Vägrar sänka pris på mjölk – ger sin förklaring

2023 04 03

Mjölk och mejeriprodukter har stigit med 30 procent i pris under det senaste året.

Detta samtidigt som det finns ett stort överskott på mjölk – såväl i Sverige som globalt.

– Som företag kan de ha vinning av att behålla de höga priserna. Att man kan göra så är ett tecken på marknadsmakt, säger Helena Hansson, professor vid SLU, till Dagens Nyheter.

"Skakar i mjölkbranschen"

På den internationella  marknaden rasar priset på mjölk. I Sverige har Arlas bönder fått priset sänkt flera gånger redan i år.

DN beskriver det som att det “skakar i mjölkbranschen”.

Trots det syns inga förändringar i butikshyllorna, där priserna ligger kvar på ungefär samma nivåer som förra månaden.

En förklaring är priset på mjölkpulver.

– För att förstå det stora schemat måste man förstå värdet av pulvret. Får man bra betalt för pulver, gör man pulver av mjölken. Det kan man inte göra nu. Pulvervärdet har sjunkit ett helt år, säger Björn Folkesson, lantbrukare på Öland, till tidningen.

Vädjade att mjölka mindre

För knappt två månader sedan vädjade mejerijätten Skånemejerier till sina 300 bönder att mjölka mindre.

Man uppmanade också att skjuta upp investeringar.

– Vi har bett de leverantörer som planerar att minska eller till och med upphöra med produktion, att om möjligt tidigarelägga, framhöll presschefen Anette Gregow i ett mejl till SVT Skåne.

"Enormt överskott"

I ett öppet brev uttryckte företaget att efterfrågan på mjölkbaserade varor minskat och man hänvisade önskemålet på minskat produktion till ett “enormt mjölköverskott”.

Man valde även att vända sig till industrin för att kunna bli av med skummjölk och produkter och som kan bli mjölkpulver, vilket ger en lägre ersättning.

– Med tanke på att priserna på mejeriprodukter gått ned avsevärt i Europa senaste tiden måste detta överskott säljas till ett mycket lågt pris, vilket skapar stora ekonomiska förluster för oss, uttryckte Skånemejeriers inköpsdirektör Göran Nihlén till bönderna, enligt SVT.

Mejerijättens förklaring

I slutet av mars kunde Arla konstatera att mejeriförsäljningen i Sverige minskade med fem procent i volym under vecka 8, jämfört med för ett år sedan.

Ekologisk mjölk minskade med hela 17 procent.

Enligt Helena Hansson är Skånemejeriers vädjan om att minska mjölkandet ett tecken på att enskilda företag kan påverka marknadspriset.

Men enligt Skånemejerier var det öppna brevet ett missförstånd. Det skulle enbart informera lantbrukarna om situationen.

I ett mejl till DN motiverar Anette Gregow varför priserna inte sänks till butik och i förlängningen till konsumenterna.

Vi justerar ständigt priset, i enlighet med mjölkpriset som ju går upp och ner över tid. Nu är mjölkpriset på väg ner. Som mejeriföretag är vi verksamma inom en lågmarginalbransch. I vår produktion skapas biprodukter, och det är det överskottet som i dag säljs på internationella marknaden. Det är just det överskottet som är mycket kostsamt.

Foto: A. Jankovic

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen