Vädjar till svenska folket – akut situation om två veckor

2023 12 04

Läget är på väg att förändras drastiskt.

Om ingenting görs inom en väldigt snart framtid innebär det omedelbar brist på sjukhusens blodlager.

– Vårt blodlager räcker i två veckor till om vi inte skulle få in något blod alls, säger exempelvis Fredrik Toss, läkare vid Blodcentralen på Norrlands universitetssjukhus i Region Västerbotten, till TV4

Vädjar till allmänheten

Situationen är pressad.

Lagret har under en längre period minskat.

Men nu är det allvar – och invånarna uppmanas nu med emfas att donera blod för att sjukhusen ska kunna säkerställa behovet inför jul och nyår.

– Vi skulle behöva fler blodgivare. Det skulle öka säkerheten för alla patienter i Sverige,  säger Fredrik Toss.

Flera regioner

Västra Götaland och Skåne är två andra regioner där det är bråttom att få in blod.

I synnerhet gäller det blodgrupp A och 0.

Den förstnämnda regionen har under hösten stått inför enorma utmaningar när det gäller blodbristen.

I oktober ställdes allt på sin spets när lagret minskade drastiskt vid en omfattande operation efter massiv blödning.

– Alla som är friska och har möjlighet att ge blod får gärna boka en tid hos oss, sade GeBlods kommunikatör Ulrika Ljung till Göteborgs-Posten i höstas.

"Långt under normala nivåer"

Men allra värst är situationen alltså i Region Västerbotten just nu.

– Vid en större olycka finns risk att lagren töms. Vi behöver akut få in blod, säger Fredrik Toss i ett pressmeddelande från regionen.

Anledningarna till bristen är flera.

Det har gått ut mer blod än vanligt samtidigt som färre blodgivare har dykt upp.

Veckans snöstorm och luftvägsinfektioner är några orsaker till att färre har gett blod senaste tiden.

– Lagren är långt under normala nivåer, säger sjuksköterskan Lina Viklund från blodcentralen i samma region.

Foto: H. Kadkah

Text. Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen