Väderbesked: Nu kommer nästa snöoväder

2023 11 28

Flera delar av Sverige har drabbats av ett kraftig snöoväder under tisdagen.

SMHI har utfärdat en orange varning, den näst högsta, för snöfall i Västerbotten.

Längs Västernorrlandskusten, och ner till Gästrikland, väntas även stora snömängder.  Där gäller en gul varning under tisdagen.

På sina håll väntas upp emot tre decimeter snö inom loppet av 24 timmar varnar SMHI.

– I Norrland och Svealand tilltar nord-nordostvinden och blåser med friska eller hårda vindbyar, särskilt blåsigt längsmed Norrlandskusten. Det är också här samt i norra Uppland som de största snömängderna väntas, säger väderinstitutets meteorolog Max Schildt.

”Stanna hemma”

På grund av snöovädret är väglaget från Uppsala och norrut mycket besvärligt.

Längs kusten i Västerbotten inträffade flera trafikolyckor under måndagen, bland annat en seriekrock på E4 norr om Sävar utanför Umeå.

Tre personer fördes till sjukhus efter olyckan, rapporterar SVT.

Nu går Carl-Fredrik Holmberg, som arbetar på räddningstjänsten i Robertsfors, ut med en uppmaning till invånare i området.

– Man ska helst inte ge sig ut på vägarna i dag, säger han till SVT.

Då kommer nästa snösmocka  

Under onsdagen beräknas snöfallet mattas av över Sverige.

Klarblå himmel och vintersol väntas över Götaland och östra Svealand, rapporterar SMHI.

Men under torsdagen kommer nästa snösmocka. 

Det uppger TV4:s meteorolog Lovisa Svanberg.

– Då har vi nästa område med snöfall som kommer in på torsdagen. Även det kommer österifrån och då ser det ut som att det är delar av Götaland och södra delarna av Svealand som först kommer att beröras, säger hon till tv-kanalen.

Inga varningar

SMHI har än så länge inte gått ut med några officiella varningar för snöfall under torsdagen.

– Det ser ut att beröra de östra delarna av både Götaland och Svealand, men detaljerna är ännu osäkra, framhåller Max Schildt.  

Foto: F Bunkens

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Svensk gigant nära kollaps – staten går in med 320 miljoner

2025 12 05

En av Sveriges främsta prestigebyggen har stått på randen till kollaps.

Forskningsanläggningen Max IV i Lund blöder pengar.

Driften hänger på en skör tråd och det har varit anställningsstopp i tre år, rapporterar Sydsvenskan.

Dessutom är pengarna till underhåll slut och kostnaderna för hyra och el har bränt stora hål i budgeten.

Nu kommer räddningen.

Staten går in med 320 miljoner kronor vilket säkrar driften för nuvarande och nästa år.

Framför allt betyder det att vi slutar leva med kniven på strupen. Innan vi fick de här pengarna riskerade vi att gå med ett grandiost underskott, vilket hade fått väldigt dramatiska konsekvenser för våra möjligheter att fortsätta vara i drift 2026, säger Olof Karis, direktör vid Max IV-laboratoriet, till Sydsvenskan.

Världsledande

Max IV är ett svenskt nationellt laboratorium för forskning med synkrotonljus.

Tekniken beskrivs som världsledande används bland annat inom medicin. Själva anläggningen är en av världens mest avancerade för att undersöka material på atomnivå genom intensivt röntgenljus.

Redan för två år sedan noterade dock regeringen att anläggningen drabbats av "betydande kostnadsökningar".

– En nedstängning av anläggningen skulle leda till kraftiga förseningar av viktig forskning, eller att forskningsprojekt behöver avbrytas helt, sade dåvarande utbildningsminister Mats Persson (L) vid tillfället.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

"Inte reagera i panik"

Hösten 2023 tillsatte regeringen 40 miljoner kronor till Vetenskapsrådet för ett ökat bidrag till Max IV.

Nu blir det alltså ytterligare 320 miljoner.

Vi hade ju fått en indikation att vi skulle fortsätta att vara i gång och inte reagera i panik på att vi hade ett rejält hål på intäktssidan. Men så länge vi inte har pengarna på banken så lever vi i ovisshet, säger Olof Karis.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


5 dec 2025

Alla går emot regeringen: magplask för kritiserat förslag

2025 12 05

Regeringen har i år gått fram med att en ny lag som ska tillåta utvinning av uran i Sverige.

– Det måste vara lagligt att ta hand om det svenska uranet som redan är uppe ur backen, det är helt obegripligt att gruvaktörerna behövt behandla det som avfall. Svensk gruv- och mineralnäring är avgörande för Sverige, Europa och för klimatet, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i augusti.

I förslaget ingår också att mjuka upp reglerna för gruvbolagens utsläpp av uran i sjöar och vattendrag. 

Enligt regeringen skulle det ske kunna utan att påverka miljöskyddet negativt.

Men ingen av de elva remissinstanser som tagit del av förslaget håller med.

Samtliga sågar förslaget längs med fotknölarna, rapporterar SR.

– Det ökar osäkerheten. Riskerna är att vi kommer att få ökade halter av uran i våra vatten, säger Anna Ledin, generaldirektör för Havs- och vattenmyndigheten, till kanalen.

"Inget positivt med det"

Konkret handlar förslaget om hur mycket uran som ska få släppas ut i svenskt vatten. 

Det regeringen föreslår är att utgångspunkten för gränsen bör vara den mängd uran som kan tas upp av levande organismer – inte den totala halten uran som släpps ut.

Enligt expertmyndigheten saknas dock vetenskapligt stöd för en sådan uträkning.

– Det här är en dålig ändring. Vi ser ingenting positivt med det, säger Marit Åkerblom, domare vid miljödomstolen i Östersunds tingsrätt, till SR.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

"Unika förutsättningar"

Enligt Camilla Brodin, gruppledare i Kristdemokraterna, har Sverige “unika förutsättningar för att vara en stor gruvnation”.

– För att på allvar ta upp kampen med den dominans som icke-demokratiska länder har är möjliggörandet av utvinning av uran centralt, säger hon i ett uttalande.

Enligt Mats Green, gruppledare i näringsutskottet för Moderaterna, har förbudet mot uranbrytning försvårat Sveriges möjligheter att bryta andra kritiska och strategiska mineraler som ofta återfinns tillsammans med uran.

– Med detta beslut kan vi förbättra Sveriges och Europas energiberoende och säkra vår självförsörjning av kritiska mineraler, säger Mats Green.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Mikael Törnqvist resp Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet

Text: Redaktionen