Vanligt körkort försvinner i Sverige

2025 01 07

Den gröna omställningen kan leda till att ett vanligt körkort dör ut i Sverige.

Det rör sig om körkort för manuellt växlade bilar, som är den vanligaste körkortsformen i Sverige i dag.

Anledningen till att det klassiska körkortet riskerar att försvinna är biltillverkares omställning till elbilar, som saknar manuell växellåda.

Redan i dag upplever Trafikverket svårigheter med att köpa in manuellt växlade bilar till förarproven, rapporterar DN.

Samtidigt väljer allt fler förare att ta automatkörkort.

Under 2023 var 42 procent av alla uppkörningar för automatkörkort.

Elbilen ersätter

Från och med 2035 kommer dessutom EU att stoppa nya bensin- och dieselbilar. Nya bilar kommer inte längre att få producera några koldioxidutsläpp, vilket i praktiken innebär ett förbud mot försäljning av bensin- och dieselbilar.

När de klassiska bilarna fasas ut innebär det sannolikt slutet för den manuella växellådan. Detta eftersom elbilar ska ersätta fossildrivna bilar.

– Elbilen är ju alternativet som finns i dag, och där finns egentligen ingen manuell växellåda, säger Ove Lommered, avdelningschef på Trafikverket, till DN.

Kollegan Sofia Lindahl, kommunikationschef på Trafikverkets förarprov, bedömer dock att det manuella körkortet inte kommer fasas ut helt och hållet.

Undantag kommer behöva göras för en del yrkesgrupper, menar Lindahl.

– Till exempel polis, räddningstjänst och de som kör bärgningsbilar behöver ofta kunna förflytta vilket fordon som helst i sin tjänst. Det gör att det finns en kravbild i professionen, säger hon till tidningen.

Digitala körkort

En annan typ av körkort som är på väg att försvinna är de fysiska korten som många svenskar har i plånboken i dag.

Målsättningen är att de rosa plastkorten ska ersättas med digitala varianter.

Förhandlingar pågår för närvarande i EU för att komma fram till ett gemensamt beslut för alla medlemsländer.

– Om det här träder i kraft så ska det senast om fem år finnas ett digitalt körkort även i Sverige, sade Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till SR Ekot i början av december.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen