Välkommen ljusglimt för många hushåll

2023 04 05

Många svenska hushåll har höga skulder i förhållande till sina inkomster.

Det gör dem sårbara för höjd ränta och inflation i oroliga ekonomiska tider.

Men nu tycks en positiv vändning vara nära för hushåll av just den här typen, rapporterar SVT.

Detta eftersom inflationen för med sig kraftiga löneökningar vilket i sin tur gör att lånen krymper i jämförelse.

– Det kommer stå allt mer klart för hushållen att läget blir bättre, säger Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall till SVT.

Nya industriavtal

Bakom det förväntade lönelyftet finns de nya industriavtalen som sattes i början av månaden.

Där aviserades ett historiskt högt löneavtal och en extra höjning av de lägsta lönerna med 1 350 kronor.

Det är det högsta lönelyftet sedan 2008, och som för med sig effekten att den så kallade skuldkvoten minskar.

Förbättras gör alltså även hushållens skuldsituation.

– Kombinationen av att hushållen inte belånar sig så mycket och att inkomsterna växer minskar trycket på hushållen att kunna betala sina låneskulder framöver, säger Mats Kinnwall.

Även dystra nyheter

Till de negativa nyheterna hör dock att det är långt ifrån alla som kommer att glädjas åt löneökningar.

Åtminstone sett ur perspektivet att de äts upp till följd av inflationen.

Enligt en ny prognos från Konjunkturinstitutet, KI, kommer tio år av löneökningar försvinna de kommande tre åren på grund av förväntad lågkonjunktur.

– Reallönerna minskar väldigt kraftigt. Mätt mot KPI kommer reallönerna minska med 10 procent under 2023 och 2024. Det tar tillbaka reallönerna till nivån som var 2013. Det är en väldigt dramatisk utveckling, säger KI:s Albin Kainelainen, till SvD.

En följdeffekt blir förstås att köpkraften minskar.

– Hushållens reala disponibla inkomster minskar i år och hushållen drar därför markant ner på konsumtionen, framhåller KI.

Storbanken ändrade sig

I veckan reviderade Swedbank sin ränteprognos och förutspådde nya höjningar av styrräntan.

Den nya prognosen är att Riksbanken kommer att stå för en dubbelhöjning.

En gång med 50 punkter i april och sedan ytterligare 50 punkter även i juni.

Det innebär i så fall att styrräntan når fyra procent.

– Räntemarknaden har präglats av stora svängningar i år. Efter en markant uppgång under februari, både i Sverige och omvärlden, så föll räntorna i mars som ett resultat av bankoron i USA och Schweiz. Men vi räknar alltjämt med att räntorna stiger fram till sommaren, förutsatt att osäkerheten på de finansiella marknaderna avtar, säger Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, i ett pressmeddelande.

Foto: P. Kapischka

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen