SVERIGE: Uttalande av kungen sågas

2023 01 04

I en dokumentärserie kritiserade Sveriges kung Carl XVI Gustaf det riksdagsbeslut som ändrade den svenska tronföljden 1980.

Beslutet innebar att förstfödda Victoria gick om Carl Philip i kön till att bli Sveriges nästa statschef.

Något som kungen själv nu sågar drygt 40 år senare.

– Att ha lagar som fungerar retroaktivt, det är ju inte klokt, det tycker jag fortfarande. Min son prins Carl Philip var född och sedan plötsligt ändrar man så han blir av med det hela. Det är ganska märkligt tycker jag, säger Carl Gustaf i SVT:s dokumentärserie “Sveriges sista kungar”.

"Demokratividrigt"

Uttalandet har inte gått obemärkt förbi.

En som reagerar hårt är riksdagsledamoten Yasmine Bladelius (S), tidigare ordförande för Republikanska föreningen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Som kung ska man inte uttala sig på det viset, och i synnerhet inte när det gäller grundlagsfrågor. Det är demokratividrigt, säger hon till tidningen och menar att det går emot en samhällsutveckling där kvinnor fått kämpa för en rättvis ställning.

"Det är dåligt omdöme"

Kungens utspel har även fått statsvetare att höja på ögonbrynen. Bland annat grundlagsexperten Olof Ruin.

– Det förvånar mig att han uttalar sig om detta. Det ska han inte uttala sig om. Det är olyckligt, olämpligt, och jag tycker att det tyder på dåligt omdöme, säger professorn till DN.

"Skulle kunna rösta"

Även på sociala medier har uttalandet väckt reaktioner.

– Sveriges statschef uttalar sig återkommande i politiska frågor. Carl Gustaf Bernadotte tillhörde alltid Sveriges 100 mäktigaste när @FokusRedaktion tidigare gjorde matkhavarlistor. Ärvd och omodern makt. Makt utan mandat och utan ansvar, twittrar Repbulikanska föreningen i Stockholm.

– Jag antar att Carl Gustaf Bernadotte förstår att det är Victoria som, eftersom hon är så väldigt omtyckt, räddar monarkin för framtiden? Men för all del – vi skulle ju kunna rösta om vem som ska vara statschef, framhåller riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V), även det på Twitter.

"Där går gränsen"

SVT:s egen producent för dokumentärserien, Göran Ellung, menar att det är väldigt litet skrivet runt kungens roll och vad han får och inte får säga.

– Man säger ofta att han ska vara opolitisk och inte tycka saker. Men kungen kan tycka, det är inte alls att han är åsiktsfri. Men han bör inte ha en åsikt som går emot vad regeringen anser, där går gränsen, säger han till den egna kanalen.

– Grundlagar fattas av riksdag och regering och i det här fallet går han faktiskt emot vad grundlagen säger. Den säger att äldsta barn, oavsett kön, ska ärva kronan.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


Natoländer riskerar kritiskt dygn – Sverige kopplas in

2025 02 07

Imorgon lördag kommer Estland, Lettland och Litauen att bryta sig loss från Ryssland.

De tre baltiska Natomedlemmarna kommer då att kapa ledningarna till det stora ryska elsystemet.

Händelsen har förberetts i över tio år och beskrivs som en ny era då länderna till slut vänder blad från sitt sovjetiska förflutna.

Kritiskt dygn väntar

Men övergången är inte riskfri.

Ett kritiskt dygn väntar under mellanperioden när Baltikum inte tillhör något större synkronområde.

Ingenting får då gå fel.

Systemet är mycket känsligare och kan kollapsa vid tillräckligt stora störningar.

Av det skälet har Svenska kraftnät och deras kabel NordBalt kopplats in för att säkra upp baltländernas elsystem.

– Alla dessa länkar är likströmsledningar, men NordBalt spelar en mycket viktig roll då den har funktionalitet som kallas aktiv frekvensreglering. Det innebär att den kan hjälpa till att aktivt hålla frekvensen i det baltiska synkronområdet, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska Kraftnät, i ett uttalande.

Sveriges viktigaste bidrag

Den svenska myndigheten har under flera år följt de baltiska ländernas väg fram mot helgens historiska ögonblick.

Sjökabeln NordBalt, som går mellan Nybro i Småland och Klaipéda i Litauen, beskrivs som det viktigaste bidraget från Sverige i de tre ländernas frigörelseprocess.

– Proceduren på lördag inleds med att de baltiska staterna kopplar bort sina växelströmsledningar mot det ryska synkronområdet. Det baltiska elsystemet blir då en egen elektrisk ö, och innan de kan ansluta till det europeiska behöver de göra ett antal tester för att säkerställa att systemet är tillräckligt stabilt, säger Pontus de Maré. 

Ska vara redo på söndag

Frigörelsen från Ryssland är till stor del symbolisk.

De tre nationerna har inte köpt rysk eller belarusisk el sedan maj 2022 och skillnaden för ländernas invånare bör därmed bli marginell.

– Går allt som planerat kopplar man bort sig på lördag morgon, gör testerna och ansluter sig till Kontinentaleuropa tidig eftermiddag på söndagen, säger Pontus de Maré.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Krisbesked för Coop – “läget är alarmerande”

2025 02 07

Coops kris tycks inte veta vägs ände.

Matjätten, som fram till 1990-talet var Nordens största företagsgrupp, går med brakförlust.

Rörelseförlusterna för 2022 och 2023 landade på över 1,4 miljarder kronor och företaget saknar dessutom en permanent vd.

I Coop Syd, där bolaget har omkring 90 butiker, rasar förlusterna som värst, rapporterar Dagens Nyheter.

Och nu slår experterna larm igen.

– Läget är alarmerande efter år av ekonomiska bakslag. Coop Syd har inga muskler kvar trots försäljningen av tolv fastigheter i början av 2023, säger Thomas Ohlén, senior analytiker på Dagligvarunytt, till tidningen.

"Gigantiskt dråpslag"

Coop Syd är Coops tredje största förening. Dess vd Martin Runquist slutade plötsligt i januari efter fem år på posten. Coop själva vill inte kommentera om han avgick eller fick sparken, utan säger att skilsmässan skedde i samförstånd.

Vad som däremot är klart är att krisrubrikerna kring matjätten avlöst varandra under det senaste året.

Strax före jul kunde Dagligvarunytt efter en granskning konstatera att Coops mindre och medelstora butiker förlorat 200 000 kunder på bara ett år.

Över två år handlar det om 400 000 som sagt tack och hej och hittat nya butiker.

Branschtidningen kallade avslöjandet för ett “gigantiskt dråpslag” för Coop.

– Det indikerar att Coop Syd kommer att presentera nya svaga årssiffror när bokslutet väl blir klart, säger Thomas Ohlén till DN.

LÄS MER: Svensk matjätte ger besked – höjer priserna snart

"Måste stoppa blödningen"

Kundtappet är ytterligare en väckarklocka för Coop som alltså redan är hårt pressade.

Coops marknadsandelar har krympt ända sedan 60-talet och inför 2024 drog man ned på kostnader värda 300 miljoner kronor. Bland annat blev 100 personer av med jobbet som en konsekvens.

I somras tvingades kedjan även göra sig av med mängder av butiker i Danmark.

Om trenden inte går att vända kan Coop vara illa ute.

– Coop supermarkets kundstock sjunker snabbt. Kedjan måste få stopp på blödningen, sade Fredrik Bendz, analytiker vid undersökningsföretaget Yougov, till Dagligvarunytt i december.

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen