Ryskt vansinnesutspel – pekar ut mål i väst

2024 02 02

Tv-ankaret Vladimir Solovyov är en av Kremls ledande propagandister.

Han är känd för att basunera ut Kremls propaganda om Ukraina och Nato.

Nu tycks Solovyov ha passerat en ny gräns.

I ett tv-inslag på bästa sändningstid går tv-journalisten ut med en direkt uppmaning till Rysslands diktator Vladimir Putin.

Solovyov föreslår att Putin ska gå i kärnvapenkrig mot Nato.

– Av någon anledning har Nato-medlemmarna en känsla av att de är redo för ett krig med Ryssland och att detta krig kommer att föras med icke-nukleära medel, säger han och tillägger:

– Varför ska vi gå med på det? För att Nato vill det?

Solovyov fortsätter sedan sitt resonemang i tv-programmet. Han uppmanar diktatorn Vladimir Putin att skicka en tydlig signal till västvärlden.

– Använd kärnvapen. Börja med att utföra tester. Spräng en verklig bomb för att visa dem, så alla kan se det.

Pekar ut mål i Europa

Efter uppmaningen fortsätter Solovyov sitt kärnvapenresonemang.

Han tillägger snabbt att nya tester troligtvis inte kommer att vara tillräckligt.

Propagandisten föreslår att Ryssland ska rikta sina kärnvapen mot ett specifikt mål i Europa: Natos högkvarter i Bryssel.

– Europa tömmer sina ammunitionslager. Det betyder att Europa är naket. Just nu har de ingen ammunition, säger Solovyov och tillägger:

– Om någon inte förstår så är Nato i krig med oss. Lyssna på vårt folk vid frontlinjen. De har inga som helst tvivel om vem som konfronterar oss. Bomba Natos högkvarter nu!

Ex-presidenten hotar med kärnvapen

Vladimir Solovyovs utspel kommer endast några dagar efter att Rysslands tidigare president, Dmitrij Medvedev, stått för ett uppmärksammat kärnvapenutspel.

I ett inlägg på Telgram varnade Medvedev för att Ryssland kommer att svara med ett en kärnvapenattack om Ukraina attackerar så kallade robotsilos på rysk mark.

En robotsilo är en behållare där robotar förvaras i avvaktan på att de ska skjutas iväg. Oftast finns robotsiloer på ubåtar eller på land.

– Attacker från Ukraina riskerar att bryta mot paragraf 19 i Rysslands kärnkraftsdoktrin från 2020. Alla i Kyiv bör komma ihåg detta, skrev Medvedev.

Foto: Geralt

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen