Vaccinjätte anklagar konkurrent

2022 08 26

Läkemedelsgiganten Moderna stämmer en annan läkemedelsjätte – Pfizer.

Om man inte kände till namnen innan pandemin gör man det definitivt efter att världen drabbades av coronaviruset 2020.

Moderna och Pfizer är två av de läkemedelsbolag som tillverkat framgångsrika vaccin i kampen att bekämpa den snabba smittspridningen.

Men mellan vaccinjättarna är inte stämningen särskilt god.

Nu drar nämligen Moderna konkurrenten Pfizer-BioNTech till domstol, rapporterar Reuters.

Misstänks ha kopierat

Bakom den stämningsansökan som Moderna lämnat in framkommer att man anklagar sin konkurrent för patentintrång.

Mer exakt menar man att Pfizer har kopierat Modernas teknik och metoder på ett sätt som inte är förenligt med lagen.

“Investerat miljarder dollar”

Moderna säger i ett uttalande att Pfizer-BioNtech ska ha kopierat en mRNA-struktur som företaget menar att man började utveckla redan 2010, enligt BBC.

En annan överträdelse ska enligt Moderna handla om kodningen av spikeproteinet på virusets utsida.

– Vi lämnar in dessa stämningar för att skydda den innovativa mRNA-teknologiplattformen som vi banat väg för, investerat miljarder dollar i att skapa och patenterade under decenniet före covid-19-pandemin, säger Modernas vd Stephane Bancel i ett uttalande.

“Fortsatt använda utan tillstånd”

Hon tillägger:

– Vi tror att Pfizer och BioNTech olagligt kopierade Modernas uppfinningar, och de har fortsatt att använda dem utan tillstånd.

Båda vaccinen rekommenderas i Sverige

Moderna och Pfizer var två av de första grupperna som utvecklade ett vaccin mot covid-19.

I Sverige rekommenderar Folkhälsomyndigheten Moderna för personer som är 30 år eller äldre.

Det skyddar dock även effektivt mot sjukdomen i alla åldersgrupper från 12 år, enligt myndigheten.

Pfizer är godkänt från 5 års ålder, men i åldern 5–11 rekommenderas vaccinet enbart till särskilda grupper.

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

JUST NU: USA attackerat

2025 06 23

Iran har gått till attack mot USA.

Enligt nyhetsbyrån Axios har den islamistiska diktaturen avfyrat flera robotar mot amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

– Som vedergällning för den amerikanska attacken mot landets kärnkraftsanläggningar i helgen, rapporterar Axios med hänvisning till en israelisk myndighetskälla.

Enligt källan har Iran avfyrat minst tio robotar mot en militärbas i Qatar och en robot mot en militärbas i Irak.

Donald Trump övervakar attacken 

USA följer de iranska robotattackerna.

President Trump befinner sig i Vita husets situationsrum tillsammans med högt uppsatta försvarschefer, rapporterar CNBC News.

10 000 amerikanska soldater i landet

Anläggningen som attackerats i Qatar är den stora militärbasen Al Udeid Air Base, som är central för USA:s operationer i Mellanöstern. Omkring 10 000 amerikanska soldater är stationerade på militärbasen.

Det finns inga uppgifter om personskador. Al Udeid ska ha evakuerats innan attacken. 

Har stängt luftrummet

Tidigare under måndagen meddelade Qatars utrikesdepartement att det inhemska luftrummet stängs med omedelbar verkan.

– Myndigheterna i Qatar har fattat beslut om ett tillfälligt avbrott i flygtrafiken i landets luftrum för att säkerställa invånare och besökares säkerhet, framhöll departementet i ett inlägg på X.

Beskedet kom kort efter att USA varnat amerikanska medborgare i Qatar. Den amerikanska ambassaden i Qatar uppmanade invånare att söka skydd.

– Av försiktighetsskäl rekommenderar vi amerikanska medborgare att ta sig till en säker plats och stanna där tills vidare.

Storbritannien och Kina har utfärdat liknande uppmaningar till sina medborgare i landet.

Svar på söndagens attack 

USA attackerade tre av Irans kärnanläggningar i söndags.

Efter attacken har det rapporterats om att Iran kan svara genom att attackera amerikanska militärbaser i Mellanöstern.

FAKTA: Qatar

- Qatar utgörs av en halvö som sticker ut i Persiska viken från Saudiarabien.

- I landet finns världens största gasfält, som beräknas kunna ge inkomster i 300 år framåt, och olja för 50 år till.

- Trots att en ny författning 2005 ger viss maktdelning är det i praktiken emiren som bestämmer allt. En viss uppmjukning av det auktoritära styresskicket har ändå skett på senare år.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto:

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen