om skjutningar och brutala metoder får många republikanska väljare att ifrågasätta Trumps tillvägagångssätt.

– Som ett tecken på växande obehag bland presidentens bas säger mer än 1 av 3 Trump-väljare att även om de stödjer målen för hans massutvisningskampanj, ogillar de hur han genomför den, rapporterar tidningen, som nyligen har genomfört en undersökning.

Var femte Trump-väljare är kritisk till massutvisningskampanjen som sådan och menar att den är för aggressiv.

Bland amerikaner överlag är 49 procent kritiska till kampanjen.

Nu växer oron inom Republikanerna inför mellanårsvalet, inte minst eftersom mittenväljare kan spela en avgörande roll.

LÄS OCKSÅ: Trump riktar hot mot hela världen - "kan genomföra attacker överallt"

”De dåliga männen – inte städerskorna”

En rad republikanska ledamöter och kandidater varnar för att partiet riskerar att förlora sin majoritet i representanthuset vid mellanårsvalet i november.

I Vita huset är man medveten om problemet, men tror att det framför allt är en fråga om att man måste kommunicera bättre och redovisa påstådda framgångar.

Många republikaner anser dock att politiken i sig har gått för långt. Massutvisningskampanjen riskerar att stöta bort mittenväljare, särskilt när det rapporteras om brutala metoder från ICE och om vanligare arbetare som utvisas.

– ICE borde fokusera på de dåliga killarna, de dåliga männen, det är allt. Inte städerskorna. En sak är trädgårdsmästarna, en annan är gangstrarna, säger republikanen Maria Salazar, ledamot av USA:s representanthus, enligt tidningen.

Trump tycks alltså fortfarande ha ett starkt stöd när det gäller att bedriva en stram invandringspolitik, men metoderna för att genomföra den riskerar att bli ett problem för republikanska kandidater i mellanårsvalet i november.

LÄS OCKSÅ: Iran i skarp varning till USA - "finger på avtryckaren"

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Förkrossande besked till Ryssland

2026 09 19

Donald Trump har skrivit under en ny lag mot Ryssland.

USA:s president har undertecknat en omfattande lag som ökar den ekonomiska pressen på Ryssland.

Samtidigt riktas åtgärderna mot flera av landets viktigaste köpare av olja och gas, rapporterar AP.

Trump skriver under

Donald Trump skrev på lagen inatt, med syftet att minska Rysslands inkomster från kriget mot Ukraina.

Den nya lagen, som kallas Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act, riktar sig mot Rysslands energi- och försvarssektorer samt finansiella institutioner.

Lagen riktar dessutom in sig på nätverk som hjälper Moskva att kringgå befintliga sanktioner. Trumpadministrationen har ställt sig bakom lagstiftningen och uppgett att den ska stärka USA möjligheter att pressa Ryssland mot ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag önskar att Lindsey var här för att fira denna historiska dag. Jag vet att han skulle ha varit mycket stolt. Lindsey trodde att den här lagen, som han arbetade med i över ett år, skulle bidra till att få slut på kriget genom att pressa Putin ekonomiskt och få hans kunder att ompröva sina relationer med Ryssland, säger Senator Darline Graham, Lindsey Grahams syster, i ett uttalande.

LÄS MER: Trump slår till mot Ryssland

Tullar på 100 procent

En av lagens mest långtgående delar ger presidenten möjlighet att införa tullar på upp till 100 procent på varor från länder som hör till de största köparna av rysk olja och naturgas.

Tullarna införs dock inte automatiskt.

Lagstiftningen ger presidenten möjlighet att själv avgöra när tullarna ska användas och om undantag ska beviljas. Två länder som kan påverkas är Kina och Indien, som är stora köpare av rysk energi.

Syftet är att minska de energiintäkter som Moskva använder för att finansiera kriget mot Ukraina. Både Kina och Indien har motsatt sig ensidiga sanktioner mot landets handel med Ryssland.

– Den indiska sidan har också tydligt framhållit sin beslutsamhet att vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda sina handels- och ekonomiska intressen, sade det indiska utrikesdepartementet nyligen, rapporterar Reuters.

Slår mot skuggflottan

Den nya lagen riktar också in sig på Rysslands så kallade skuggflotta. Det handlar om tankfartyg och andra nätverk som används för att transportera rysk olja och samtidigt kringgå västliga restriktioner.

Lagstiftningen har fått ett brett stöd i den amerikanska kongressen.

Representanthuset godkände lagen med röstsiffrorna 262–159 på onsdagen, efter att senaten röstat igenom den med 86–11 i augusti.

Zelenskyj välkomnar beslutet

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj välkomnar kongressens beslut och har under en längre tid uppmanat amerikanska politiker att gå vidare med lagstiftningen.

Efter omröstningen i representanthuset sade Zelenskyj att hårdare sanktioner kan bidra till att pressa Moskva mot fred.

– Lindsey Grahams lag och andra kraftfulla sanktionsåtgärder från våra partner mot källan till detta krig, mot Ryssland, utgör ett extremt kraftfullt verktyg som kan stoppa detta terroristkrig, säger Zelenskyj, enligt Kyiv Post.

LÄS MER: Ukrainsk specialoperation – kraftiga explosioner

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Varnar för vinterkyla över Sverige

2026 09 19

Vintern kan bli ovanligt kall.

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen