Välkommen ljusglimt för många hushåll

2023 04 05

Många svenska hushåll har höga skulder i förhållande till sina inkomster.

Det gör dem sårbara för höjd ränta och inflation i oroliga ekonomiska tider.

Men nu tycks en positiv vändning vara nära för hushåll av just den här typen, rapporterar SVT.

Detta eftersom inflationen för med sig kraftiga löneökningar vilket i sin tur gör att lånen krymper i jämförelse.

– Det kommer stå allt mer klart för hushållen att läget blir bättre, säger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall till SVT.

Nya industriavtal

Bakom det förväntade lönelyftet finns de nya industriavtalen som sattes i början av månaden.

Där aviserades ett historiskt högt löneavtal och en extra höjning av de lägsta lönerna med 1 350 kronor.

Det är det högsta lönelyftet sedan 2008, och som för med sig effekten att den så kallade skuldkvoten minskar.

Förbättras gör alltså även hushållens skuldsituation.

– Kombinationen av att hushållen inte belånar sig så mycket och att inkomsterna växer minskar trycket på hushållen att kunna betala sina låneskulder framöver, säger Mats Kinnwall.

Även dystra nyheter

Till de negativa nyheterna hör dock att det är långt ifrån alla som kommer att glädjas åt löneökningar.

Åtminstone sett ur perspektivet att de äts upp till följd av inflationen.

Enligt en ny prognos från Konjunkturinstitutet, KI, kommer tio år av löneökningar försvinna de kommande tre åren på grund av förväntad lågkonjunktur.

– Reallönerna minskar väldigt kraftigt. Mätt mot KPI kommer reallönerna minska med 10 procent under 2023 och 2024. Det tar tillbaka reallönerna till nivån som var 2013. Det är en väldigt dramatisk utveckling, säger KI:s Albin Kainelainen, till SvD.

En följdeffekt blir förstås att köpkraften minskar.

– Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen, framhåller KI.

Storbanken ändrade sig

I veckan reviderade Swedbank sin ränteprognos och förutspådde nya höjningar av styrräntan.

Den nya prognosen är att Riksbanken kommer att stå för en dubbelhöjning.

En gång med 50 punkter i april och sedan ytterligare 50 punkter även i juni.

Det innebär i så fall att styrräntan når fyra procent.

– Räntemarknaden har präglats av stora svängningar i år. Efter en markant uppgång under februari, både i Sverige och omvärlden, så föll räntorna i mars som ett resultat av bankoron i USA och Schweiz. Men vi räknar alltjämt med att räntorna stiger fram till sommaren, förutsatt att osäkerheten på de finansiella marknaderna avtar, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen