JUST NU: Nyckelpartiets besked inför regeringsförhandlingarna

2022 04 21

Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelar att hon kan tänka sig släppa fram en budget som Vänsterpartiet varit med och förhandlat fram.

Annie Lööf (C) har vid flera tillfällen poängterat att det är uteslutet att direkt budgetförhandla med Vänsterpartiet. 

Men nu svänger partiledaren, åtminstone indirekt.

Öppnar dörren

Annie Lööf öppnar för att släppa fram en budget som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen har förhandlat om, meddelar hon i en intervju med Svenska Dagbladet. Allt handlar om innehållet.

– Det beror helt och hållet på hur det har gjorts och vad det handlar om, säger Annie Lööf.

Blankt nej till Åkesson

Annie Lööf har själv ingen given statsministerkandidat, men uttrycker dock att målbilden är ett regeringssamarbete utan inflytande från Nooshi Dadgostar (V) eller Jimmie Åkesson (SD).

Den senare får ett blankt nej på all form av samarbete kring budgetfrågor från partiledaren.

“Proryskt SD”

– De senaste månaderna har visat varför ett proryskt Sverigedemokraterna inte är att lita på i en orolig säkerhetspolitisk omvärld. Eller varför Vänsterpartiet inte är ett parti att hålla i handen, när man lagt många protektionistiska förslag om att klippa elkablar eller inte sända vapen till Ukraina som man först tyckte, säger Annie Lööf till tidningen.

Små skillnader i voteringar

Omröstningarna i riksdagen tyder dock på att de praktiska skillnaderna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet inte är så stora. 

Enligt en undersökning röstar Annie Lööf och Nooshi Dadgostar lika i drygt hälften av voteringarna, uppger Dagens Nyheter, vilket är oftare än till exempel den viktiga oppositionsduon Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson.

“Inga motpoler”

– Det största avståndet på Magdalena Anderssons sida är det mellan Centern och Vänsterpartiet, men de här siffrorna visar att det är mindre än man kanske kunde tro. Det är inte så enkelt som att C och V är några absoluta motpoler i riksdagen, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till DN.

Avgörande vågmästare

Efter valet 2018 fick Centerpartiet, tillsammans med Liberalerna, en avgörande vågmästarställning i statsministeromröstningen när man valde att ingå samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i det som då kallades januariavtalet. 

Vill ha mittensamarbete

Centerpartiet har flera gånger uttryckt att partiet vill se ett brett samarbete i svensk politiks mittenskikt. Mycket tyder dock fortfarande på att de kommer att behöva välja mellan en socialdemokratisk ledd regering, med underlag från Vänsterpartiet, eller en M-KD-SD-regering.

Ett sådant scenario utgår från att Liberalerna och Miljöpartiet, som i de senaste mätningarna ligger under riksdagsspärren, åker ur riksdagen. Centerpartiet kan därför få en avgörande vågmästarroll även i det rysarval som väntar i september.

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen