JUST NU: Vapnet som står på svenska försvarets önskelista

2022 11 26

Det handlar om artillerisystemet Himars som varit ett effektivt system för Ukraina i kriget mot Ryssland.

– Det är en helt ny förmåga som vi inte har idag, säger Rein Pella, lärare på försvarshögskolan och artillerist till SVT.

Mycket effektivt

Ukraina fick raketartilleriet Himars av USA i början av sommaren. Det visade sig vara ett mycket effektivt system.

Först kunde det befintliga artilleriet skjuta 20-30 kilometer, men kunde senare skjuta uppemot 85 kilometer.

Det påverkade Ryssland, som hade svårt med transporter av bland annat mat och ammunition.

– Det slog sönder hela den ryska logiken, det är verkligen en game changer. Det finns en typ av ammunition som visar att raketartilleriet kan skjuta upp till 300 kilometer, men det har Ukraina inte fått ännu. För Sveriges del, om vi ser på 150 km-varianten, så kan vi föreställa oss att vi grupperar i Västervik, som ligger cirka 100 km från Visby. Då kan man med 150 kilometers räckvidd bekämpa mål på hela Gotland från fastlandet, uppger Pella till SVT.

Prövade Himars i Vindel

En artikel publicerad av Svenska Dagbladet i oktober i år, beskriver hur den svenska militären testade Himars i Vindel, med Ukraina som förebild.

Sex skarpladdade raketer avlossades.

– Ljusblixten var mycket kraftig och syntes på flera kilometers håll. Efteråt upplevdes ett muller. Raketerna slog ner efter ungefär 45 sekunder och cirka 25 kilometer bort. De 90 kilo tunga stridsspetsarna exploderade sedan ungefär ett tiotal meter bort från det tilltänkta målet, rapporterar SvD.

Höga krav på kvalitet

Försvarsmakten betonar att deras uppdrag ställer höga krav på vapnens kvalitet, att det är viktigt att de fungerar felfritt i alla klimat, både till sjöss, men också på land. Även personalens säkerhet betonas.

– Vapen har en mycket viktig roll i Försvarsmaktens verksamhet. Rätt vapen till rätt ändamål ökar våra chanser att kunna lösa våra uppgifter, skriver Försvarsmakten på sin hemsida.

Försvarsmakten betonar också vikten av att ha en bredd på arsenalen och att det finns allt från artilleripjäser på uppemot 50 kilometers räckvidd till eldhandvapen.

Foto: A. Åberg Försvarsmakten

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen