Välkommen ljusglimt för många hushåll

2023 04 05

Många svenska hushåll har höga skulder i förhållande till sina inkomster.

Det gör dem sårbara för höjd ränta och inflation i oroliga ekonomiska tider.

Men nu tycks en positiv vändning vara nära för hushåll av just den här typen, rapporterar SVT.

Detta eftersom inflationen för med sig kraftiga löneökningar vilket i sin tur gör att lånen krymper i jämförelse.

– Det kommer stå allt mer klart för hushållen att läget blir bättre, säger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall till SVT.

Nya industriavtal

Bakom det förväntade lönelyftet finns de nya industriavtalen som sattes i början av månaden.

Där aviserades ett historiskt högt löneavtal och en extra höjning av de lägsta lönerna med 1 350 kronor.

Det är det högsta lönelyftet sedan 2008, och som för med sig effekten att den så kallade skuldkvoten minskar.

Förbättras gör alltså även hushållens skuldsituation.

– Kombinationen av att hushållen inte belånar sig så mycket och att inkomsterna växer minskar trycket på hushållen att kunna betala sina låneskulder framöver, säger Mats Kinnwall.

Även dystra nyheter

Till de negativa nyheterna hör dock att det är långt ifrån alla som kommer att glädjas åt löneökningar.

Åtminstone sett ur perspektivet att de äts upp till följd av inflationen.

Enligt en ny prognos från Konjunkturinstitutet, KI, kommer tio år av löneökningar försvinna de kommande tre åren på grund av förväntad lågkonjunktur.

– Reallönerna minskar väldigt kraftigt. Mätt mot KPI kommer reallönerna minska med 10 procent under 2023 och 2024. Det tar tillbaka reallönerna till nivån som var 2013. Det är en väldigt dramatisk utveckling, säger KI:s Albin Kainelainen, till SvD.   

En följdeffekt blir förstås att köpkraften minskar.

– Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen, framhåller KI.

Storbanken ändrade sig

I veckan reviderade Swedbank sin ränteprognos och förutspådde nya höjningar av styrräntan.

Den nya prognosen är att Riksbanken kommer att stå för en dubbelhöjning.

En gång med 50 punkter i april och sedan ytterligare 50 punkter även i juni.

Det innebär i så fall att styrräntan når fyra procent.

– Räntemarknaden har präglats av stora svängningar i år. Efter en markant uppgång under februari, både i Sverige och omvärlden, så föll räntorna i mars som ett resultat av bankoron i USA och Schweiz. Men vi räknar alltjämt med att räntorna stiger fram till sommaren, förutsatt att osäkerheten på de finansiella marknaderna avtar, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

JUST NU: Stor dramatik vid Nordkoreas gräns – militär ingriper

2025 10 19

Dramatiska scener har utspelat sig vid Nordkoreas gräns.

Ett dramatisk händelseförlopp har utspelat sig på gränsen mellan Nordkorea och Sydkorea på söndagen.

Sydkoreansk militär har ingripit.

Militär ingriper

En nordkoreansk soldat har hoppat av till Sydkorea genom att ta sig in i den demilitariserade zonen, rapporterar Reuters.

Soldaten har tagit sig in i den hårt bevakade zonen på söndagen, uppger sydkoreansk militär.

Sydkoreanska gränsvakter har ingripit.

De övervakade den nordkoreanska soldatens rörelser när han tog sig in i zonen, och tog honom sedan i förvar.

Det är första gången sedan augusti förra året som en nordkoreansk soldat har hoppat av på detta mycket riskabla sätt.

– Nordkoreaners avhopp över gränsen anses vara riskabla och de flesta flyktingar tar sig till södern via Kina eller andra tredjeländer, rapporterar nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

”Säkrade frihetsberövande”

Sydkoreansk militär bekräftar att de ”säkrade frihetsberövandet av en nordkoreansk soldat” på söndagen, samt att soldaten hade korsat den så kallade militära demarkationslinjen.

Den nordkoreanska soldatens avhopp ska nu utredas i Sydkorea.

– Militären identifierade individen i närheten av den militära demarkationslinjen, spårade och övervakade honom och genomförde en normal ledningsoperation för att säkra frihetsberövandet, heter det i en kommentar från den sydkoreanska militären, rapporterar NK News.

– Hittills har inga ovanliga rörelser av nordkoreanska styrkor upptäckts, enligt de sydkoreanska uppgifterna.

Flera händelser vid gränsen

För några månader sedan skedde en annan dramatisk händelse i gränsområdet, enligt tidningen.

Nordkoreanska soldater korsade då den militära demarkationslinjen i samband med ett ”befästningsarbete”, vilket fick den sydkoreanska militären att öppna eld och tvinga gruppen att återvända till Nordkorea.

Den nordkoreanska regimen blev då rasande och kallade det för en ”allvarlig provokation”.

LÄS OCSKÅ: Visar upp skräckvapen - har hotat USA

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

20 länder vill skicka ut människor – pressar EU

2025 10 19

20 länder kräver åtgärder för att skicka ut människor ur EU.

20 länder, däribland Sverige, sätter nu press på EU-kommissionen.

Anledningen är att länderna kräver åtgärder för att afghaner som vistas illegalt i Europa ska kunna skickas tillbaka till Afghanistan.

För närvarande kan länderna inte utvisa afghaner – men nu sätter de press på EU.

Kräver att EU agerar

Ett brev till EU-kommissionären Magnus Brunner, som är ansvarig för migrationsfrågor i EU, har undertecknats av 19 EU-länder plus Norge, rapporterar Euronews.

I brevet kräver länderna att EU-kommissionen ska hitta sätt att skicka tillbaka afghanska medborgare som lever i Europa utan uppehållstillstånd.

Länderna kräver att dessa personer ska kunna skickas tillbaka frivilligt eller genom tvång.

Idag kan länderna inte skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan, eftersom det inte finns något formellt återvändandeavtal med talibanregimen.

Man kan därför inte ens utvisa afghaner som dömts för brott – vilket är ett hot mot ländernas säkerhet samt ”undergräver allmänhetens förtroende för asylpolitiken”, menar de 20 länderna i brevet till EU-kommissionen.

LÄS OCKSÅ: Rysk jätteindustri i fritt fall - rekordlåga siffror

Dessa länder har skrivit under

Det är Belgiens asyl- och migrationsminister Anneleen Van Bossuyt som har tagit initiativ till brevet.

Initiativet stöds av Norge, som inte är med i EU, samt av Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Finland, Grekland, Irland, Italien, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Slovakien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

– De kräver att EU-kommissionen sätter frågan om afghaners återvändande högst upp på sin dagordning, bland annat genom att förhandla med talibanregimen för att komma överens om en politik för återvändande, rapporterar kanalen.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har dessutom varit nära att själv sluta ett avtal med talibanerna angående möjligheten att skicka tillbaka afghanska medborgare till Afghanistan.

Tyskland har även utvisat 81 afghaner i juli i år.

Agerandet har emellertid mötts av hård kritik från FN.

LÄS OCKSÅ: Jättekris för klassisk bransch i USA - folk vägrar att köpa

Foto: K Buckert resp European Parliament

Text: Redaktionen