Vaccinjätte anklagar konkurrent

2022 08 26

Läkemedelsgiganten Moderna stämmer en annan läkemedelsjätte – Pfizer.

Om man inte kände till namnen innan pandemin gör man det definitivt efter att världen drabbades av coronaviruset 2020.

Moderna och Pfizer är två av de läkemedelsbolag som tillverkat framgångsrika vaccin i kampen att bekämpa den snabba smittspridningen.

Men mellan vaccinjättarna är inte stämningen särskilt god.

Nu drar nämligen Moderna konkurrenten Pfizer-BioNTech till domstol, rapporterar Reuters.

Misstänks ha kopierat

Bakom den stämningsansökan som Moderna lämnat in framkommer att man anklagar sin konkurrent för patentintrång.

Mer exakt menar man att Pfizer har kopierat Modernas teknik och metoder på ett sätt som inte är förenligt med lagen.

“Investerat miljarder dollar”

Moderna säger i ett uttalande att Pfizer-BioNtech ska ha kopierat en mRNA-struktur som företaget menar att man började utveckla redan 2010, enligt BBC.

En annan överträdelse ska enligt Moderna handla om kodningen av spikeproteinet på virusets utsida.

– Vi lämnar in dessa stämningar för att skydda den innovativa mRNA-teknologiplattformen som vi banat väg för, investerat miljarder dollar i att skapa och patenterade under decenniet före covid-19-pandemin, säger Modernas vd Stephane Bancel i ett uttalande.

“Fortsatt använda utan tillstånd”

Hon tillägger:

– Vi tror att Pfizer och BioNTech olagligt kopierade Modernas uppfinningar, och de har fortsatt att använda dem utan tillstånd.

Båda vaccinen rekommenderas i Sverige

Moderna och Pfizer var två av de första grupperna som utvecklade ett vaccin mot covid-19.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten Moderna för personer som är 30 år eller äldre.

Det skyddar dock även effektivt mot sjukdomen i alla åldersgrupper från 12 år, enligt myndigheten.

Pfizer är godkänt från 5 års ålder, men i åldern 5–11 rekommenderas vaccinet enbart till särskilda grupper.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen


Militären bekräftar – skarp insats vid Gotland

2024 04 22

Under söndagen noterades två kraftiga smällar i Visby på Gotland.

Händelserna väckte stor uppmärksamhet. Tidigt spekulerades det i att Försvarsmakten låg bakom smällarna, men varken Gotlands regemente P18 eller Försvarsmaktens vakthavande kommunikatör kunder bekräfta uppgifterna. Aktörerna uppgav dock att smällarna sannolikt berodde på stridsflygplan som brutit ljudvallen.

Under måndagen går flygvapnet ut med nya uppgifter om smällarna, som var så kraftiga att fönsterrutor började skallra.

Enligt flygvapnets kommunikationschef Louise Levin orsakades smällarna av två stridsflygplan, som genomförde en ”skarp insats”.

– Det var ingen övning utan en skarp insats. Det var en rote Jas 39 Gripen ur vår incidentberedskap som genomförde en incidentinsats, säger hon till tidningen Hela Gotland.

En så kallad rote är benämningen på ett par stridsflygplan som bildar en tät formation.

”Skarp insats”

Under söndagen framkom uppgifter om att smällarna var en del av en pågående militärövning på Gotland.  Louise Levin tillbakavisar uppgifterna.

– Nej, det var en skarp insats, men mer kan jag inte säga, säger flygvapnets kommunikationschef. 

”Ständigt beredda”

Flygvapnet genomför regelbundet insatser för att säkra Sveriges luftrum.

Det finns alltid stridsflygplan redo att lyfta från en bas någonstans i Sverige. Den så kallade incidentberedskapen handlar om att lösa skarpa uppgifter, inom såväl jakt och attack som spaning. Det kan även handla om att identifiera och dokumentera aktiviteter i närområdet, till exempel militära övningar, flygplan eller fartyg.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har flygvapnet följt händelseutvecklingen noga.

– Risken för ett väpnat angrepp mot Sverige är på kort sikt fortsatt låg, men vi är ständigt beredda. Vi anpassar beredskapen och ligger alltid steget före vilket ger oss handlingsfrihet att agera vid uppkomna oförutsägbara händelser. Jag känner mig trygg i att vi har en god beredskap i det svenska flygvapnet och Försvarsmakten, säger flygvapenchefen generalmajor Carl-Johan Edström i ett uttalande.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen