Var femte svensk bär på parasit – ”Tar sig in i hjärnan”

2025 04 16

En liten parasit kan ta sig in i den mänskliga hjärnan, vilket länge har varit en gåta för forskningen.

Men nu vet forskare vid Stockholms universitet hur det går till.

Det handlar om parasiten Toxoplasma gondii.

Man uppskattar att cirka 15-20 procent av Sveriges befolkning är bärare av parasiten, som bland annat sprids via kattavföring och otillagat kött.

”Tar sig in i hjärnan”

De flesta som smittas av Toxoplasma får inga symptom, men personer med nedsatt immunförsvar kan drabbas av en livsfarlig hjärninfektion. Dessutom är parasiten farlig för foster.

Parasiten Toxoplasma ”tar sig in i hjärnan”, uppger forskare vid Stockholms universitet i ett uttalande.

Och nu vet de dessutom hur det går till, vilket tidigare har varit en gåta.

Parasiten kan manipulera infekterade immunceller och klibba fast i hjärnans kärlväggar, visar forskarna i en ny studie som publicerats i Nature Communications.

På så vis tar det bara några timmar för parasiten att ta sig in i den mänskliga hjärnan.

– Det som möjliggjorde fynden är att vi har utvecklat en ny metod för att spruta in och spåra parasiter i hjärnan hos möss, säger forskaren Matias Rodriguez, som är en av dem som ligger bakom studien.

”Manipulerar immunceller”

Man har tidigare inte vetat hur parasiten kan ta sig igenom blod-hjärnbarriären, som finns till just för att skydda hjärnan.

Men nu vet man att det sker med hjälp av molekylerna ICAM-1 och CD18, som beskrivs som ”klisterliknande”.

– Det är en mycket fiffig strategi av parasiten att manipulera immunceller så att de klibbar fast i hjärnans blodkärl och på så sätt enkelt kunna nå hjärnvävnaden, säger professorn Antonio Barragan, som även han är verksam vid Stockholms universitet och är en av forskarna bakom studien.

Forskarna hoppas att de nya rönen ska bidra till att utveckla preventiva behandlingar och förebygga den globalt sett vanligaste parasitinfektionen hos människor.

Cirka var femte svensk, upp till 20 procent, tros vara bärare av parasiten, men för de flesta är det alltså ofarligt. För personer med nedsatt immunförsvar kan den dock orsaka livshotande sjukdom.

Enligt Livsmedelsverket kan man minska risken att bli sjuk bland annat genom att hetta upp helt kött från lamm, gris, nöt och vilt till minst 60-65 grader.

Torkat, gravat eller kallrökt kött kan man frysa in i minst tre dygn.

Man bör också skölja bort synliga jordrester från grönsaker, frukt och bär.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen

Anders Tegnell varnar: Det här kan orsaka nästa pandemi

2026 08 21

Nu uttalar sig den tidigare statsepidemiologen om nästa pandemi.

Tegnell flaggar för att en framtida pandemi kan skilja sig kraftigt från covid-19. Det behöver inte alls handla om något luftburet virus, konstaterar experten. I stället lyfter han fram en annan typ av smitta som kan orsaka nästa globala hälsokris.

– Teoretiskt kan man tänka sig att man får spridning av något matburet. Det funderar jag på, eftersom matdistributionen är stor och bred i hela världen, säger han till Sveriges Radio.

Tegnell lyfter galna kosjukan som ett exempel på ett sådant virus.

– Eller någonting som är mer smittsam och sprids snabbar än vad den gjorde, säger han till radion.

Går inte att förutse

Anders Tegnell har tidigare varnat för att nästa kommer att hota världen på helt nya sätt än tidigare. Det gör det omöjligt att förbereda sig fullt ut, menar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, har Tegnell sagt till Dagbladet.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

Lägst överdödlighet 

Sverige drabbades betydligt hårdare av covid-19 under de första vågorna av pandemin jämfört med övriga Norden. Coronakommissionen har riktat hård kritik mot att Sverige var dåligt förberett och att skyddet av äldre misslyckades.

Samtidigt har den svenska smittohantering fått upprättelse i efterhand. Under åren 2020–2022 hade Sverige hade lägst överdödlighet av samtliga EU-länder, enligt Statistikmyndigheten SCB.

– Jag tycker nog att vi på myndigheten gjorde ett bra jobb under omständigheterna. Hade vi vetat mer innan hade vi kanske gjort en del saker annorlunda, men det är en annan sak, sade Anders Tegnell till Aftonbladet 2023.

– Vi gjorde så mycket vi kunde med de verktyg som vi hade, konstaterade den tidigare statsepidemiologen.  

LÄS OCKSÅ: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå 

Foto: Viktor Gårdsäter

Text: Redaktionen