JUST NU: Uttalandet kan ha avslöjat Rysslands framtidsplaner i Ukraina

2022 04 26

Det säger ordföranden för Rysslands säkerhetsråd Nikolaj Petrusjev, rapporterar Reuters.

Skyller på Väst och Ukraina

Nyhetsbyrån citerar Petrusjevs intervju i den regeringsstödda ryska tidningen Rossiskaja Gazeta.

I intervjun förutspår han att Ukraina kommer att kollapsa i flera stater och skyller detta faktum på västvärlden och den ukrainska regeringens politik.

Kan ha avslöjat framtidsplanen

Petrusjevs uttalande tyder på att Rysslands långsiktiga plan är att stycka upp Ukraina och genom sin offensiv i östra delen av landet göra Donbassregionen till ett självständigt område.

Samtidigt har den ryska diktatorn Vladimir Putin inte gett upp hoppet om att erövra större delar av Ukraina och göra landet till en lydstat.

Det uppger flera källor till Financial Times som har insikt i förhandlingarna mellan Moskva och Kyiv.

Felinformerad

Enligt källorna ska diktatorn vara kraftigt felinformerad om händelserna på slagfältet och är förberedd på en lång konflikt.

–  Det är en otrolig hierarki. När en lägre rankad analytiker skriver en rapport om vad som verkligen händer går den genom tio chefer och när den når toppen ser allt ut att gå jättebra, säger militäranalytikern Pavel Luzin till tidningen.

Vill ta Ukrainas svartahavskust

Diktatorns mål är att erövra hela Ukrainas kust för att skapa en förbättrad möjlighet för ytterligare attacker in i landet, uppger källorna för Financial Times.

Det innebär att diktatorn inte nöjer sig med att erövra delar av östra Ukraina utan även är inställd på att ta södra Ukraina.

Landkorridor till utbrytarregionen

Tidigare har det rapporterats om att Ryssland vill skapa en landkorridor som förbinder ockuperade områden i södra Ukraina med Transnistrien, en pro-rysk utbrytarregion i Moldavien.

Farhågan förstärktes förra veckan efter ett uttalande av den ryska generalmajoren Rustam Minnekaev.

Han konstaterade att Ryssland vill upprätta en landkorridor till Transnistrien och använde sig av en liknande retorik som Moskva har använt sig av för att rättfärdiga invasionen av Ukraina.

Förtryck av den rysktalande befolkningen

– Kontroll över södra Ukraina är en annan väg ut till Transnistrien, där det också finns fakta om förtryck av den rysktalande befolkningen, sa Minnekaev enligt nyhetsbyrån Tass.

Flera explosioner har under dagen skett i regionen och Moldaviens president Maia Sandu har höjt säkerheten i landet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Dansk reaktion mot USA chockar forskarna: “Helt sjukt”

2025 03 18

Danmark är en av USA:s mest pålitliga vänner i världen.

– Vi har kämpat sida vid sida med amerikanerna i många, många decennier. Vi är en av USA:s viktigaste och bästa allierade.

Det underströk Danmarks statsminister Mette Frederiksen efter att USA:s vicepresident JD Vance kallat danskarna för en “dålig allierad” tidigare i år.

"Riktigt sjukt"

Men efter Trump-administrationens återkommande anspråk på att ta över Grönland, tullkriget mot Europa och, enligt kritikerna, vurmandet för Ryssland syns nu effekterna.

Danskarna har fullständigt tappat förtroendet för USA som allierad, visar en undersökning i tidningen Berlingske.

Uppemot 92 procent anser att Danmark borde lita mer på Europa än på USA för sin säkerhet.

Hela 41 procent ser dessutom USA som ett potentiellt hot.

Siffrorna är på de nivåerna att de mer eller mindre chockar forskarna.

– Det är en riktigt sjuk siffra. Jag trodde aldrig att jag skulle se den, säger Mikkel Vedby Rasmussen, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, till Berlingske.

Fundamental förändring

Det som pågår är enligt professorn en fundamental förändring i hur danskarna uppfattar USA.

– Även på 60-, 70- och 80-talen, när många danskar var emot Nato och kritiska mot USA, var det ingen som trodde att amerikanerna inte skulle hjälpa oss om vi behövde det, säger Mikkel Vedby Rasmussen.

Den danska forskaren säger  att förtroenderaset även beror på att det som kommuniceras från USA:s regering i princip låter som slagord direkt från Kreml.

LÄS MER: Kris i USA – ber Danmark om hjälp

Sjunkit 20 procentenheter

För tre år sedan, i mars 2022, uppgav 65 procent av danskarna att man hade ett mycket högt förtroende för att Nato skulle försvara Danmark vid händelse av krig.

Idag har den siffran sjunkit radikalt.

Den senaste mätningen visar att blott 46 procent tror att Nato skulle rycka in vid ett sådant scenario.

Analysen från undersökningens resultat är att danskarna har insett allvar, menar Gorm Rye Olsen, professor i statsvetenskap vid Roskilde universitet.

– Det är ett uttryck för att befolkningen förstår vad som händer, säger han.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen

Fyra Natoländer tvärvänder – river upp militärt förbud

2025 03 19

Avtalet uppdagades 1997 och avser ett förbud mot att använda personminor, ibland kallat landminor, eftersom de anses utgöra stor fara för civila.

Hoppas av på grund av Ryssland

Nu hoppar Polen, Lettland, Litauen och Estland av överenskommelsen.

Skälet är “avsevärd ökning” av det ryska hotet.

– Sedan ratificeringen av Ottawakonventionen har säkerhetsläget i vår region fundamentalt försämrats. Militära hot mot Natomedlemmar som gränsar till Ryssland och Belarus har ökat avsevärt, framhåller de fyra ländernas respektive försvarsministrar i ett gemensamt uttalande.

"Utvärderar alla åtgärder"

Det planerade tillbakadragandet från avtalet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser, understryker Litauens försvarsminister Dovile Sakaliene enligt Sky News.

– I ljuset av denna instabila säkerhetsmiljö orsakad av Rysslands aggression och dess pågående hot mot det euroatlantiska sällskapet är det nödvändigt att utvärdera alla åtgärder för att stärka vårt försvar och vår försvarskapacitet, tillägger ministrarna.

Diskussion i Norden

Finland har relativt nyligen öppnat för att göra samma sak.

I november förra året inleddes en diskussion på högsta politiska nivå om ett återinförande av det kontroversiella vapnet, som Finland avstått sedan 2012.

Även då lyftes säkerhetsläget i Europa som skäl.

– Det måste tas på allvar. Det gör jag, och det kommer också den utrikes- och säkerhetspolitiska ledningen att göra, sade Finlands statsminister Petteri Orpo (Saml) till lIltalehti vid tillfället.

Militärexperten Joakim Paasikivi, överstelöjtnant vid Försvarshögskolan, har flaggat för att en liknande debatt kan uppstå i Sverige.

– Vi borde överväga hur vi ska utforma vårt försvar och vilka vapen vi har. Då måste vi se om det vi har är ändamålsenligt och tillräckligt, sade han till SvD i november.

"Ohyggliga vapen"

Totalt har 164 länder skrivit på Ottawakonventionen. 

Kritiken mot personminor består främst i att en majoritet av dess offer, enligt Svenska Freds 76 procent, består av civila, varav hälften barn.

– Personminor är ohyggliga vapen som inte gör skillnad på soldater och civila. Långt efter att en konflikt lagt sig, ligger minor kvar i marken och drabbar civilbefolkningen i området. En mina kan orsaka att en människa lemlästas eller förlorar sitt liv i ett ögonblick, framhåller organisationen.

USA, Ryssland och Kina tillhör de cirka 40 stater som hittills inte skrivit på fördraget.

I november 2024 gav den dåvarande Bidenregeringen i USA grönt ljus för Ukraina att börja använda personminor.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen