SVERIGE: Vädret vänder

2023 06 15

Veckans medierapportering har skildrat återkommande utryckningar för att släcka skogsbränder på många håll i landet.

Ett av flera exempel var en omfattande skogsbrand i Fristad utanför Borås i måndags där man till slut tvingades kalla in brandflyg för att få kontroll över elden.

Och det kommer generellt att fortsätta vara varmt de närmaste dagarna – i söder kan det bli uppemot 30 grader.

Men det finns en första vändning i sikte, rapporterar Expressen.

Polskt regn

På söndag kan vädret svänga om.

Enligt meteorologen Páll Ágúst Thórarinsson, verksam på väderinstitutet Storm, kan det smita in regn från Norge över västra Norrland och Svealand.

Det rör sig dock inte om några stora mängder.

Ett större hopp för regn kommer istället från sydligare håll.

– Samtidigt kommer ett regnområde söderifrån från Polen som kan dra in över södra delarna av landet, säger meteorologen till Expressen.

Kan röra sig uppåt

Förhoppningen, ur ett svenskt perspektiv, är att regnmolnen inte blåser vidare österut mot Baltikum och Finland.

– Eventuellt kan det röra sig vidare uppåt landet i början av nästa vecka, tillägger Páll Ágúst Thórarinsson.

Till helgen bör prognosen ha klarnat ytterligare.

Åska kan slå till

Även om det förmodade regnet drar in över landet är det fortfarande för lite för att påverka den generella torkan och riskerna som följer.

Ökad oro för åska är också en bidragande faktor till hur en förändring av vädret till och med kan förvärra läget.

– Risken för bränder i skog och mark är extremt stor, konstaterar SMHI på sin hemsida och refererar till såväl Götaland som Svealand samt södra Norrlands kustland.

Fördubblad aktivitet hos MSB

På grund av veckans bränder har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, aktiverats i 77 händelser, enligt Sveriges Radio Ekot.

En fördubbling jämfört med 2022.

– Det har varit torrare än förra året men dessutom har samhället lärt sig att använda resurserna på ett bättre sätt så att vi larmas vid ett tidigare skede, säger Mette Lindahl Olsson, som är enhetschef på MSB, till radiokanalen.

Foto: L. Chian

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen