Vädret slår om – så blir semestervädret

2023 07 08

– Natten till lördag rör sig lågtrycket bort österut över Finland och ersätts av en högtrycksrygg. Med högtrycket förs även varmare luft in över landet och i samband med soligt väder hamnar temperaturen nära 25 grader i söder, och omkring eller dryga 20 grader i norr, säger SMHI:s meteorolog Moa Hallberg i ett uttalande.

Värmen håller i sig under söndagen.

Men sedan vänder det.

Nästa vecka återvänder kylan och regnet till Sverige.

I princip hela landet kommer att få det blött och regnigt.

– Måndag-tisdag försvagas högtrycksryggen när nya lågtryck pressar på västerifrån. Det mesta tyder på att ett nytt regnområde rör sig in över södra Sverige och berör i alla fall Götaland och västra Svealand, möjligen även längre norrut över södra Norrland, berättar Moa Hallberg.

Under 20-strecket

I mitten av nästa beräknas temperaturen sjunka ordentligt i stora delar av Sverige.

– På onsdag-torsdag kommer nästa lågtryck in och berör först Götaland och Svealand med regn, efter hand troligtvis även Norrland. Därefter ser vädret ut att fortsätta ostadigt med temperatur mest kring 15-20 grader, säger Moa Hallberg.

Så blir semestervädret

Den som väntar på att sommarvärmen ska återvända kan få vänta länge.

Lågtrycket beräknas hålla i sig under större delen av juli – den populäraste semestermånaden för många svenskar.

Runt månadsskiftet, om drygt tre veckor, kan värmen återvända.

Det uppger Josefine Qvarnesjö-Bergstedt, meteorolog på väderinstitutet Storm, i en intervju med Expressen.

– Ett litet glädje hopp är att vi ser en trend att i slutet av juli, början på augusti, så kommer det troligen att bli ett väderomslag mot det varma och torra vädret. Sen kan vi inte säga exakt när, men nånstans vid månadsskiftet ser vi tendenser, säger hon till tidningen.

Foto: Y. Bogdanov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen