Vädret helvänder – så blir det till jul

2023 12 18

Vi ser ut att kunna lägga slasket och plusgraderna bakom oss till julhelgen.

Under den senaste tiden har det varit mycket slask och plusgrader runt om i landet.

Det har lett till att många funderat på hur vädret kommer att bli till jul.

Nu kommer besked om att det ser ut att helvända, vilket kan innebära en vit julafton i nästan hela Sverige.

Det rapporterar SVT.

“Ser ut att återvända”

Ett djupare lågtryck är nu på väg in över landet vilket innebär att plusgraderna och slasket försvinner tillfälligt.

Det innebär även att det ser ut att bli både kyla och snö till julafton.

– Snön och kylan ser ut att återvända och lägga sig här över julhelgen, säger meteorologen Marcus Sjöstedt.

Goda möjligheter

Vidare förklarar Sjöstedt att omslaget förmodligen innebär att många kommer att vakna till en snöig julaftonsmorgon.

– Vi har ett omslag till kallare väder nu. Jag tror att det finns ganska goda möjligheter att fira en vit jul i år.

Från och med torsdag

Från och med mitten av veckan rör sig kallare luft in över landet och officiellt kommer lågtrycket från och med torsdagen.

– Från onsdag förs lite kallare luft ned över landet. Torsdag till lördag förs ett omfattande lågtryck in över Sverige, vilket ser ut att innebära ostadigt väder för jultrafiken med risk för både blåst och snöfall, meddelar SMHI.

– Men var de största snömängderna hamnar är fortfarande något osäkert.

Blir kallt

Att det kommer snöa och bli kallt framöver är fastställt, men det är ännu inte helt klart vart det kommer att snöa som mest till helgen.

– Till helgen ser det ut som att det fortsätter att föras ned kall luft över landet med nordlig vind bakom lågtrycket. Men lågtryckets placering under julhelgen är fortfarande något osäker, vilket påverkar prognosen för både snöfall och temperatur.

Det inkommande vädret ser även ut att medföra problem i trafiken, någonting som Trafikverket har varnat för.

Det kan du läsa mer om här

Foto: SB Vonlanthen

Text: Redaktionen


JUST NU: Lukasjenko sätter trupper på maxnivå

2025 10 11

En massiv insats av stridsförmåga inleds i Belarus.

Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko har beordrat en omfattande inspektion av landets väpnade styrkor.

Syftet är att föra utvalda enheter till ”högsta nivå av stridsberedskap”, rapporterar Kyiv Independent.

Full mobilisering

Försvarsministeriet beskriver nu en rad åtgärder där trupper förflyttas till förutbestämda områden och utför uppgifter enligt presidentens direktiv.

Enligt officiella uppgifter övervakas operationen noggrant av Lukasjenko själv.

– Som en del av kontrollen av vår stridsberedskap, på order av försvarsmaktens högste befälhavare, genomförs en rad åtgärder för att föra armén till högsta nivå av stridsberedskap i syfte att verifiera beredskapen, säger försvarsministeriet.

– Flera enheter kommer att genomföra en rad åtgärder för att föra dem till stridsberedskap, förflytta sig till utsedda områden och utföra de åtgärder som anges i ordern.

Inspektionen följer direkt efter de årliga mobiliseringsövningarna och syftar till att förbättra samordningen mellan lokala myndigheter och civila organisationer vid upprättande av territoriellt försvar och militärreserver.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Tidigare övningar

I september 2025 genomförde Belarus tillsammans med Ryssland de stora gemensamma militärövningarna Zapad-2025, där Kreml uppgav att omkring 100 000 soldater deltog.

Övningarna, som hålls vart fjärde år med fokus på försvar, har länge väckt oro i Europa.

När övningarna inleddes stängde Polen tillfälligt alla gränsövergångar mot Belarus som en försiktighetsåtgärd.

Oroande utveckling

Utvecklingen kommer i en tid då Nato-länder rapporterar misstänkt aktivitet nära de östra gränserna och drönarintrång som Europa fruktar kan vara kopplade till rysk underrättelseverksamhet.

Situationen har lett till förhöjd vaksamhet i länder som Polen, Litauen och Lettland, där militärledningar förstärker gränsövervakningen.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan har kraschat

Foto: President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


JUST NU: Natoland skickar ut nästan tusen ryssar

2025 10 11

Natolandet Lettland har tagit beslut om att hundratals ryssar måste lämna landet.

Som bekant bor många ryssar i de tidigare Sovjetstaterna Estland, Lettland och Litauen.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har relationen mellan Baltländerna och Ryssland blivit oerhört ansträngd.

Nu kommer besked om att Natolandet Lettland har tagit beslut om att skicka ut nästan tusen ryssar från landet, rapporterar Kyiv Independent.

841 måste lämna

Så många som 841 ryssar måste nu lämna Lettland.

Anledningen är deras misslyckande med att uppfylla lagkrav, inklusive bevis på kunskaper i lettiska och godkänt resultat i en nationell säkerhetsprövning.

Nya regler

Lettland ändrade först sina invandringslagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022. 

Under 2024 införde landets regering strängare regler som styr det lagliga uppehållet för ryska medborgare. 

Enligt de uppdaterade bestämmelserna måste ryska medborgare skaffa status som varaktigt bosatt i EU, visa kunskaper i lettiska på A2-nivå och ha klarat en nationell säkerhetsprövning senast den 30 juni 2025.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har kraschat

“Stort skifte”

I en rapport från 2024 från Utrikespolitiska institutet framgår att relationen mellan Ryssland och Lettland försämrades avsevärt efter invasionen av Ukraina.

– Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har det politiska systemet i Lettland genomgått flera seismiska förändringar, framhåller UI i rapporten.

– Tidigare dominerande partier har blivit utmanövrerade ur det lettiska parlamentet. Premiärministrar och presidenter har avgått.

“Omvälvande”

Invasionen skakade om det politiska klimatet i Lettland rejält, menas det.

– Det initiala politiska svaret på invasionen från de flesta lettiska politiska partier förvärrade de interetniska relationerna i landet, uppger UI.

– Samtidigt utgjorde dock de skilda attityderna till invasionen bland Lettlands rysktalande befolkning ett omvälvande ögonblick för partisystemet. Nya partier har försökt att locka till sig både lettisk- och rysktalande väljare och därmed överbrygga den etnopolitiska klyfta som i årtionden har genomsyrat det lettiska partisystemet.

Läs mer: Trump varnas – finns bara en sak att göra mot Putin

Foto: V. Tenevoy

Text: Redaktionen