JUST NU: Nyckelpartiets besked inför regeringsförhandlingarna

2022 04 21

Centerpartiets partiledare Annie Lööf meddelar att hon kan tänka sig släppa fram en budget som Vänsterpartiet varit med och förhandlat fram.

Annie Lööf (C) har vid flera tillfällen poängterat att det är uteslutet att direkt budgetförhandla med Vänsterpartiet.

Men nu svänger partiledaren, åtminstone indirekt.

Öppnar dörren

Annie Lööf öppnar för att släppa fram en budget som Vänsterpartiet tillsammans med regeringen har förhandlat om, meddelar hon i en intervju med Svenska Dagbladet. Allt handlar om innehållet.

– Det beror helt och hållet på hur det har gjorts och vad det handlar om, säger Annie Lööf.

Blankt nej till Åkesson

Annie Lööf har själv ingen given statsministerkandidat, men uttrycker dock att målbilden är ett regeringssamarbete utan inflytande från Nooshi Dadgostar (V) eller Jimmie Åkesson (SD).

Den senare får ett blankt nej på all form av samarbete kring budgetfrågor från partiledaren.

“Proryskt SD”

– De senaste månaderna har visat varför ett proryskt Sverigedemokraterna inte är att lita på i en orolig säkerhetspolitisk omvärld. Eller varför Vänsterpartiet inte är ett parti att hålla i handen, när man lagt många protektionistiska förslag om att klippa elkablar eller inte sända vapen till Ukraina som man först tyckte, säger Annie Lööf till tidningen.

Små skillnader i voteringar

Omröstningarna i riksdagen tyder dock på att de praktiska skillnaderna mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet inte är så stora.

Enligt en undersökning röstar Annie Lööf och Nooshi Dadgostar lika i drygt hälften av voteringarna, uppger Dagens Nyheter, vilket är oftare än till exempel den viktiga oppositionsduon Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson.

“Inga motpoler”

– Det största avståndet på Magdalena Anderssons sida är det mellan Centern och Vänsterpartiet, men de här siffrorna visar att det är mindre än man kanske kunde tro. Det är inte så enkelt som att C och V är några absoluta motpoler i riksdagen, säger Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, till DN.

Avgörande vågmästare

Efter valet 2018 fick Centerpartiet, tillsammans med Liberalerna, en avgörande vågmästarställning i statsministeromröstningen när man valde att ingå samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i det som då kallades januariavtalet.

Vill ha mittensamarbete

Centerpartiet har flera gånger uttryckt att partiet vill se ett brett samarbete i svensk politiks mittenskikt. Mycket tyder dock fortfarande på att de kommer att behöva välja mellan en socialdemokratisk ledd regering, med underlag från Vänsterpartiet, eller en M-KD-SD-regering.

Ett sådant scenario utgår från att Liberalerna och Miljöpartiet, som i de senaste mätningarna ligger under riksdagsspärren, åker ur riksdagen. Centerpartiet kan därför få en avgörande vågmästarroll även i det rysarval som väntar i september.

Foto: Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen