Vädjar till allmänheten efter överfall vid kyrkogård

2023 12 27

Ett besök på kyrkogården slutade med ett otäckt överfall.

Det misstänker polismyndigheten som nu går ut med en vädjan till allmänheten.

Okänt ärende till kyrkogården

Händelsen har inträffat i Skåne under onsdagskvällen. Närmare bestämt i östra Malmö på Rosengårds Kyrkogård.

Det är inte känt vad offret hade för ärende till kyrkogården men någon gång under hans besök vid kyrkogården dök den misstänkta gärningsmannen upp.

– Det var fortfarande ljust när det hände på eller vid kyrkogården. Vi hoppas att någon har sett någonting, säger Patric Fors vid Malmöpolisen till Sydsvenskan.

Brutalt överfall

Förövaren misstänks ha överfallit offret på ett brutalt sätt.

Det har sannolikt använts någon typ av verktyg under attacken.

– Det rör sig i varje fall om ett trubbigt föremål, bedömer polisen som finns på plats på kyrkogården för att samla in bevis.

Jakten på den skyldiga

Efter överfallet larmades polisen och SOS Alarm och den drabbade mannen kunde föras till sjukhuset där han togs in till akuten.

– Med skador på huvudet, uppger polisen på sin webbsida.

På grund av skadorna har poliserna ännu inte kunnat höra offret som de hoppas ska kunna lämna uppgifter som ska hjälpa till i jakten på den skyldiga.

Söker vittnen

Polisen vänder sig nu till allmänheten och vädjar om hjälp med den pågående brottsutredningen.

– Polisen söker nu vittnesuppgifter eller tips om händelsen. Har du sett eller har annan information om misshandeln, kontakta polisen på 114 14.

En anmälan om grov misshandel kommer att upprättats.

Misshandlad i Värmland

Även i Värmland har en misstänkt misshandel ägt rum på onsdagskvällen, i Degerfors.

[En] polispatrull har gripit en man som misstänks ha misshandlat en kvinna han har en relation med, förklarar polisen.

Brottsplatsen som är den gemensamma bostaden kommer att undersökas av polisens tekniker.

Den misstänkte mannen som är i 30-årsåldern kommer delges misstanke. Ett inledande förhör kommer genomföras.

Kan sättas på fri fot

En jouråklagare kommer snart att fatta beslut om eventuellt vidare frihetsberövande och då i form av anhållande alternativt att mannen kommer försättas på fri fot, förklarar polisen.

Arkivfoto: J. Flobrant

Text: Redaktionen


Stor vändpunkt för Rysslands armé

2026 04 15

För första gången under kriget minskar den ryska arméns rekrytering av soldater kraftigt.

Under årets tre första månader har Ryssland lyckats rekrytera mellan 800 och 1 000 soldater dagligen. En minskning med hela 20 procent jämfört med samma period förra året, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Den ryska rekryteringen fortsätter att minska i takt med att antalet förluster på slagfältet ökar, skriver ISW i sin senaste lägesrapport.

Trots rekordhöga bonusar

Den kraftiga nedgången markerar en vändpunkt i kriget. Trots att Kreml har ökat värvningsbonusarna till nya soldater minskar rekryteringarna.

– Värvningsbonusarna uppnådde rekordhöga 1,47 miljoner rubel i mars 2026, rapporterar ISW med hänvisning till den tyske ekonomen Janis Kluge.

Kluge har också analyserat Kremls utbetalningar till familjer som förlorat anhöriga i kriget.

Enligt analysen, som bygger på uppgifter från ryska finansdepartementet, betalade myndigheterna ut ersättning till 25 000 familjer under första kvartalet 2026.

Under samma period 2025 fick 20 000 familjer motsvarande ersättning.

LÄS MER: USA-attack långt från Iran – flera döda 

Mycket viktigt för Ukrainas chanser  

Att Ryssland inte hinner täcka upp för sina förluster på slagfältet är avgörande för Ukrainas framgångar i kriget.  

Robert Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade styrkor (USF), bedömer att den ukrainska militären kan pressa tillbaka ockupanterna om utvecklingen fortsätter.

Han har vid flera tillfällen sagt att Ukraina kan besegra Ryssland om landets drönarstyrkor lyckas döda eller såra ryska soldater i snabbare takt än Kreml förmår rekrytera nya.

Den ukrainske försvarsministern Mykhailo Fedorov har framhållit att Ukrainas målsättning är att eliminera 50 000 ryska soldater i månaden.

I nuläget beräknas Ryssland förlora mellan 30 000–35 000 soldater varje månad. I mars uppgick de ryska dödsfallen till 35 000, enligt den ukrainska militärledningen.

LÄS OCKSÅ: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: Sociala medier 

Text: Redaktionen


15 april 2026

UPPGIFTER: Jätteland kan gå med i EU

2026 04 15

Scenariot har tidigare beskrivits som “osannolikt, men inte omöjligt”.

Nu får den smått otroliga möjligheten vatten på sin kvarn.

Kanada, världens nästa största land till ytan, skulle kunna gå med i EU. Det säger Finlands president Alexander Stubb under ett möte med den kanadensiska premiärministern Mark Carney i Ottawa.

– Jag anser att Kanada, sett till hela sin fattningsförmåga och sin värdegrund, står så nära Europeiska unionen att det minsta vi kan göra är att skapa ett riktigt nära strategiskt partnerskap, säger Stubb enligt CBC.

Ett partnerskap som till och med skulle kunna leda till medlemskap, enligt presidenten.

– Jag kan föreställa mig ett mycket större EU, huruvida Kanada är en del av det eller inte är upp till Kanada att avgöra.

Expert: då kan det bli möjligt

Scenariot som Alexander Stubb bollar upp är inte utan grund. Redan för ett år sedan kom saken på tal efter att 44 procent av Kanadas invånare uppgett att man stöttade idén (34 procent var emot), enligt en opinionsundersökning som Politico då rapporterade om.

Och enligt flera experter är det inte omöjligt att Kanada i teorin skulle kunna gå med. I EU:s artikel 49 står det att “alla europeiska stater (...) kan ansöka om att bli medlem”.

Men om det finns andra faktorer utöver geografi som kan göra att ett land kvalificerar sig är inte helt utrett.

Enligt Giselle Bosse, professor i EU:s externa demokratistöd vid Maastricht University, skulle “europé” även kunna definieras som ett “sinnestillstånd”.

Rättsligt och formellt är en europeisk stat faktiskt inte definierad och tittar vi historiskt har det funnits europeiska stater som på sätt och vis inte är begränsade till den europeiska kontinenten, sade hon till Politico förra våren.

Experten syftade då på att flera EU-länder har utomeuropeiska territorier i Karibien, Stilla havet och Arktis.

LÄS MER: Regeringen vill införa ny bidragsspärr

Skeptiska

Andra EU-forskare är inte lika optimistiska om möjligheten för Kanada att gå med i EU. Förutom svårigheterna med att hävda att landet är europeiskt skulle även “praktisk ekonomi” kunna bli ett hinder.

– Kanada skulle då behöva lägga tullgränsen mellan sig själv och USA och tillämpa EU:s tullar och regler på import från USA. Det skulle vara otroligt ekonomiskt destruktivt. Det skulle slå bort alla fördelar som man kan förvänta sig att få från medlemskapet under många, många år, menar Ian Bond, biträdande direktör vid Centre for European Reform, enligt Politico.

LÄS MER: ”Aldrig hänt förut” – nu är Ukraina redo på riktigt

Foto: CC-BY-4.0: © European Union 2023– Source: EP

Text: Redaktionen