Vanligaste dödsorsaken i världen – Varken krig, svält eller fetma

2021 09 09

Varken krig, svält eller fetma är världens vanligaste dödsorsak – utan något helt annat.

Detta enligt en rapport av FN:s miljöprogram UNEP, konstaterar Naturvårdsverket.

Dödar upp till 7 miljoner årligen

Den vanligaste orsaken är förorenad luft som varje år dödar mellan fyra och sju miljoner människor i förtid enligt FN-rapporten.

– Det finns ingen annan enskild faktor som dödar eller skador fler personer i världen, säger Roger Sedin på Naturvårdsverket till Sveriges Radio.

Stroke och lungcancer

Sjukdomar och dödsorsaker som följer i luftföreningarnas spår är exempelvis stroke och lungcancer och nyligen kom nya uppgifter om att plötsliga hjärtstopp är vanligare vid höga halter av luftföroreningar.

Nationell lag

Det är få länder som följer Världshälsoorganisationens rekommenderade gränsvärden i nationell lag förklarar SR. Men det finns relativt snabba metoder att nå klara förbättringar förklarar Roger Sedin som understryker att det är samma orsaker bakom luftföroreningarna som det är bakom klimatfrågan.

Smarta klimatåtgärder

– Gör vi smarta klimatåtgärder får vi väldigt snabbt bättre luftkvalitet och färre personer döda och sjuka. Samma utsläpp som skadar klimatet försämrar också luften, säger han.

124 länder har i dagsläget regler för att minska utsläppen från industri, fordonstrafik, sopförbränning och hushållens eldning.

Foto: M. Chen

[yop_poll id="603"]

JUST NU: Nordea gör som ingen annan bank – många kunder kommer bli arga

2025 06 09

Nordea har fattat ett beslut som ingen annan bank i Sverige har gjort.

Det framgår av en granskning från Fair Finance Guide och Naturskyddsföreningen.

Storbanken sänker nämligen sina hållbarhetskrav.

Enligt Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, är det första gången som en svensk bank fattar ett sådant beslut under de tio år som bankernas hållbarhet granskats.

– Det är väldigt oroande och vi tror att det kommer göra många bankkunder upprörda, säger Karin Lexén i ett uttalande.

Öppnar för kritiserat lån

I granskningen framgår att de sänkta hållbarhetskraven bland annat innebär att Nordea nu tillåter nya lån för “några av de värsta formerna av utvinning av fossila bränslen” och bolag som utvinner oljesand, skifferolja och som söker efter olja norrut i Arktis.

Tidigare har Nordea haft restriktioner för den typen av lån.

– Samtidigt som klimatkrisen förvärras och isarna smälter vill Nordea stödja jakten på olja allt längre norrut i Arktis. Det är både oansvarigt och cyniskt, säger Jakob König, vid Fair Finance Guide i Sverige. 

"Kan få förödande konsekvenser"

Ett företag som därmed skulle kunna ta lån från Nordea är det norska oljebolaget Equinor. Bolaget är på väg att återuppta utvecklingen av oljefältet Wisting som ligger nära naturreservatet Björnön.

Enligt Naturskyddsföreningen är utvinningen förenad med “stora risker”.

– En olycka skulle kunna få förödande konsekvenser för Arktis känsliga miljö, framhåller föreningen.

LÄS MER: SEB:s privatekonom uppmanar bankkunder – kan spara tusenlappar

Banken: Vi har riktlinjer för investeringar

Nordea har inte uttryckligen svarat på kritiken.

På sin hemsida skriver banken att riktlinjer tagits fram för att “säkerställa att de företag som Nordeas fonder investerar i uppfyller våra förväntningar när det gäller ESG (miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning)”.

– Och att dessa hållbarhetsrisker hanteras i alla våra investeringsprocesser, framhäver Nordea.

Swedbank har slutat

I januari uppgav Fair Finance Guide att Swedbank slutar med de kritiserade lånen till oljebolag. Det var krav från tusentals kunder som ledde till förändringen, enligt organisationen.

Tidigare har det även framkommit att SEB lånat ut  22 miljarder till företag som borrar efter olja och fossilgas i Arktis. Banken menar att oljeutvinningen i Arktis bara är en begränsad del av verksamheten.

– Det är svårt att sätta likhetstecken mellan de här siffrorna och hävda att pengarna finansierar oljebolag i Arktis. Det här handlade om ett brygglån för att köpa ett företag, inte att finansiera nya oljefält i Arktis, sade Frank Hojem, kommunikationschef på SEB, till Aftonbladet 2022.

Handelsbanken slutade med lånen för fem år sedan.

LÄS MER: Svenskt Näringsliv varnar – ”Hushållen reagerar kraftigt”

Foto: Nordea

Text: Redaktionen


Attack djupt in i Ryssland – tvingas till akutåtgärd

2025 06 09

En kraftig attack har ägt rum långt in i Ryssland.

Attacken beskrivs som en av de djupast in i landet sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes för tre år sedan, rapporterar Reuters.

Den ska ha ägt rum i regionen Tjuvasjien, 1 300 kilometer från den ukrainska gränsen, och ha genomförts av ukrainska drönare, hävdar regionens guvernör Oleg Nikolayev på Telegram.

Enligt uppgifterna har attacken riktats mot elektronikfabriken VNIIR, vilket tvingat ryssarna att akut stoppa all produktion i anläggningen.

– Det ansvarsfulla beslutet fattades att tillfälligt avbryta produktionen för att garantera de anställdas säkerhet, framhåller Nikolayev.

Rysslands försvarsdepartement hävdar att 49 ukrainska drönare skjutits ned över Ryssland under natten.

Finns på USA:s sanktionslista

Ukrainas militär har kort kommenterat uppgifterna.

I ett uttalande på Telegram uppges att “minst två drönare” attackerat anläggningen, som specialiserar sig på att tillverka navigationsutrustning som används i attackdrönare, fjärrstyrda flygbomber och precisionsvapen, rapporterar Reuters.

Den ryska fabriken, som ligger 600 kilometer öster om Moskva, finns på USA:s sanktionslista. 

Det framgår även att attacken utlöst en storskalig brand. Nyhetsbyrån har dock inte oberoende kunnat bekräfta uppgifterna.

Polen skickade upp stridsflyg

Kyiv har ofta kommenterat attacker på ryskt territorium med att man ämnar att förstöra infrastruktur som är avgörande för Rysslands attacker mot Ukraina.

Den ukrainska militären framhåller också på måndagen att man attackerat två flygplan på den ryska militärbasen Savasleyka, drygt 600 kilometer från den ukrainska gränsen. 

Samtidigt har även Ryssland genomfört en massiv attack mot Ukraina, skriver Ukrainas militär på Telegram.

Flyglarmen lyder över hela landet och enligt det ukrainska flygvapnet har 459 drönare skjutits ned under natten till måndagen. Totalt ska 499 luftburna anfallsvapen ha avfyrats.

Attackerna fick Natomedlemmen Polen att skicka upp stridsflyg för att skydda polskt luftrum.

– Åtgärderna vidtas för att säkra gränsområdena, bekräftar den polska militärledningen på X.

LÄS MER: 

Putin varnas: “Nedräkning till krisen” – kan ske redan i sommar

Foto: Skärmdump, sociala medier

Text: Redaktionen