Vägrar sänka pris på mjölk – ger sin förklaring

2023 04 03

Detta samtidigt som det finns ett stort överskott på mjölk – såväl i Sverige som globalt.

– Som företag kan de ha vinning av att behålla de höga priserna. Att man kan göra så är ett tecken på marknadsmakt, säger Helena Hansson, professor vid SLU, till Dagens Nyheter.

"Skakar i mjölkbranschen"

På den internationella  marknaden rasar priset på mjölk. I Sverige har Arlas bönder fått priset sänkt flera gånger redan i år.

DN beskriver det som att det “skakar i mjölkbranschen”.

Trots det syns inga förändringar i butikshyllorna, där priserna ligger kvar på ungefär samma nivåer som förra månaden.

En förklaring är priset på mjölkpulver.

– För att förstå det stora schemat måste man förstå värdet av pulvret. Får man bra betalt för pulver, gör man pulver av mjölken. Det kan man inte göra nu. Pulvervärdet har sjunkit ett helt år, säger Björn Folkesson, lantbrukare på Öland, till tidningen.

Vädjade att mjölka mindre

För knappt två månader sedan vädjade mejerijätten Skånemejerier till sina 300 bönder att mjölka mindre.

Man uppmanade också att skjuta upp investeringar.

– Vi har bett de leverantörer som planerar att minska eller till och med upphöra med produktion, att om möjligt tidigarelägga, framhöll presschefen Anette Gregow i ett mejl till SVT Skåne.

"Enormt överskott"

I ett öppet brev uttryckte företaget att efterfrågan på mjölkbaserade varor minskat och man hänvisade önskemålet på minskat produktion till ett “enormt mjölköverskott”.

Man valde även att vända sig till industrin för att kunna bli av med skummjölk och produkter och som kan bli mjölkpulver, vilket ger en lägre ersättning.

– Med tanke på att priserna på mejeriprodukter gått ned avsevärt i Europa senaste tiden måste detta överskott säljas till ett mycket lågt pris, vilket skapar stora ekonomiska förluster för oss, uttryckte Skånemejeriers inköpsdirektör Göran Nihlén till bönderna, enligt SVT.

Mejerijättens förklaring

I slutet av mars kunde Arla konstatera att mejeriförsäljningen i Sverige minskade med fem procent i volym under vecka 8, jämfört med för ett år sedan.

Ekologisk mjölk minskade med hela 17 procent.

Enligt Helena Hansson är Skånemejeriers vädjan om att minska mjölkandet ett tecken på att enskilda företag kan påverka marknadspriset.

Men enligt Skånemejerier var det öppna brevet ett missförstånd. Det skulle enbart informera lantbrukarna om situationen.

I ett mejl till DN motiverar Anette Gregow varför priserna inte sänks till butik och i förlängningen till konsumenterna.

– Vi justerar ständigt priset, i enlighet med mjölkpriset som ju går upp och ner över tid. Nu är mjölkpriset på väg ner. Som mejeriföretag är vi verksamma inom en lågmarginalbransch. I vår produktion skapas biprodukter, och det är det överskottet som i dag säljs på internationella marknaden. Det är just det överskottet som är mycket kostsamt.

Foto: A. Jankovic

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen