Sommarvärmen har hållit i sig lång in i september.

Efter värmeböljan i början av månaden, som gav nytt värmerekord på 31,1 grader i Helsingborg den 5 september, har temperaturen sjunkit igen även om den fortsatt ligger runt 20 grader i större delen av landet.

Det är ett av SMHI:s besked när veckans väderprognos presenteras idag.

– I mitten av veckan förstärks högtrycket över landet. Det blir mest soliga dagar med dagstemperaturer omkring 20 grader, framhåller SMHI och tillägger:

– Dock gör sig september påmind med kyliga nätter och på många håll bildas dis eller dimma, som dröjer kvar under morgon och förmiddagar.

Snöbyar drar in

Det är dock inte alla som får njuta av sensommarvädret.

Parallellt med värmebeskedet förutspås även årets första snö dra in över Sverige.

Kallare luft tar sig in norrifrån över Norrland, vilket kan få regnskurar att övergå till snöbyar i norra fjälltrakterna, enligt SMHI.

Väderinstitutet Storm Geo går något längre i sin prognos. Där talar man om “stor risk för snöbyar”.

– Från fredagen börjar det bli lite mer drag i vinden med kallare luft. Det kan bli lite nederbördsbyar som mitt på dagen kommer som regn men som under dygnets mörkare timmar kommer som snö, säger meteorologen Johan Groth från Storm Geo till Expressen.

– Det kan komma ett antal centimeter på högfjället. Lokalt kan det komma stora mängder, även om det kan skilja sig väldigt mycket, tillägger han.

Vänder i hela landet till helgen

Vädret är i startgroparna för att vända i hela landet framåt helgen.

– Under helgen blir det även lite svalare i södra Sverige, understryker SMHI.

Men innan dess blir det som sagt alltså temperaturer uppemot 20 grader mitt på dagarna, fram till och med torsdag.

– Dagen inleds med sol på många platser, men under dagen kommer molnigheten allmänt öka, då fronter drar in både öster- och västerifrån. Skurar kan förekomma här och var, lyder myndighetens prognos för måndagen.

Mer utrymme för solen

På tisdag drar fronterna bort från landet och ger plats för ett högtryck som växer in över södra Sverige.

– Under morgonen och förmiddagen kan skurar förekomma längs Upplands- och Norrlandskusten, samt i fjällen. I övrigt under dagen varvas moln med sol, som ser ut att få alltmer utrymme.

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen