UTRIKES: Minst 500 döda i attack mot sjukhus

2023 10 18

Åtminstone 500 personer har dött i en attack mot Gaza.

Det pågående kriget mellan Hamas och Israel fortsätter skörda liv, och det tycks inte finnas någon lösning på konflikten inom räckhåll.

Tusentals har dött på båda sidor, och kroppar hittas dagligen.

Under tisdagskvällen har åtminstone 500 personer dött i en attack mot ett sjukhus i Gaza, uppger det Hamaskontrollerade hälsoministeriet i Gaza enligt AFP.

I centrum

Den exakta dödssiffran är inte fastställd men åtminstone 500 personer ska ha dött, och många skadats i attacken.

Det är Al-Ahli Arab Baptist Hospital i centrala Gaza som har träffats.

Enligt uppgifter ska sjukhuset ha attackerats utan någon varning.

Dödligaste sedan 2008

Om uppgifterna stämmer - och om det avser en israelisk attack - så rör det sig om den dödligaste israeliska flygattacken sedan 2008.

Enligt uppgifter ligger fortfarande hundratals människor under rasmassorna, och det är oklart exakt hur många som är skadade, rapporterar The Guardian

Skola träffad

Tidigare under dagen träffades även en skola i Gaza.

Sex personer dog och ett dusstintal skadades i samband med attacken.

FN-organet UNRWA träffades också i samband med attacken, rapporterar BBC.

– Detta är skandalöst, och det visar återigen på en tydlig likgiltighet inför civilbefolkningens liv, framhåller UNRWA.

– Ingen plats är längre säker i Gaza, inte ens UNRWA:s anläggningar.

Haft möte

Under tisdagen har USA:s utrikesminister Antony Blinken haft möte med den palestinska presidenten Mahmoud Abbas.

Detta inför Joe Bidens kommande resa till Mellanöstern, där han väntas visa stöd för Israel.

Biden har tidigare tillsammans med flera europeiska ledare uttryckt stöd för Israel.

– Våra länder kommer att stödja Israel i dess ansträngningar att försvara sig själv och sitt folk mot sådana grymheter. Vi betonar vidare att detta inte är ett tillfälle för någon part som är fientligt inställd till Israel att utnyttja dessa attacker för att söka fördelar.

Det framhåller ledarna för USA, Italien, Storbritannien, Frankrike och Tyskland i ett gemensamt uttalande enligt Vita huset.

Inte Israel enligt Netanyahu

Senare på tisdagskvällen uttalade sig Israel om attacken mot sjukhuset.

– Barbariska terrorister ligger bakom attacken mot ett sjukhus i Gaza, säger Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.

Det uppger BBC. 

Han framhåller att Israels armé inte ligger bakom attacken.

I ett senare uttalande hävdar Israels armé, IDF, att det är en felinriktade raketuppskjutning från terrorgruppen Islamistiska Jihad som orsakat explosionen.

Man har även släppt en ljudupptagning med en påstådd konversation mellan två personer i Hamas. I ljudklippet säger personerna att det var en felaktig raketuppskjutning som orsakade skadorna.  IDF har även publicerat ett klipp på sociala medier som påstås visa felskjutningen.

Arkivfoto: R. Quevenco

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen