Utrikesministern i blåsväder – ”Det är ju inte förbjudet”

2025 03 09

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard spelar en viktig roll i Sveriges regering i tider då utrikespolitiken är mer avgörande än på många år.

Men nu har ministern hamnat i blåsväder.

Detta efter ett avslöjande om att hon köpte aktier i försvarsföretaget Mildef i fjol samtidigt som regeringen förhandlade om att köpa stridsfordon.

Nu avslöjas att Maria Malmer Stenergard deltog i regeringsbeslutet om att köpa stridsfordon, vilket gynnade hennes eget aktieinnehav, rapporterar SR.

”Är ju inte förbjudet”

Maria Malmer Stenergard var migrationsminister när hon köpte aktier för strax under 10 000 kronor i försvarsbolaget Mildef, enligt radiokanalen.

En månad senare beslutade regeringen att försvaret skulle få köpa stridsfordon 90.

Malmer Stenergard var med vid regeringsbeslutet.

– Det är ju inte förbjudet för ministrar att inneha aktier. Däremot så finns det ett regelverk för att möjliggöra detta och där ingår då att man kan granska vilka aktier vi i statsråd har, säger utrikesministern, som säger att hon välkomnar granskningen.

Mildef var inte en del i regeringensbeslutet, det är dock känt att bolaget är underleverantör, enligt kanalen.

Utikesministern menar dock att hon har hållit sig till reglerna.

– För mig har det varit centralt att följa regelverket gällande jäv, som innebär att jag inte kan vara med och fatta ett regeringsbeslut som rör ett bolag som jag har aktieintressen i, och det har jag inte heller gjort, säger Maria Malmer Stenergard.

Aktien steg

Mildefs aktie steg på börsen efter beskedet att Sverige tillsammans med Danmark gjort en stor beställning av stridsfordon 90, rapporterar GP.

Det rör sig om en stor och mycket långsiktig affär som ska levereras efter en snabb tidsplan.

Utrikesministern menar att hon inte har gjort något fel med sitt aktieköp, men trots det får hon kritik för sitt agerande.

Flera experter menar att hon har agerat oförsiktigt.

– Man ska vara väldigt försiktiga vad gäller beslut som kan påverka företag där man äger aktier. Då är det bättre att statsråden håller en betryggande säkerhetsmarginal så att säga, och det tycker jag inte hon har gjort, säger Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet, till radiokanalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen