Utrikesministern avslöjas – försökte resa “hemligt”

2025 03 26

Den svenska utrikesministern Maria Malmer Stenergard försökte resa till Mellanöstern under hemliga former.

Utrikesminister Maria Malmer Stenergard har rest till Mellanöstern – under ett stort hemlighetsmakeri.

Där har hon träffat både Palestinas premiärminister Mohammad Mustafa, på hans kontor i Ramallah, och Israels utrikesminister Gideon Saar.

Varken svenska Utrikesdepartementet (UD) eller Säpo (Säkerhetspolisen) vill kommentera resan eller om Malmer Stenergard ens har varit i Mellanöstern över huvud taget, enligt Expressen.

Dessutom kritiseras utrikesministern nu för att ha besökt Israel mitt under det pågående kriget i Gaza.

Avslöjades av palestinsk media

Malmer Stenergards resa förblev dock inte hemlig särskilt länge, trots försöken från svenska myndigheter. 

Direkt efter mötet i Ramallah publicerades en bild på premiärministern Mustafa och utrikesministern, via den officiella palestinska nyhetsbyrån Wafa.

Detta ackompanjerades av en rapport från mötet.

– Minister Stenergard underströk vikten av att nå en hållbar vapenvila i Gaza och upprepade att Sverige förkastar all illegal bosättningsaktivitet ... Hon bekräftade sitt lands åtagande att fortsätta att stödja Palestina och dess folk, särskilt när det gäller humanitära insatser och nödhjälp, står det i uttalandet.

Första besöket i Israel

Israelbesöket är Malmer Stenergards första officiella besök i landet någonsin.

Detta vid en tidpunkt då nya siffror gör gällande att så många som 50 000 har dött i konflikten i Gaza sedan kriget bröt ut i oktober 2023.

– Från svensk sida är vi övertygade om att det krävs en tvåstatslösning och ett läge med vapenstillestånd, säger Malmer Stenergard till Aftonbladet om besöket.

Utrikesministern Gideon Saar kommenterar själv det svenska besöket i ett inlägg på X.

– Dialogen mellan Israel och Sverige och relationen mellan våra länder blir bättre och bättre. Jag berömde Sverige för det viktiga beslutet att stoppa bidrag till UNRWA. Vi kommer att fortsätta stärka vänskapen mellan våra länder, skriver Saar bland annat.

Kritiken: “Är inte värdigt”

Stenergard får också utstå viss kritik för Israelbesöket, som vissa menar skedde vid helt fel tillfälle.

En av dem är Håkan Svenneling (V).

– Det är inte värdigt Sverige att ha en utrikesminister som reser till Israel under ett pågående folkmord, säger Håkan Svenneling (V), till Aftonbladet.

Foto: Linnea Engberg - Regeringskansliet

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen