Vägrar sänka pris på mjölk – ger sin förklaring

2023 04 03

Mjölk och mejeriprodukter har stigit med 30 procent i pris under det senaste året.

Detta samtidigt som det finns ett stort överskott på mjölk – såväl i Sverige som globalt.

– Som företag kan de ha vinning av att behålla de höga priserna. Att man kan göra så är ett tecken på marknadsmakt, säger Helena Hansson, professor vid SLU, till Dagens Nyheter.

"Skakar i mjölkbranschen"

På den internationella  marknaden rasar priset på mjölk. I Sverige har Arlas bönder fått priset sänkt flera gånger redan i år.

DN beskriver det som att det “skakar i mjölkbranschen”.

Trots det syns inga förändringar i butikshyllorna, där priserna ligger kvar på ungefär samma nivåer som förra månaden.

En förklaring är priset på mjölkpulver.

– För att förstå det stora schemat måste man förstå värdet av pulvret. Får man bra betalt för pulver, gör man pulver av mjölken. Det kan man inte göra nu. Pulvervärdet har sjunkit ett helt år, säger Björn Folkesson, lantbrukare på Öland, till tidningen.

Vädjade att mjölka mindre

För knappt två månader sedan vädjade mejerijätten Skånemejerier till sina 300 bönder att mjölka mindre.

Man uppmanade också att skjuta upp investeringar.

– Vi har bett de leverantörer som planerar att minska eller till och med upphöra med produktion, att om möjligt tidigarelägga, framhöll presschefen Anette Gregow i ett mejl till SVT Skåne.

"Enormt överskott"

I ett öppet brev uttryckte företaget att efterfrågan på mjölkbaserade varor minskat och man hänvisade önskemålet på minskat produktion till ett “enormt mjölköverskott”.

Man valde även att vända sig till industrin för att kunna bli av med skummjölk och produkter och som kan bli mjölkpulver, vilket ger en lägre ersättning.

– Med tanke på att priserna på mejeriprodukter gått ned avsevärt i Europa senaste tiden måste detta överskott säljas till ett mycket lågt pris, vilket skapar stora ekonomiska förluster för oss, uttryckte Skånemejeriers inköpsdirektör Göran Nihlén till bönderna, enligt SVT.

Mejerijättens förklaring

I slutet av mars kunde Arla konstatera att mejeriförsäljningen i Sverige minskade med fem procent i volym under vecka 8, jämfört med för ett år sedan.

Ekologisk mjölk minskade med hela 17 procent.

Enligt Helena Hansson är Skånemejeriers vädjan om att minska mjölkandet ett tecken på att enskilda företag kan påverka marknadspriset.

Men enligt Skånemejerier var det öppna brevet ett missförstånd. Det skulle enbart informera lantbrukarna om situationen.

I ett mejl till DN motiverar Anette Gregow varför priserna inte sänks till butik och i förlängningen till konsumenterna.

Vi justerar ständigt priset, i enlighet med mjölkpriset som ju går upp och ner över tid. Nu är mjölkpriset på väg ner. Som mejeriföretag är vi verksamma inom en lågmarginalbransch. I vår produktion skapas biprodukter, och det är det överskottet som i dag säljs på internationella marknaden. Det är just det överskottet som är mycket kostsamt.

Foto: A. Jankovic

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen