Vädjar till svenska folket – akut situation om två veckor

2023 12 04

Svensk sjukvård står inför en akut utmaning.

Läget är på väg att förändras drastiskt.

Om ingenting görs inom en väldigt snart framtid innebär det omedelbar brist på sjukhusens blodlager.

– Vårt blodlager räcker i två veckor till om vi inte skulle få in något blod alls, säger exempelvis Fredrik Toss, läkare vid Blodcentralen på Norrlands universitetssjukhus i Region Västerbotten, till TV4

Vädjar till allmänheten

Situationen är pressad.

Lagret har under en längre period minskat.

Men nu är det allvar – och invånarna uppmanas nu med emfas att donera blod för att sjukhusen ska kunna säkerställa behovet inför jul och nyår.

– Vi skulle behöva fler blodgivare. Det skulle öka säkerheten för alla patienter i Sverige,  säger Fredrik Toss.

Flera regioner

Västra Götaland och Skåne är två andra regioner där det är bråttom att få in blod.

I synnerhet gäller det blodgrupp A och 0.

Den förstnämnda regionen har under hösten stått inför enorma utmaningar när det gäller blodbristen.

I oktober ställdes allt på sin spets när lagret minskade drastiskt vid en omfattande operation efter massiv blödning.

– Alla som är friska och har möjlighet att ge blod får gärna boka en tid hos oss, sade GeBlods kommunikatör Ulrika Ljung till Göteborgs-Posten i höstas.

"Långt under normala nivåer"

Men allra värst är situationen alltså i Region Västerbotten just nu.

– Vid en större olycka finns risk att lagren töms. Vi behöver akut få in blod, säger Fredrik Toss i ett pressmeddelande från regionen.

Anledningarna till bristen är flera.

Det har gått ut mer blod än vanligt samtidigt som färre blodgivare har dykt upp.

Veckans snöstorm och luftvägsinfektioner är några orsaker till att färre har gett blod senaste tiden.

– Lagren är långt under normala nivåer, säger sjuksköterskan Lina Viklund från blodcentralen i samma region.

Foto: H. Kadkah

Text. Redaktionen

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen