SVERIGE: Uttalande av kungen sågas

2023 01 04

I en dokumentärserie kritiserade Sveriges kung Carl XVI Gustaf det riksdagsbeslut som ändrade den svenska tronföljden 1980.

Beslutet innebar att förstfödda Victoria gick om Carl Philip i kön till att bli Sveriges nästa statschef.

Något som kungen själv nu sågar drygt 40 år senare.

– Att ha lagar som fungerar retroaktivt, det är ju inte klokt, det tycker jag fortfarande. Min son prins Carl Philip var född och sedan plötsligt ändrar man så han blir av med det hela. Det är ganska märkligt tycker jag, säger Carl Gustaf i SVT:s dokumentärserie “Sveriges sista kungar”.

"Demokratividrigt"

Uttalandet har inte gått obemärkt förbi.

En som reagerar hårt är riksdagsledamoten Yasmine Bladelius (S), tidigare ordförande för Republikanska föreningen, rapporterar Dagens Nyheter.

– Som kung ska man inte uttala sig på det viset, och i synnerhet inte när det gäller grundlagsfrågor. Det är demokratividrigt, säger hon till tidningen och menar att det går emot en samhällsutveckling där kvinnor fått kämpa för en rättvis ställning.

"Det är dåligt omdöme"

Kungens utspel har även fått statsvetare att höja på ögonbrynen. Bland annat grundlagsexperten Olof Ruin.

– Det förvånar mig att han uttalar sig om detta. Det ska han inte uttala sig om. Det är olyckligt, olämpligt, och jag tycker att det tyder på dåligt omdöme, säger professorn till DN.

"Skulle kunna rösta"

Även på sociala medier har uttalandet väckt reaktioner.

– Sveriges statschef uttalar sig återkommande i politiska frågor. Carl Gustaf Bernadotte tillhörde alltid Sveriges 100 mäktigaste när @FokusRedaktion tidigare gjorde matkhavarlistor. Ärvd och omodern makt. Makt utan mandat och utan ansvar, twittrar Repbulikanska föreningen i Stockholm.

– Jag antar att Carl Gustaf Bernadotte förstår att det är Victoria som, eftersom hon är så väldigt omtyckt, räddar monarkin för framtiden? Men för all del – vi skulle ju kunna rösta om vem som ska vara statschef, framhåller riksdagsledamoten Hanna Gunnarsson (V), även det på Twitter.

"Där går gränsen"

SVT:s egen producent för dokumentärserien, Göran Ellung, menar att det är väldigt litet skrivet runt kungens roll och vad han får och inte får säga.

– Man säger ofta att han ska vara opolitisk och inte tycka saker. Men kungen kan tycka, det är inte alls att han är åsiktsfri. Men han bör inte ha en åsikt som går emot vad regeringen anser, där går gränsen, säger han till den egna kanalen.

– Grundlagar fattas av riksdag och regering och i det här fallet går han faktiskt emot vad grundlagen säger. Den säger att äldsta barn, oavsett kön, ska ärva kronan.

Foto: Linda Broström/Kungl. Hovstaterna

Text: Redaktionen


03 aug 26

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen


04 aug 26

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen